Minds historia

1931

Mind grundas och heter ursprungligen Sfph (Svenska föreningen för psykisk hälsa) och arbetar för människors psykiska hälsa. En av förgrundsfigurerna i starten är Viktor Wigert, professor i psykiatri vid Karolinska Institutet.

Han åker i maj 1930 till Washington där den första internationella kongressen om Mental Hygiene ägde rum. Viktor Wigert blir mycket inspirerad av sina upplevelser och försöker fånga så mycket som möjligt av den mäktiga mental health-rörelsen som växt fram i USA, och den moderna psykiatrin utanför sjukhusmurarna.

Ett upplysningsmöte blev starten

Den 23 april 1931 hålls på Läkarsällskapet i Stockholm ett upplysnings- och diskussionsmöte om psykisk hälsovård. Viktor Wigert är den drivande kraften bakom inbjudan. Dessutom står 31 personer bakom mötet: statsråd, borgarråd, riksdagsledamöter, generaldirektörer, läkare och pedagoger.

Det är ett samhällsperspektiv på psykisk hälsa och ohälsa som kommer till uttryck i inbjudan. Det talas om förebyggande åtgärder på den psykiska folkhälsans område. Kunskapsspridning anses som viktigt, och inbjudan andas en tilltro till samhällsorgan som i tid kan ingripa när någon hotas av psykisk ohälsa.

Den 23 november 1931 samlas 225 personer och lyssnar till anföranden av Viktor Wigert, Emilia Fogelklou, Kerstin Hesselgren med flera, som alla belyser psykisk hälsovård ur olika synvinklar. Därefter förklaras Svenska föreningen för psykisk hälsovård bildad (Sfph).

Föreningens uppgift

Man enas om att föreningens uppgift ska vara: ”Att främja den psykiska hälsovården, till bevarande av psykisk jämvikt och hälsa hos friska personer, till förebyggande av nervösa och psykiska sjukdomstillstånd hos därav hotade personer samt till förbättrande genom ändamålsenliga vårdåtaganden av dem som drabbats av sådana sjukdomar.”

1931

Sfph:s första år sammanfaller med den tid då Per Albin Hanssons folkhemstanke tar form. Det goda hemmet var förebilden för visionen om det goda samhället.

Ett nyckelbegrepp var hygien. Det stod inte bara för frånvaro av smuts, utan för ordning och rationalitet i samhället. Denna inställning kunde få som följd en hård inställning till individer eller grupper som inte förmådde inordna sig i samhällslivet.

Rationalitet fick gå före humanitet. Spänningen mellan humanitet och rationalitet fanns också med i den färgstarka krets av föreningens grundare. I föreningens program finns bredden, mångfacetteringen, samarbetet över gränserna som kärntanke – en motvikt till en alltför långt driven samhällsrationalism.

Upplysning och opinionsbildning

Föreningen koncentrerade sig under den första tiden på upplysnings- och opinionsbildande verksamhet: föreläsningar, småskrifter och remissyttranden. Under dessa första år kommer många förfrågningar från enskilda personer om råd och upplysningar. Dessa besvarades av sakkunniga personer, oftast av professor Wigert.

De internationella förbindelserna är ett område som ligger Sfph varmt om hjärtat, och föreningen kan tack vare olika bidragsgivare, vara representerad vid flera europeiska kongresser.

1938

Det året väljs Kerstin Hesselgren till Sfph:s ordförande. Hon var en av de första kvinnorna i riksdagen, internationellt engagerad i Nationernas Förbund och medlem i Fogelstadsgruppen.

1940/50-talet

Under efterkrigsåren fram till 1950-talet blir mentalhygienisk rådgivning en betydelsefull pionjärinsats av Sfph. Föreningen framstår som framgångsrik banbrytare åt kommuner och landsting som var kloka nog att ta tillvara dessa möjligheter.

Under denna tid inleds också Sfph:s uppskattade broschyrverksamhet. Folderserien “Ta barn på allvar” som rör barn och unga ser dagens ljus. Ambitionen är att sprida dem till alla barnavårdscentraler runt om i Sverige.

Under 1950-talet är Sfph mycket aktiv i starten av World Federation for Mental Health (WFMH) och medverkar i kongresser världen över.

1960

Under hela 1950-talet finns en vision om en tidskrift som är förenlig med föreningens uppgift: att upplysa och informera, och 1960 ges första numret av Psykisk Hälsa ut och blir en trotjänare ända fram till 2020. Under 60-talet arrangerades också sociala klubbar för tidigare psykiatripatienter. Clarence Crafoord och Marianne Cederblad är under de första åren psykiatriska konsulter för klubbarna.

1970/80-talet

Under denna tid introducerar Sfph familjeterapin i Sverige genom seminarier och utbildningar.

1971 startar Sfph en monografiserie och monografierna ges sedan dess ut i en jämn takt ända in på 2010-talet.

1980-talet

Nu börjar föreningen diskutera vad som kan göras inom förskola och skolan. Därefter genomförs föreläsningar och utbildningar för personalgrupper.

1990-talet

Sfph fortsätter att arrangera föreläsningar och kurser och att ge ut olika publikationer. Fortbildningen av personal utvidgas till personal inom dagvård, hemsjukvård och hemtjänst.

1996

Föräldralinjen startar. Den är unik i sitt slag eftersom den bemannas av yrkesutbildade psykologer och socionomer med mångårig erfarenhet. Tusentals föräldrar har fått råd och hjälp genom åren.

2000-talet

Kunskapsspridningen fortsätter i form av publikationer och konferenser.

2003

Kampanjen “Rätten till psykoterapi” startar.

2012

Planeringen för nya stödverksamheter inleds. Dessa lanseras 2012: webbtjänsten Självmordsupplysningen samt stödlinjen Äldrelinjen.

2013

Föreningen får ett nytt namn. De nya aktiviteterna har inneburit en betydande vitalisering av föreningen, men också att kommunikationen och bilden av föreningen blir lite spretig så nu genomförs ett arbete för att skapa en enhetlig kommunikativ identitet under ett nytt namn som är lättare att kommunicera: Mind.

I valet av nytt namn övervägdes många olika alternativ. Anledningen till att namnet “Mind” väljs är att vi har en brittisk systerorganisation med detta namn, Mind UK, som vi samarbetar med inom ramen för Mental Health Europe.

Grundfundamentet kvarstår – främja den psykiska hälsan och helhetssynen på människan

Mind har under hela sin historia på olika sätt yttrat sig om psykiatrin och den psykiska hälsan i samhället. Föreningen har gång på gång framhållit att mentalsjukvården/psykiatrin ska utvecklas till samma standard som landets övriga sjukvård. Dessutom har föreningen fört fram hur viktigt det är att det finns ett intimt samarbete mellan psykiatri och medicin – som främjar en helhetssyn på människan.

Mind har alltid betonat vikten av att den allmänna toleransen i synen på psykiska sjukdomar måste höjas. Staten, landstingen och kommunerna måste gå i spetsen för denna utveckling.

Fortfarande till dags dato ligger samma värderingar och tänkande till grund för Minds varande: Att arbeta för alla människors rätt till psykiskt välmående och ett samhälle där ingen människa tar sitt liv.