Rusta barn och unga för välmående – redan i skolan
Det finns ett stort behov av att barn och unga rustas för välmående, med skolan och förskolan som hälsofrämjande nav. Därför efterfrågar vi följande satsningar från makthavare.
Det finns ett stort behov av att barn och unga rustas för välmående, med skolan och förskolan som hälsofrämjande nav. Därför efterfrågar vi följande satsningar från makthavare.
Minds prioriterade fråga inom det här området är att samtal om psykisk hälsa ska ha en självklar plats i förskolan och skolan. Därför vill vi se att alla elever får undervisning i psykisk hälsa i förskola och skola, som en del av läroplanen.
Det finns gott vetenskapligt stöd för att skolbaserade insatser kan förebygga psykisk ohälsa och självmord. Eftersom det är betydligt billigare att sprida kunskap än att tillhandahålla psykiatrisk vård lyfter Världshälsoorganisationen (WHO) fram skolundervisning som en av de mest kostnadseffektiva insatserna för att minska psykisk ohälsa. Kunskapen kan sammanfattas till att elever som lär sig om psykisk hälsa mår bättre. Hälsa är dessutom en förutsättning för lärande – god psykisk hälsa gör det helt enkelt lättare att klara läromålen.
Riktade åtgärder i förskolan för att stärka barns socioemotionella utveckling har också betydelse för att stärka det psykiska välbefinnandet. I underlaget till regeringen för ny strategi för psykisk hälsa och suicidprevention angavs tre fokusområden för förskolan: att arbeta för hög kvalitet, stärka det hälsofrämjande arbetet och underlätta för förskolan att tidigt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd. Men inom även förskolan finns fortfarande alltför få initiativ inom att arbeta med program för psykisk hälsa.
Det finns ingenting i läroplanen som hindrar förskolor och skolor att arbeta med psykisk hälsa, men den nationella styrningen är samtidigt svag. Som en konsekvens ser situationerna väldigt olika ut över landets förskolor och skolor.
Inrapporteringen av psykiatriska tillstånd har ökat bland både barn och unga vuxna. Socialstyrelsen lyfter fram att många som insjuknar kommer att vara sjuka under lång tid och att ett utdraget förlopp kan innebära långsiktiga konsekvenser, exempelvis vad gäller framtida försörjning och etablering på arbetsmarknaden. Den negativa effekten på samhällsekonomin är också avsevärd.
Vi vill se psykisk hälsa vara ett naturligt samtalsämne i både förskola och på lektionstid, på ett sätt som har stöd i läroplanen. Därför är vi bland annat en del av initiativet Psykisk hälsa på schemat, som bedriver påverkansarbete med fokus på undervisning om psykisk hälsa i skolan.
Föräldrar med rätt förståelse och verktyg kan göra stor skillnad för en ung persons hälsa, självbild och utveckling. Men det är inte alltid lätt att som vårdnadshavare veta varifrån man kan få vägledning.
Utveckla och erbjud därför systematiskt föräldrastöd för att bryta negativa mönster hos unga: bredda och tillgängliggör paletten av föräldrastödsinsatser såsom utbildningar och lättillgänglig information inför olika typer av svåra samtal och situationer.
Att kunna nå kunskapsmålen är viktigt för såväl framtidsutsikter som självständighet, möjligheter till försörjning, social gemenskap och psykisk hälsa. Ändå går ungefär var sjätte elev ut grundskolan utan att ha behörighet för gymnasiet och många yngre barn saknar det stöd de behöver för att kunna ta till sig av undervisningen.
Därför vill Mind se en jämlik och kompensatorisk skola för alla barn och unga, oavsett bakgrund. Vi vill också se att underkänt-betyget avskaffas. Istället måste skolan anpassas till barns och ungas behov och förutsättningar, för att säkerställa att ingen elev går ut skolan utan att nå kunskapsmålen.
Fritidsverksamheter har en viktig roll i att tillgodose ungas behov av meningsfulla, kostnadsfria och trygga aktiviteter.
Rätt utformad och med tillräckliga resurser skulle fritidsverksamheten ytterligare kunna bidra till skyddsfaktorer hos unga, som en känsla av samhörighet, fysisk aktivitet och sammanhang där de får utveckla sociala färdigheter och tillit till vuxenvärlden.
Mind efterfrågar därför ett tydligt uppdrag till fritidsverksamheter för det hälsofrämjande arbetet, så att en kraftfull arena för jämlik hälsa får uppfylla sin potential.
Minds påverkansarbete har fokus på att granska, belysa och täta luckor i samhället där psykisk ohälsa kan uppstå eller där människor med psykisk ohälsa kan gå miste om behövligt stöd. Underlaget bygger bland annat på erfarenheter från de stödsökande vi möter och dialog med forskare, civilsamhälle och myndigheter.