Ge en gåva

Ätstörningar

Om du tänker väldigt mycket på mat och vikt, och din självkänsla är starkt sammankopplad med hur nöjd du känner dig med din kropp kan du ha en ätstörning. Ätstörningar är vanligast hos unga tjejer, men du kan få en ätstörning oavsett ålder, kroppstyp eller kön. Alla ätstörningar skadar kroppen och är destruktiva för din självkänsla och ditt psykiska mående.

Hur vet jag att jag har en ätstörning?

Om du har en ätstörning är du ofta sträng och dömande mot dig själv. Det är vanligt att du skäms över hur du äter eller hur du ser ut. Du undviker att äta med andra, hoppar ofta över måltider och tänker väldigt mycket på mat, vikt och utseende. Tankarna på vad du måste göra varje stund kan bli jobbiga och ta mycket kraft och energi. Du kan få ångest och känna dig väldigt ensam.

Det kan kännas som att mesta i ditt liv kretsar kring mat, skam och kontroll. Du kanske tänker att du måste göra på ett visst sätt, annars får du ångest. Det är vanligt att du får svårt att koncentrera dig och att sova.  Med tiden kan du bli nedstämd eller deprimerad.

Olika typer av ätstörningar

Det finns flera typer av ätstörningar och de kan yttra sig på olika sätt. En ätstörning sitter inte i hur man ser ut eller hur mycket man väger, det handlar snarare  om känslor och tankar.

Ibland stannar det vid tankar om att man vill ändra sin kropp, men om man börjar göra saker för att kontrollera sin kropp, kan det handla om en ätstörning. Det kan till exempel vara så att man går för långt i sin vilja att äta nyttigt eller motionera och istället utvecklar ett beteende som inte är hälsosamt. Det kan också vara så att man regelbundet hoppar över måltider eller i ensamhet äter stora mängder mat.

Ätstörningar brukar delas in i:

  • Anorexi, som innebär att du vill hålla så låg vikt som möjligt, och att du håller dig på ett så lågt energiintag att din kropp hamnar i svält.
  • Bulimi, som innebär att man hetsäter stora mängder mat på kort tid. Efteråt försöker man bli av med det man ätit, till exempel genom att man framkallar kräkningar, missbrukar laxermedel eller motionerar överdrivet mycket.
  • Hetsätningsstörning, som innebär att man hetsäter. Skillnaden från bulimi är att man inte försöker göra sig av med det man ätit efteråt.
  • Ätstörning utan närmare specifikation (UNS) som innebär att du kan ha en variant av de här ätstörningarna, till exempel anorexi men befinna dig inom det normala viktspannet. Det kan också vara så att du känner igen dig i delar av de olika beskrivningarna, och inte endast en. Det är den vanligaste typen av ätstörning.

Gemensamt för personer med ätstörningar är att vikt, mat och ätande tar upp en väldigt stor del av ens tankar och liv.

Kan hänga ihop med höga krav

Det finns många olika skäl till att utveckla en ätstörning. Det kan hänga ihop med personliga saker som hur man hanterar känslor som sorg eller ilska eller relationer till andra människor, men det kan också vara en reaktion på hur mat, kontroll och utseende värderas i samhället.

Kraven på att ha ett perfekt utseende och ett fläckfritt liv, samtidigt som vi omges av ett konsumtionsmässigt överflöd och förväntas kontrollera våra behov och känslor kan kännas omöjliga att leva upp till. Det kan börja som ett kontrollbehov, där du försöker styra ditt ätande. Men med tiden börjar kontrollbehovet styra dig.

När ska jag söka hjälp?

Om du tror att du har en ätstörning ska du inte vänta utan söka hjälp direkt. Ju tidigare du söker hjälp, desto bättre. Det finns behandling som hjälper mot ätstörningar.

Det finns hjälp att få om du har en ätstörning

Det går att bli fri från ätstörningar med hjälp av behandling. Det finns många sorters olika behandlingar som till exempel samtalsbehandlingar och medicinsk behandling. Ibland kan både terapi och medicinsk behandling behövas.

Var söker jag hjälp?

Om du tror att du har en ätstörning ska du söka hjälp i vården. Du kan också kontakta Frisk och Fri. Om det känns motigt att själv söka vård kan du be någon att följa med dig. Om du mår så dåligt att du har tankar på att ta ditt liv ska du inte vänta utan söka vård direkt på en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.

Du är inte ensam

Det finns många som haft en ätstörning och sedan kommit ur den. Att erkänna att du inte mår bra och söka hjälp är inget tecken på svaghet eller ett misslyckande, snarare tvärtom. Det är ett sätt att ge dig själv en chans att må bättre.

Faktagranskare: Marie Åsberg, senior professor i psykiatri vid Karolinska Institutet. Senast ändrad 2017-10-20