Alma och Emma fick lära sig om psykisk hälsa i skolan: ”En stor hjälp”

Alma Bransell gick på högstadiet när hennes mentor talade om att klassen skulle ägna de kommande veckorna åt att prata om psykisk hälsa. De första lektionerna fick eleverna prata i smågrupper om vardagliga saker: om skolan och om livet generellt. Alma minns att både hon och kompisarna var lite nervösa till en början.

– Därför var det bra att vi började enkelt, med mer ytliga ämnen. Det var lite svårt i början, man tänkte ”vad ska jag säga” och ”vad kommer de andra säga?” Men efter ett tag så fick vi mer förtroende för varandra och då kunde man gå in på lite djupare saker, till exempel berätta att ”idag mår jag inte jättebra”. Det tyckte jag kändes fint.

Fick grundläggande kunskaper

Några veckor senare höll Almas mentor i en presentation om psykisk hälsa, -ohälsa och om känslor. De fick bland annat lära sig grundläggande kunskaper om känslornas funktion och att känslor inte är farliga. De fick också lära sig om olika frisk- och riskfaktorer kopplat till psykisk hälsa.

– Jag tyckte att det var bra saker hon tog upp. Särskilt att vi alla fick kunskap hur man kan stötta varandra. Det gav oss som klass ett tillfälle att komma närmare varandra. Men det var också bra för mig på ett personligt plan. Det gav mig styrka att veta att de andra i klassen också vet om att man inte alltid mår bra, berättar Alma.

– Dessutom var det mycket värdefullt med förebyggande kunskap. Till exempel om hur man kan göra när det kommer en orostanke: att man kan försöka göra annat och att det inte alltid kommer kännas såhär för alltid. Så det tycker jag var väldigt bra.

Hade psykisk hälsa på skolschemat

Emma Reijonen gick högstadiet i Virkby i södra Finland. Sedan drygt 20 år tillbaka har kunskap om psykisk hälsa funnits med i den finska läroplanen, som en del av ämnet hälsokunskap. I beskrivningen av ämnet står att eleverna ska få både teoretisk kunskap om psykisk hälsa och vad som påverkar den. Tillsammans med teorin ska eleverna få praktiska färdigheter som att hantera stress, relationer, att söka hjälp för olika besvär och att lära känna hur man själv fungerar. Till sist ska eleverna också öva sitt kritiska tänkande och lära sig om vilken information om hälsa man kan lita på. När Emma läser vad som står i läroplanen upplever hon att det stämmer med det hon minns från lektionerna i hälsokunskap.

– Jag minns hur vi diskuterade olika saker som påverkar ens psykiska hälsa, och att vi pratade särskilt mycket om det här med resiliens. Vår lärare förklarade att de flesta människor går igenom tunga saker i sitt liv, men att det är en del av livet och något man inte kan påverka. Men också att man kan göra olika saker för att kunna hantera saker bättre, som att sova bra, röra på sig och göra saker som man mår bra av. Vi pratade också om vad de finns för stöd att få, berättar hon.

Var det känsligt att prata om de här sakerna i klassrummet?

– Nej, det kände jag inte. Som elev var man inte tvungen att berätta om sina egna erfarenheter, vilket nog var skönt för många att veta. Men det blev ändå en övning i att fundera själv, och många delade med sig så småningom.

– Att vi fick sån här information och verktyg var en stor hjälp för en själv då. Att få grunderna i det här ämnet gör så stor skillnad i ens liv, säger Emma Reijonen.

Blev lättare att öppna upp sig för läraren

Alma Bransell berättar om hur lektionerna om psykisk hälsa gjorde att hon vågade prata med sin mentor om att hon själv mådde dåligt.

– Jag har alltid haft problem med ångest, och under den här perioden började jag må sämre. Då kändes det mest naturligt att gå till henne och prata, för att vi hade haft de här tillfällena där vi pratat tillsammans i klassen, och jag visste att hon har förståelse för psykisk ohälsa. Så därför blev hon den första jag öppnade upp mig för, säger hon.

Samtalet fortsatte efter lektionen

Emma beskriver på ett liknande sätt hur undervisningen öppnade upp för samtal som fortsatte även efter lektionens slut.

– Det blir ett tryggt rum att få prata om de här sakerna. Att någon annan tar upp ämnet hjälper en själv att våga berätta. Jag skulle säga att inom min vängrupp så gjorde lektionerna att det blev mer naturligt att ta upp sitt mående igen, senare.

Tycker du att alla elever, även i Sverige, borde få undervisning om psykisk hälsa?

– Ja, verkligen. Den här kunskapen är jätteviktig, speciellt för unga som går igenom förändringar hela tiden. Det är så viktigt att kunna navigera kring sin hälsa på alla plan och det psykiska är ju en enormt stor del av hälsan. Och som ung kan det också vara svårt att själv ta upp hur man mår, men då är det skönt att få ett tillfälle att göra det. Då får också vuxna större möjlighet att fånga upp de som inte mår bra, säger Emma.

Skolan en bra plats att prata om psykisk hälsa

Alma tycker också att kunskap om psykisk hälsa är något som alla borde få, och hon menar att skolan är en bra plats att förmedla den på.

– Någon gång i livet kommer vi alla behöva förhålla oss till den på något sätt. Så jag tror att alla behöver kunskap om psykisk hälsa och hur man kan ta hand om den. Och då är skolan en bra plats för det, säger hon.

Text: Ellen Nilses

Minds politiska förslag

Mind ser ett stort behov av att barn och unga rustas för välmående, med skolan och förskolan som hälsofrämjande nav. Mind vill därför att alla elever får undervisning i psykisk hälsa i förskola och skola, som en del av läroplanen. Därför är vi bland annat en del av initiativet ”Psykisk hälsa på schemat”, som bedriver påverkansarbete med fokus på undervisning om psykisk hälsa i skolan.

Vårt påverkansarbete för undervisning om psykisk hälsa i skolan