Startsida Mind Minds logotyp i orange.

Övergripande

Det var 1531 människor som tog sitt liv under 2014. Av dessa var 1044 män och 487 kvinnor. Självmord är ett stort folkhälsoproblem, särskilt bland unga män.

Sjunkande självmordstal utom bland yngre

Antalet självmord minskade i Sverige under 1980- och 1990-talet, för att plana ut under 2000-talet. Det rör sig om en minskning från ca 2200 till drygt 1500 självmord år 2014.

Den åldersgrupp som har högst självmordstal är personer i övre medelåldern, dvs 45-64 år, följt av personer över 65 år. Sedan 1980 har självmordstalet sjunkit för samtliga åldersgrupper utom unga i åldern 15-24 år, där det snarare har skett en liten ökning det senaste decenniet.

Säkra och osäkra självmord

Siffrorna ovan inkluderar både säkra och osäkra självmord. Enligt den Internationella klassifikationen av dödsorsaker och sjukdomar (ICD), är säkra självmord de fall där inget tvivel råder om att avsikten har varit att ta sitt liv. Osäkra självmord används när man är osäker på uppsåtet bakom dödsfallet, d.v.s. om det var en avsiktlig handling eller ett olycksfall.

I Sverige är andelen osäkra självmord relativt hög, ca 20 % av det totala antalet. De flesta osäkra fall är förgiftningar. Man får en underrapportering av självmord om man väljer att räkna bara säkra diagnoser.

Det finns också ett mörkertal bland äldre där självmord kan rubriceras som sjukdom och bland döda i trafiken där ett självmord ofta felaktigt kan rubriceras som trafikolycksfall.

Fler självmordsförsök bland yngre

Självmordsförsök skiljer sig betydligt från fullbordade självmord. Det finns ingen heltäckande statistik över självmordsförsöken, eftersom dessa i många fall aldrig kommer till någon myndighets eller vårdgivares kännedom.

Den statistik som finns inkluderar de fall som vårdats i psykiatrisk eller somatisk slutenvård. Därmed påverkas siffrorna av sådana faktorer som tillgången till vårdplatser, vårdpraxis, d.v.s. valet mellan sluten eller öppen vård, m.m. och bör därför tolkas med försiktighet.

Helt klart är att antalet personer med självmordsförsök är många fler än antalet fullbordade självmord.

Totalt registrerades 8251 självmordsförsök 2014. För varje självmord registreras alltså ca fem slutenvårdade självmordsförsök. Av dessa var 3369 män och 4882 kvinnor.

Minst lika många oupptäckta eller oregistrerade fall antas komma därtill. Grovt sett kan man anta att det för varje person som dött av självmord finns tio personer som överlevt ett självmordsförsök och hundra personer som planerar ett självmordsförsök.

Självmordsförsök är vanligare bland yngre än medelålders och äldre personer, medan det förhåller sig tvärtom när det gäller självmord.

I Sverige försökte 2 303 ungdomar mellan 15 och 24 år ta sina liv år 2014, varav 170 dog.

Män begår 70% av alla självmord

Det finns en tydlig skillnad mellan kvinnor och män i statistiken. Kvinnor har lägre självmordstal än män.

Könskvoten, d.v.s. förhållandet mellan mäns och kvinnors självmordstal, var 2,2:1 i Sverige år 2014. För varje självmord som begicks av en kvinna, begicks således 2,2 självmord av män. Skillnaderna mellan män och kvinnor var tidigare ännu större. I 1900-talets början var kvoten 5:1.

Det var 1531 människor som tog sitt liv under 2014. Av dessa var 1044 män och 487 kvinnor.

Det förekommer regionala skillnader i Sverige, men sett över den senaste tioårsperioden är det svårt att se stora tydliga mönster.

Stockholms län ligger relativt nära riksgenomsnittet. Några län, t.ex. Västerbotten har konstant legat under genomsnittet och andra län, t.ex. Värmland har legat på eller över snittet.

Självmordsmetoder

Metoderna skiljer sig mellan män och kvinnor. Generellt brukar män använda mer våldsamma metoder.

Utvecklingen i Europa

För samtliga EU-länder, med få undantag, ses fallande självmordstal eller en stabil trend. Den största nedgången framkommer för länder som startat från en hög nivå, exempelvis Litauen. Estland, Ungern, Lettland och Slovenien.

Det framgår även klart att de fallande trenderna är starkare för män än för kvinnor. Den svagaste nedgången av självmord bland män ses för Slovakien, Grekland, Nederländerna, Spanien, Storbritannien, Sverige och Polen.

På senare år finns rapporter om stigande självmordstal i Grekland, orsakat av den ekonomiska krisen. Det är dock för tidigt att dra några säkra slutsatser. För Malta finns tecken på stigande självmordstal bland män. (Länder med stort bortfall över tidsperioden har inte tagits med i bedömningen).

Bland kvinnor i Sverige, Irland, Storbritannien, Spanien, Slovakien, Grekland och Rumänien finns inget eller ytterst svagt stöd för sjunkande självmordstal. För Sverige ligger trendlinjen horisontellt.

I Sverige har självmorden ökat mest bland unga. I andra EU-länder finns tecken på sjunkande självmordstal bland tonåringar, 15-19 år. Ytterst få länder visar en tendens som liknar den i Sverige.

Bland flickor är det bara Finland som visar en motsvarande utveckling, och bland pojkar avviker Sverige från övriga länder.

Endast ett land, Portugal, visar tecken på stigande trend. Resultaten grundar sig på få fall per år i många länder och måste tolkas med försiktighet.

Den globala utvecklingen

Självmord erkänns som ett stort folkhälsoproblem i många länder. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är det varje år upp emot en miljon människor som tar sitt liv.

Den globala bevakningen genomförs av WHO. Även om varje medlemsland årligen ska rapportera uppgifter om dödsorsaker är informationen bristfällig för många länder, det gäller särskilt regioner i Asien och Afrika.

Förekomsten av självmord i världen samlas i WHO:s databas.

Svensk politik – nollvision och program

Den svenska regeringen och riksdagen har intensifierat det arbetet med att förebygga självmord på senare år.

2008 beslöt riksdagen att anta en nollvision för självmord, i likhet med den nollvision som finns i trafikpolitiken sedan 1997.

I proposition 2007/2008:110 ”En förnyad folkhälsopolitiken” anförde regeringen att ”Ingen bör hamna i en så utsatt situation att den enda utvägen upplevs vara självmord. Regeringen har som vision att ingen ska behöva ta sitt liv.”

Nollvisionen om självmord var – och är – omstridd. Inför riksdagsbeslutet 2008 skrev Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen i sina remissvar att de etiska problem som är förknippade med självmordsprevention gör att det är ”mindre lämpligt” att formulera en nollvision på liknande sätt som i vägtrafiken.

Myndigheterna föreslog istället att ett självmordsförebyggande program bör ha som övergripande mål att minska antalet självmord. Många av de andra remissinstanserna, bland annat anhörigföreningen SPES, var dock positiva till nollvisionen och riksdagen beslutade i enlighet härmed.

I samband med beslutet om nollvisionen antog riksdagen ett 9-punktsprogram för suicidprevention:

  • Insatser som främjar goda livschanser för mindre gynnade grupper (bl a insatser för skolelever)
  • Minskad alkoholkonsumtion i befolkningen och i högriskgrupper för självmord
  • Minskad tillgänglighet till medel och metoder för självmord
  • Självmordsprevention som hantering av psykologiska misstag
  • Medicinska, psykologiska och psykosociala insatser
  • Spridning av kunskap om evidensbaserade metoder för att minska självmord
  • Kompetenshöjning av personal och andra nyckelpersoner i vård och omhändertagande av personer med självmordsproblematik
  • Händelseanalys av Lex Maria anmälningar
  • Stöd till frivilligorganisationer

Några årtal

1774. Goethes ”Den unge Werthers lidande” utkommer och ger upphov till ”Werther-effekten” d.v.s. att flera personer begår självmord efter att en känd person har tagit livet av sig.

1864. Självmord är inte längre olagligt i Sverige.

1908. Den svenska kyrkan upphäver föreskriften om att självmördare ska begravas ”i stillhet”, utan klockringning och på en avskild plats på kyrkogården.

1953. Den brittiska suicidpreventiva hjälporganisationen Samaritans bildas. Deras telefon-hjälplinje bemannas numera av 18.000 volontärer.

1977. En motion antas i Stockholms läns landsting om att inrätta ett centrum för suicidprevention, med psykiatridocenten Ruth Ettlinger som en av de drivande krafterna. 14 år senare, bildas NASP (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa).

2008. Riksdagen beslutar om en nollvision för självmord

2012. Mind startar chatt-tjänsten Självmordsupplysningen till följd av ett uppmärksammat självmord på Flashback. 3 år senare vidareutvecklas Självmordsupplysningen till Självmordslinjen, Sveriges första suicidpreventiva stödlinje via chatt och telefon som är öppen dygnet runt.

Litteratur

Självmord i Europa och världen 2011, NASP, 2012
Självmord i Sverige 2011, NASP, 2012
Självmordsförsök i Sverige 2011, NASP 2012
Johansson, L: Teenager fatalities Epidemiology and Implications for Prevention, Umeå Universitet, 2010.