Sammanställningar visar att psykiatrin i otillräcklig omfattning följer rekommendationerna i nationella riktlinjer. Det gör att många inte får det fulla stöd de behöver.

Exempelvis har Socialstyrelsen fastställt att minst 60 procent av patienterna inom psykiatrin ska erbjudas psykoterapi, medan en uppföljning från 2019 visar att bara var fjärde patient med depression eller ångestsyndrom fick någon typ av psykologisk behandling.

Därför vill Mind att kvaliteten i, och tillgängligheten till, psykiatrin förbättras så att den i större utsträckning följer rekommendationer i nationella riktlinjer, inte minst vad gäller tillgången till psykologisk behandling.

Läs mer om tillgången till psykologisk vård.

Det saknas tillräcklig forskning om en eventuell koppling mellan självmord och avslag på ansökan/fortsatt ansökan om sjukpenning.

En sammanställning från Folkhälsomyndigheten visar dock att förändringar i sysselsättning eller inkomst ökar självmordsrisken. Till exempel innebär övergång från arbete till sjukskrivning en åtta gånger högre risk för självmord.

Därför samarbetar Mind med analytiker och forskare för att jämföra data från relevanta register och tar även fram en rapport om kopplingen mellan avslag på sjukpenning, psykisk ohälsa och självmord.

Läs mer om avslag på sjukpenning

Enligt många mätningar är psykiska problem vanligare bland tjejer och unga kvinnor än i andra grupper. De sticker ut i både självskattningar om psykisk ohälsa och mätningar av sjukskrivningar, psykiatrisk vård, läkemedelskonsumtion, självskador och självmordsförsök.

Siffror från Socialstyrelsen visar att antalet flickor under 18 år som får barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvård ökar, liksom de som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Psykiatriska tillstånd är 30 procent vanligare bland kvinnor än bland män. Även orimliga könsnormer och ojämställdhet skapar ohälsa hos unga kvinnor.

Därför sammanställer Mind, med hjälp av forskarnätverken WOMHER och Ungas Psykiska Hälsa i Centrum (UPIC), en fördjupande rapport med fokus på unga kvinnors psykiska hälsa, som kommer att vara klar hösten 2025.

Läs mer om unga kvinnors psykiska hälsa

Bland personer med psykiatriska tillstånd har knappt hälften ett arbete. Forskning visar att en anställning ökar självkänslan, förbättrar den fysiska hälsan och höjer ens inkomster, medan arbetslöshet kan leda till ytterligare ekonomisk utsatthet, social utslagning och förhöjd självmordsrisk.

En genomgång av svenska studier visar att metoden IPS – Individanpassat stöd till arbete – är mer effektiv än andra vad gäller erhållandet av en anställning, både sett till kostnadseffektivitet och stödet för den enskilda människan. Trots det saknas ett fungerande system för samverkan mellan socialtjänst, psykiatri, försäkringskassa och arbetsförmedling för att kunna arbeta programtroget med IPS.

Därför har Mind genomfört en kartläggning bland kommunerna om vilka hinder och möjligheter som finns för arbetet.   Den visade att endast 17 av 156 tillfrågade kommuner till fullo arbetade med IPS. Utifrån det här underlaget opinionsbildar vi lokalt och nationellt, för att skapa förutsättningar för en strukturerad samverkan. Bland annat efterfrågar vi att regeringen utser en aktör eller utformar en ekonomisk modell som primärt finansierar IPS.

Läs mer om individanpassat stöd till arbete

Endast 7 av 10 unga går ut gymnasiet. Kopplingen till både problem med att få ett jobb och att ha självmordstankar är tydlig. Exempelvis har etableringsåldern på arbetsmarknaden för unga män ökat från 21 år 1990 till 29 år 2017 och Sverige har en av de högsta dödligheterna i självmord inom EU, i åldrarna 20–24 år.

I november 2024 redovisade regeringen utredningen Fler vägar till arbetslivet, med flera bra förslag som vi då uppmanade regeringen att agera på, i en debattartikel i Svenska dagbladet. Mind vill se att kommunen får i uppdrag att erbjuda individuellt stöd till fler unga och en statlig satsning på yrkesutbildningar som underlättar etableringen på arbetsmarknaden för unga som vill arbeta direkt efter gymnasiet.

Överlag behövs en statlig och kommunal satsning med målet att fler unga ska få möjlighet att klara skolan och komma ut i arbete.

Läs mer om unga mellan studier och arbete

Idag är hälsofrågor inte integrerade i alla politikområden och beslutsprocesser. Det innebär att det finns en risk att viktiga aspekter som exempelvis rör psykisk hälsa faller bort.

WHO har tagit fram ett ambitiöst ramverk – Health in all policys – som förespråkar att frågor om hälsa ska bli en integrerad del i alla policys och politiska beslut, eftersom frågor om till exempel AI-utveckling, stadsplanering, skola, arbete och möjligheter till rekreation har stor betydelse för att främja psykisk hälsa och motverka ohälsa.

Mind vill att regeringen inför den här sortens hälsointegrering för att ta samma hänsyn till politikens effekter på människors hälsa som idag görs när det gäller bland annat ekonomin, miljön och jämställdheten.

För att driva frågan undersöker vi hur långt arbetet med hälsointegrering har kommit i Sverige. Samtidigt utforskar vi hur utvecklingen kan gå mot att psykisk hälsa integreras i alla politikområden och beslutsprocesser inom offentlig sektor och näringslivet, på nationell, regional och kommunal nivå. Vi tittar också på de risker och möjligheter som utvecklingen med AI innebär för frågor om psykisk hälsa.

Läs mer om hälsointegrering