Förstå unga kvinnors psykiska hälsa bättre

Bakom måendet finns samhället

Unga kvinnors psykiska hälsa beskrivs ofta som en växande kris. Men den bilden riskerar att bli både förenklad och missvisande. I en ny rapport från oss på Mind, framtagen med forskningsnätverken WOMHER och Ungas psykiska hälsa i centrum (UPIC), efterlyser vi ett skifte i hur frågan diskuteras.

Många unga kvinnor uttrycker idag stress, ängslan, oro och ångest. Risken för en kvinna att bli långtidssjukskriven på grund av psykisk ohälsa är mer än dubbelt så hög som för en man. Men diskussionen om unga kvinnors psykiska hälsa stannar alltför ofta vid symtomen, istället för att gå till botten med orsakerna till dem. En människas hälsa kan inte förstås utan ett samhällsperspektiv som också tar in aspekter som livsvillkor, makt, ekonomisk orättvisa, skadliga normer, våldsutsatthet och ojämställdhet.

Kvinnor behöver bättre villkor, snarare än mer vård

Rapporten Mellan rubriker och verklighet visar att ökningen av rapporterad psykisk ohälsa hos unga kvinnor inte heller entydigt kan tolkas som att många fler mår sämre, på ett sätt som bara hör hemma i vården. Den kan även avspegla att fler sätter ord på sina upplevelser och känslor – och söker hjälp. Något vi på Mind också ser tydligt i våra stödlinjer. Lösningarna hamnar fel om vi behandlar reaktioner på stress, orimliga prestationskrav eller otrygghet som enbart medicinska och individuella problem.

Lyssna på unga kvinnor

En central slutsats i rapporten är att unga kvinnor alltför sällan inkluderas i samtalet om sin egen psykiska hälsa. Vi behöver bli bättre på att tala med unga kvinnor, inte bara om dem. Utan deras perspektiv riskerar vi att bygga vår förståelse på bristfälliga grunder. Vill vi skapa verklig förändring måste unga kvinnor vara med och forma både kunskapsunderlaget och lösningarna. Som en del av rapportarbetet har vi haft en referensgrupp med ett tiotal unga kvinnor mellan 17 och 27 år. Deras perspektiv och erfarenheter är en viktig del av rapporten och ger en mer nyanserad bild av hur det är att leva som ung kvinna i dag.

Låt problemformuleringen utgå från de faktiska behoven

Vi vill också lyfta risken med en allt mer alarmistisk debatt, där en hel generation unga kvinnor ofta beskrivs som att den mår sämre än någonsin. En sådan generaliserande bild riskerar både att skapa en negativ självbild hos unga kvinnor och att osynliggöra de som brådskande behöver stöd.

Faktorer som skolstress, ekonomisk otrygghet, digital press, kroppsideal och utsatthet för sexuellt våld spelar en avgörande roll i hur psykisk ohälsa uppstår. Det här behöver också lyftas in i synen på både problem och lösningar. Rapporten efterlyser därför ett bredare ansvarstagande från politik, skola, arbetsliv och civilsamhälle – och ett mer kunskapsbaserat förhållningssätt till frågan.

Att förbättra unga kvinnors psykiska hälsa handlar inte bara om bättre vård. Det handlar om att skapa ett samhälle där unga kvinnor kan känna trygghet, framtidstro och ha jämlika livsvillkor.

Läs rapporten: Mellan rubriker och verklighet

Kommande aktiviteter då Mind lyfter frågan:

Webbinarium kl. 13 ons 17 juni – den som anmält sig får även en länk till inspelningen utskickad efteråt.
Almedalen-seminarium kl. 14 tor 25 juni