Minds historia

Alla människors rätt till psykiskt välmående

Mind har under hela sin historia på olika sätt yttrat sig om psykiatrin och den psykiska hälsan i samhället. Organisationen har gång på gång framhållit att psykiatrin ska utvecklas till samma standard som landets övriga sjukvård. Dessutom har vi fört fram hur viktigt det är att det finns ett nära samarbete mellan psykiatri och medicin, som främjar en helhetssyn på människan.

Mind har också alltid betonat vikten av att den allmänna toleransen i synen på psykiska sjukdomar måste höjas. Staten, regionerna och kommunerna behöver gå i spetsen för denna utveckling.

Fortfarande till dags dato ligger samma värderingar och tänkande till grund för Minds varande: Alla människors rätt till psykiskt välmående och ett samhälle där ingen människa tar sitt liv.

Det börjar på trettiotalet

Mind grundas ursprungligen som SFPH – Svenska föreningen för psykisk hälsa, och arbetar för människors psykiska hälsa.

En av förgrundsfigurerna i starten är Viktor Wigert, professor i psykiatri vid Karolinska Institutet, som i maj 1930 åker till Washington där den första internationella kongressen om Mental Hygiene ägde rum.

Viktor Wigert blir mycket inspirerad av sina upplevelser och försöker fånga så mycket som möjligt av den psykisk hälsa-rörelse som växt fram i USA, och inkluderar den moderna psykiatrin utanför sjukhusväggarna.

Ett upplysningsmöte blev starten

Den 23 april 1931 hålls ett upplysnings- och diskussionsmöte om psykisk hälsovård på Läkarsällskapet i Stockholm. Viktor Wigert är den drivande kraften bakom inbjudan. Dessutom står 31 personer bakom mötet: statsråd, borgarråd, riksdagsledamöter, generaldirektörer, läkare och pedagoger.

Här kommer ett nytt samhällsperspektiv på psykisk hälsa och ohälsa till uttryck och det talas om förebyggande åtgärder på den psykiska folkhälsans område. Kunskapsspridning anses viktigt och evenemanget andas en tilltro till samhällsorgan som kan ingripa i tid när någon hotas av psykisk ohälsa..

Den 23 november 1931 samlas 225 personer och lyssnar till anföranden av Viktor Wigert, Emilia Fogelklou, Kerstin Hesselgren med flera, som alla belyser psykisk hälsovård ur olika synvinklar. Därefter förklaras svenska föreningen för psykisk hälsa bildad (SFPH).

Man enas om att föreningens uppgift ska vara: ”Att främja den psykiska hälsovården, till bevarande av psykisk jämvikt och hälsa hos friska personer, till förebyggande av nervösa och psykiska sjukdomstillstånd hos därav hotade personer samt till förbättrande genom ändamålsenliga vårdåtaganden av dem som drabbats av sådana sjukdomar.”

1931

SFPH:s första år sammanfaller med den tid då Per Albin Hanssons folkhemstanke tar form. Det goda hemmet var förebilden för visionen om det goda samhället.

Ett nyckelbegrepp var hygien. Det stod inte bara för frånvaro av smuts, utan för ordning och rationalitet i samhället. Denna inställning riskerade att leda till en hård inställning till individer eller grupper som inte förmådde inordna sig i samhällslivet.

Spänningen mellan humanitet och rationalitet fanns också med i den färgstarka krets av föreningens grundare. I föreningens program finns bredden, mångfacetteringen, samarbetet över gränserna som kärntanke – en motvikt till en alltför långt driven samhällsrationalism.

Upplysning och opinionsbildning

Föreningen koncentrerade sig under den första tiden på upplysnings- och opinionsbildande verksamhet: föreläsningar, småskrifter och remissyttranden. Under dessa första år kommer många förfrågningar från enskilda personer om råd och upplysningar. Dessa besvarades av sakkunniga personer, oftast av professor Wigert.

De internationella förbindelserna är ett område som ligger SFPH varmt om hjärtat, och föreningen kan tack vare olika bidragsgivare, vara representerad vid flera europeiska kongresser.

1938

Kerstin Hesselgren väljs till SFPH:s ordförande. Hon var en av de första kvinnorna i riksdagen, internationellt engagerad i Nationernas Förbund och medlem i Fogelstadsgruppen.

1940/50-talet

Under efterkrigsåren fram till 1950-talet blir mentalhygienisk rådgivning en betydelsefull pionjärinsats av SFPH. Föreningen fungerar som framgångsrik banbrytare åt kommuner och landsting som är kloka nog att ta tillvara dessa möjligheter.

Under denna tid inleds också SFPH:s uppskattade broschyrverksamhet. Folderserien “Ta barn på allvar” som rör barn och unga ser dagens ljus. Ambitionen är att sprida dem till alla barnavårdscentraler runt om i Sverige.

Under 1950-talet är SFPH mycket aktiv i starten av World Federation for Mental Health (WFMH) och medverkar i kongresser världen över.

1960

Under hela 1950-talet finns en vision om en tidskrift som är förenlig med föreningens uppgift: att upplysa och informera. 1960 ges därför första numret av Psykisk Hälsa ut och blir en trotjänare ända fram till 2020. Under 60-talet arrangerades också sociala klubbar för tidigare psykiatripatienter.

SFPH, som främst varit en förening för yrkesverksamma, vill nu också mer uttryckligt se en ökad roll för patienter och anhöriga.

1970/80-talet

Under denna tid introducerar SFPH familjeterapin i Sverige genom seminarier och utbildningar.

1971 startar SFPH en bokserie och skrifterna ges därefter ut i en jämn takt ända in på 2010-talet. Hit hör bland annat “Ta barn på allvar”. Vi startar också treåriga kurser och seminarier i familjeterapi. Dessa blir mycket populära och pågår i ett tiotal år.

1980-talet

Nu börjar föreningen diskutera vad som kan göras inom förskola och skola och genomför föreläsningar och utbildningar för personalgrupper. Bland annat startar vi 1987 kurser för skolpsykologer och skolkuratorer.

1990-talet

SFPH fortsätter att arrangera föreläsningar och kurser, samt ge ut olika publikationer. Fortbildningen av personal utvidgas till anställda inom dagvård, hemsjukvård och hemtjänst.

1996

Föräldralinjen lanseras. Den är unik i sitt slag eftersom den bemannas av yrkesutbildade psykologer och socionomer med mångårig erfarenhet. Tusentals föräldrar har fått råd och hjälp genom åren.

2000-talet

Rådgivningen och kunskapsspridningen fortsätter i form av publikationer, utbildningar och konferenser.

2003

Kampanjen “Rätten till psykoterapi” startar.

2010

Carl von Essen blir ny generalsekreterare och förblir det i över sex år.

2012

Planeringen för nya stödverksamheter inleds. Dessa lanseras 2012: webbtjänsten Självmordsupplysningen – föregångaren till nuvarande Självmordslinjen – samt stödlinjen Äldretelefonen.

2013

Organisationen får ett nytt namn. De nya aktiviteterna har inneburit en betydande vitalisering av verksamheten, men också att kommunikationen och bilden av föreningen kan bli spretig. Nu genomförs ett arbete för att skapa en enhetlig kommunikativ identitet under ett nytt namn som är lättare att kommunicera: Mind.

I valet av nytt namn övervägs många olika alternativ. Anledningen till att namnet “Mind” väljs är att vi har en brittisk systerorganisation med detta namn, Mind UK, som vi samarbetar med inom ramen för Mental Health Europe. I övrigt finns ingen relation mellan organisationerna.

Vi börjar lansera rapporter och kunskapsöversikter vad gäller den psykiska hälsan i Sverige, ofta minst en årligen.

2015

Självmordslinjen lanseras – Sveriges första suicidpreventiva stödlinje med chatt och telefon, som har öppet dygnet runt.

2017

Karin Schulz blir ny generalsekreterare och förblir det i nästan åtta år. Vi lanserar Mind Forum, en plats där personer kan prata anonymt med varandra om sitt mående.

2017-2018

Nya lokalavdelningar öppnar i Göteborg, Umeå, Malmö och Halmstad.

2019

I Stockholm flyttar vi från lokalen vid Mariatorget till större kontor på Karlavägen 108.

2022

Livslinjen öppnar i början av året, en stödlinje över chatt för unga.

Refugee Line blir en tillfällig stödlinje för människor på flykt.

2023

Mind börjar använda AI-teknik och samarbetar med forskare för att bättre analysera behoven hos de stödsökande. Vi är nu cirka 45 anställda över landet, som arbetar med bland annat stöd, påverkan, press, engagemang, utbildning, volontärer, förvaltning, finansiering, IT och ledning.

2024

Rickard Bracken, tidigare chef för Suicide Zero, blir ny generalsekreterare. En omfattande stöd- och kunskapsbank lanseras på Mind.se.