Mobbning

Mobbning, eller kränkande särbehandling, är vanligt och kan drabba både barn och vuxna. Det skadar självkänslan och kan i värsta fall leda till långvarig psykisk ohälsa. Ingen ska behöva lida så och därför behöver mobbning bekämpas.

Vad är mobbning?

Att bli utsatt för mobbning innebär att befinna sig i ett underläge och att upprepade gånger bli kränkt. Mobbning kallas även kränkande särbehandling och drabbar 60 000 barn i Sverige varje år.

Psykisk mobbning kan ske öga mot öga genom elaka kommentarer och blickar, miner, hånskratt, ryktesspridning eller att alltid utesluta en person ur gruppen. Fysiska kränkningar kan vara slag, sparkar, knuffar eller hot om våld. I skolan är toaletter och omklädningsrum ofta utsatta områden.

Även vuxna mobbar varandra. En av tio vuxna uppger att de blivit utsatta för mobbning på arbetsplatsen. Nätmobbning är ett stort problem och kan handla om kommentarer, rykten eller kränkande bilder som sprids.

Vad som räknas som mobbning är helt beroende av vad den utsatta upplever. Det är upp till var och en att bedöma vad som känns kränkande eller på skoj. Vad den som mobbar säger var avsikten har egentligen ingen betydelse.

Hur påverkas livet av mobbning?

Mobbning påverkar människor olika mycket men om kränkningarna blir långvariga är risken stor att någons självkänsla skadas allvarligt. Som utsatt är det till slut lätt att tro att det mobbarna säger är sant och att man är sämre än andra på riktigt. Så är det inte, men det kan få en att må ännu sämre, känna sig ensam och skamfylld.

Mobbning kan leda till problem med psykisk ohälsa med ångest och nedstämdhet och även visa sig som kroppslig värk i till exempel huvudet eller magen. Mobbning på arbetsplatsen är idag orsaken till många sjukskrivningar och bland dem är allvarliga diagnoser som utmattningssyndrom och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) vanliga.

Kan det bli bättre?

Skam, skuld och rädsla för att framstå som svag kan göra det svårt att prata om mobbning. Men situationen måste förändras för att det ska kunna bli bättre. Att sopa problemen under mattan är ingen lösning och alla har rätt att få må bra och bli behandlade väl. Det är bra att berätta om hur man mår för en person som går att lita på som till exempel en förälder, släkting, granne, lärare, vän eller partner.

Att visa civilkurage och ingripa när någon annan blir utsatt är viktigt för att sätta stopp på mobbningen i samhället. Det är bättre att agera en gång för mycket än att låtsas som man inte ser.

Vart kan jag vända mig?

Om du upptäcker att ett barn blir utsatt för mobbning i skolan kan du kontakta personalen. Skolan är enligt lag skyldig att ha en plan för att hantera mobbning. När det gäller mobbning på arbetsplatsen finns det ingen lag, men i mars 2016 trädde en ny föreskrift, om organisatorisk och social arbetsmiljö, i kraft. Den förtydligar vad arbetsgivaren har för skyldigheter när det gäller kränkande särbehandling.

Om någon börjar må sämre psykiskt eller drabbas av självmordstankar är det ännu viktigare att du söker hjälp utifrån. Det går att vända sig till vårdcentralen eller den psykiatriska öppenvårdsmottagningen.

Om mobbningen leder till att någon blir utsatt för ett brott går det att polisanmäla. Det kan handla om misshandel, hatbrott eller ärekränkning. Kontakta polisen för råd om detta.

Faktagranskare: Marie Åsberg, senior professor i psykiatri vid Karolinska Institutet. Senast ändrad 2017-10-20