Förstärk kommunernas ansvar

Minds prioriterade fråga inom det här området är en förstärkning av kommunernas ansvar för unga som varken arbetar eller studerar. I dagens höginkomstländer har åldern då unga kan försörja sig själva gradvis stigit och det finns ökade svårigheter för unga att få ett ordentligt jobb. Kopplingen till psykisk ohälsa är väl belagd.

År 2021 hade Sverige inom EU, näst efter Litauen, Lettland och Finland den högsta dödligheten i självmord i åldrarna 20–24 år, medan risken för självmord i befolkningen som helhet var genomsnittlig för EU. Det är troligt att den ökade risken för självmord bland unga i Sverige bland annat kan förklaras av de ungas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden och en satsning på ett förstärkt stöd till unga som varken arbetar eller studerar är därför ytterst angelägen.

Hanterar man den här frågan bättre har många att vinna på det: Närapå 20 000 elever saknade behörighet till nationella program i gymnasieskolan 2024, samtidigt som arbetsgivare kan ha svårt att hitta rätt kompetens när det gäller annat än tjänstemän och akademiker.

Idag sker den genomsnittliga etableringen på den svenska arbetsmarknaden så sent som vid 29 års ålder, jämfört med 21 års ålder i slutet av åttiotalet. Ökningen kan bland annat förklaras av att bara cirka 70 procent av alla unga går ut gymnasiet – inom EU hade Sverige år 2020 den näst lägsta andelen som examineras från gymnasieskolan.

Förslag i regeringens utredning behöver följas upp

Den förra och nuvarande regeringen har uppmärksammat problematiken och drev från 2022 utredningen Fler vägar till arbetslivet som redovisades i november 2024. Utredarnas förslag var bland annat:

• Nya yrkesprogram i gymnasieskolan: Införande av yrkesprogram som främst riktar sig till elever som saknar behörighet till de nuvarande nationella programmen. Dessa program fokuserar huvudsakligen på yrkesämnen och syftar till att underlätta övergången till arbetslivet. ​
• Anpassad utbildningslängd: De föreslagna yrkesprogrammen omfattar cirka två års heltidsstudier, men är planerade att genomföras över tre år. Detta upplägg ger eleverna mer tid för lärande och fördjupning inom yrkesämnena. ​
• Yrkesutbildning för högskoleförberedande program: För elever på högskoleförberedande program som önskar arbeta direkt efter gymnasiet föreslås möjligheter till yrkesutbildning som underlättar etableringen på arbetsmarknaden. ​
• Rätt att fullfölja utbildning i anpassad gymnasieskola: För elever på individuella program inom anpassad gymnasieskola föreslås en rätt att fullfölja sin utbildning för att stärka deras möjligheter i arbetslivet.

Minds uppmaning

I dag har kommunerna ett lagstadgat ansvar att hålla sig informerade om, och erbjuda individuella åtgärder till, ungdomar upp till 19 års ålder som inte studerar eller har en anställning. Mind vill se att denna skyldighet utökas till 25 års ålder. Syftet med det förslaget är att kommunerna ska kunna ge ett individuellt anpassat stöd till fler unga som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

Mind vill också se att regeringen gör verklighet av förslagen från utredningen Fler vägar till arbetslivet med siktet inställt på konkreta insatser som kan bidra till en snabbare etablering på arbetsmarknaden för elever som haft svårt att nå utbildningsmålen i grundskolan.