Rusta barn och unga för välmående – redan i skolan

Det finns ett stort behov av att barn och unga rustas för välmående, med skolan och förskolan som hälsofrämjande nav. Därför efterfrågar vi följande satsningar från makthavare.

Mind välkomnar psykisk hälsa i skola och förskola

Minds prioriterade fråga inom det här området är att samtal om psykisk hälsa ska ha en naturlig plats i förskolan och skolan. Därför välkomnar vi att Skolverket har fått i uppdrag att ta fram ett förslag på hur alla elever ska kunna få undervisning i psykisk hälsa i förskola och skola, som en del av läroplanen.

Det finns gott stöd i forskningen för att skolbaserade insatser inom socioemotionellt lärande kan främja psykiskt välbefinnande (SBU 2024). Elever som får möjlighet att utveckla insikter om stress och återhämtning, känslor, relationer och psykologisk trygghet tenderar att må bättre. Det finns även stöd för att insatserna bidrar till bättre akademiska resultat och minskade uppförandeproblem (Durlak 2022).

Hälsa och kunskap om hälsa hänger ihop

Eftersom det är betydligt billigare att sprida kunskap än att ge psykiatrisk vård lyfter Världshälsoorganisationen (WHO) fram skolundervisning som en av de mest kostnadseffektiva insatserna för att främja psykisk hälsa. Hälsa är dessutom en förutsättning för lärande – en god psykisk hälsa gör det helt enkelt lättare att klara läromålen.

Men fram till början av 2026 fanns det fortfarande ont om initiativ inom förskola och skola för arbete med psykisk hälsa. Som en konsekvens ser arbetet med psykisk hälsa väldigt olika ut över landets förskolor och skolor.

Mind har länge velat att elever i förskolan och grundskolan får lära sig om psykisk hälsa, på ett sätt som har stöd i läroplanen. Därför är vi bland annat en del av initiativet Psykisk hälsa på schemat, som bedriver påverkansarbete med fokus på undervisning om psykisk hälsa i skolan.

Nu ska psykisk hälsa ingå läroplanen

I januari 2026 gav regeringen beskedet att psykisk hälsa ska införas i grundskolans läroplan, vilket socialminister Jakob Forssmed gick ut med i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Skolverket får nu i uppdrag att ta fram förslag på hur.

Syftet är att ge elever större kunskap om vad som lägger grunden för en god psykisk hälsa. Det handlar om att ge unga verktyg som att sätta ord på sina känslor, förstå varför man kan känna oro och stress och hur det kan hanteras, och hur man kan hantera konflikter.

Minds uppmaning

Detta är en lovande utveckling, som många unga länge har efterfrågat och som många organisationer inom barnrätt och psykisk hälsa har strävat mot.

Men det behövs mer. Dels kan den mångbottnade frågan om psykisk hälsa på schemat tas ut på många olika bättre och sämre sätt, dels är det viktigt att regeringen inte förbiser parallella samhällsproblem, som inte kommer att lösas av att unga får kunskaper om psykisk hälsa. Brister i samhällsstrukturen får aldrig ligga på individen att parera.

Mind rekommenderar att:

processen vilar på internationell och nationell forskning om vad som främjar gott psykiskt välbefinnande hos unga.
den kompletteras med ytterligare insatser på strukturell nivå vad gäller att främja god psykisk hälsa i skolan.
satsningen läggs upp på ett sätt som inte kräver för mycket av lärarkåren, som i sig i stället behöver stärkas.

Överlag är det viktigt att tänka in hela skolan – och hela samhället – när de här frågorna planeras, resurssätts och organiseras. Det är därför viktigt att erkänna att ungas psykiska hälsa inte bara kan förklaras på individuell nivå – hela skolsystemet påverkar. Betyg, prestationskrav och utbildningspolitiska reformer har stor betydelse och gör skolan till en central arena för stress, oro och rädsla för att misslyckas. Där är psykisk hälsa på schemat en viktig del – men behöver backas upp av fler hälsofrämjande insatser.

Övriga rekommendationer för hur ungas välmående kan rustas

Ge rätt stöd till föräldrar

Föräldrar med rätt förståelse och verktyg kan göra stor skillnad för en ung persons hälsa, självbild och utveckling. Men det är inte alltid lätt att som vårdnadshavare veta varifrån man kan få vägledning.

Utveckla och erbjud därför systematiskt föräldrastöd för att bryta negativa mönster hos unga: bredda och tillgängliggör paletten av föräldrastödsinsatser såsom utbildningar och lättillgänglig information inför olika typer av svåra samtal och situationer.

Ge varje elev vad den behöver för att klara skolan

Att kunna nå kunskapsmålen är viktigt för såväl framtidsutsikter som självständighet, möjligheter till försörjning, social gemenskap och psykisk hälsa. Ändå går ungefär var sjätte elev ut grundskolan utan att ha behörighet för gymnasiet och många yngre barn saknar det stöd de behöver för att kunna ta till sig av undervisningen.

Därför vill Mind se en jämlik och kompensatorisk skola för alla barn och unga, oavsett bakgrund. Vi vill också se att underkänt-betyget avskaffas. Istället måste skolan anpassas till barns och ungas behov och förutsättningar, för att säkerställa att ingen elev går ut skolan utan att nå kunskapsmålen.

Stärk fritidsverksamheternas främjande arbete

Fritidsverksamheter har en viktig roll i att tillgodose ungas behov av meningsfulla, kostnadsfria och trygga aktiviteter.

Rätt utformad och med tillräckliga resurser skulle fritidsverksamheten ytterligare kunna bidra till skyddsfaktorer hos unga, som en känsla av samhörighet, fysisk aktivitet och sammanhang där de får utveckla sociala färdigheter och tillit till vuxenvärlden.

Mind efterfrågar därför ett tydligt uppdrag till fritidsverksamheter för det hälsofrämjande arbetet, så att en kraftfull arena för jämlik hälsa får uppfylla sin potential.

Samtliga Minds politiska förslag

Minds påverkansarbete har fokus på att granska, belysa och täta luckor i samhället där psykisk ohälsa kan uppstå eller där människor med psykisk ohälsa kan gå miste om behövligt stöd. Underlaget bygger bland annat på erfarenheter från de stödsökande vi möter och dialog med forskare, civilsamhälle och myndigheter.