Öka tillgången till psykologisk behandling
Idag är välfärden långt ifrån tillräckligt resurssatt och välfungerande för att kunna nå ut till alla som har behov av den. Därför efterfrågar Mind följande satsning från makthavare.

Idag är välfärden långt ifrån tillräckligt resurssatt och välfungerande för att kunna nå ut till alla som har behov av den. Därför efterfrågar Mind följande satsning från makthavare.
Minds prioriterade fråga inom det här området är att fler personer inom vården får psykologisk behandling. Sammanställningar av tillgänglig statistik visar att psykiatrin i otillräcklig omfattning följer rekommendationerna i nationella riktlinjer. Som effekt får människor inte det stöd de behöver.
Varje år tar organisationen Minds stödlinjer emot över 90 000 samtal från människor som mår dåligt. Många berättar om hur de inte får det stöd de behöver från vården, så som psykologisk behandling.
Enligt Socialstyrelsens målnivåer ska minst 60 procent av personer med depression och 70 procent av personer med ångest erbjudas psykologisk behandling. Minds analys av statistik från Patientregistret visar dock att verkligheten tycks se helt annorlunda ut.
En uppföljning från 2019 visade också att endast var fjärde patient med depression eller ångestsyndrom fick någon typ av psykologisk behandling.
I Patientregistret syns inte insatser från primärvården – bara specialistvården – och det saknas överlag en systematisk nationell uppföljning av den psykologiska vård som ges. Därtill brister inrapporteringen från flera regioner. Men även om den data som finns tillgänglig behöver tolkas försiktigt visar den att målnivåerna inte nås.
En majoritet av patienterna med de mest utbredda psykiatriska diagnoserna får sannolikt inte den behandling som Socialstyrelsen själva fastslår är mest effektiv: tusentals människor får inte rätt hjälp att hantera sin situation. Utifrån individens perspektiv är det svårt att veta vilken som är rätt behandling för det tillstånd man har – i den mån man alls säkert vet vilket det är – och på så sätt själv kräva sin rätt. Situationen är ett svek mot patienterna, deras anhöriga och ytterst hela samhället.
En av de främsta förklaringarna är den utbredda bristen på psykologer inom såväl primärvård som psykiatri. På många BUP-mottagningar har psykologbristen exempelvis varit akut i flera år. Dålig arbetsmiljö och små möjligheter att påverka arbetssituationen gör att verksamheterna har svårt att rekrytera och behålla personal. Samtidigt saknas på många håll specialistpsykolog-tjänster med fördjupad kompetens för komplexa ärenden.

I en ny undersökning framkommer det att bara en liten andel av alla personer som mår dåligt får psykologisk behandling. En viktig förklaring är att behovet är mycket större än tillgången på psykologer inom vården.
Nu måste regionerna se till att rätt kompetens finns och att psykologisk behandling erbjuds i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer. Så skrev Rickard Bracken, generalsekreterare för Mind och Kristina Taylor, ordförande Psykologförbundet, i Göteborgs-Posten oktober 2025.

Efter att Mind uppmärksammat hur många färre personer som får psykologisk behandling än vad riktlinjerna säger, gjorde P1 ett inslag om frågan.
I inslaget berättar bland annat Linnéa – som varit patient hos vuxenpsykiatrin i fem år – att hon nästan enbart har fått medicin som behandling.
Minds påverkansarbete har fokus på att granska, belysa och täta luckor i samhället där psykisk ohälsa kan uppstå eller där människor med psykisk ohälsa kan gå miste om behövligt stöd. Underlaget bygger bland annat på erfarenheter från de stödsökande vi möter och dialog med forskare, civilsamhälle och myndigheter.