Minds politiska förslag till bättre förståelse för unga kvinnors psykiska hälsa
Enligt många mätningar är psykiska problem vanligare bland unga tjejer än i andra grupper. Därför efterfrågar Mind att makthavare riktar blicken mot problemet.
Enligt många mätningar är psykiska problem vanligare bland unga tjejer än i andra grupper. Därför efterfrågar Mind att makthavare riktar blicken mot problemet.
Den psykiska ohälsan ser ut att bli sämre bland yngre kvinnor och antalet självmord i gruppen ökar. Tjejer och unga kvinnor sticker ut i både självskattningar om psykisk ohälsa och mätningar av sjukskrivningar, psykiatrisk vård, läkemedelskonsumtion, självskador och självmordsförsök.
Antalet flickor under 18 år som får barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvård ökar, liksom de som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Psykiatriska tillstånd är 30 procent vanligare bland kvinnor än bland män. Därtill rapporterar Statistiska centralbyrån (SCB) att 75 procent av unga kvinnor i åldern 16–29 år upplevde besvär av ångest, ängslan och oro under 2024.
I utsatta unga kvinnors liv finns ofta flera parallella problem som ger näring till varandra. Det här kan ta sig uttryck i en kedja där man först exempelvis utsätts för ett övergrepp för att sedan inte mötas upp tillräckligt av det samhälle som ska hjälpa en med stöd och upprättelse, så att en destruktiv livsstil utvecklas. Vanligen återkommande problem behandlas alltför ofta separat: ätstörnings- och självskadevården är ett stuprör, traumabehandling ett annat, hjälp med att klara skolan ett tredje, skadligt bruk ett fjärde, och så vidare.
Både grundorsakerna till situationen och metoderna för hur den ska förändras är svåra att överblicka. Delvis som resultat av att frågan saknar politisk prioritet. Men ett av flera skäl som unga kvinnor själva uppger till sin psykiska ohälsa är begränsande normer som ställer skadliga krav. Det kan ta sig uttryck genom en kultur av social stress och jämförande, något som förvärras av en för många tjejer intensiv användning av sociala medier.
Ojämställdhet skapar också ohälsa, som i form av att kvinnor utför mer obetalt arbete i hemmet redan som unga, att de som vuxna bland annat är föräldralediga mer än tre gånger så länge som män och att kvinnors disponibla inkomst är lika mycket lägre idag – ca 78 procent av männens – som på slutet av nittiotalet.
Mäns våld mot kvinnor är ett eget samhällsproblem som behöver belysas och hanteras med betydligt mer kraft från politiskt håll. Under 2024 mördades minst 20 kvinnor av män i sin närhet.
Våldet som inte leder till att kvinnan avlider är ljusskyggt, men utbrett. Antalet anmälda misshandelsbrott mot kvinnor eller flickor uppgick exempelvis år 2023 till 40 338 fall av misshandel – nästan hälften av alla misshandelsbrott. I den Nationella trygghetsundersökningen från Brå 2024 uppgav dessutom 1 av 5 av kvinnor i åldrarna 16–24 år att de utsatts för sexualbrott, bara under det senaste året.
Till allt det här kommer kända problem som en otillräcklig psykiatrisk vård – väntetider, okunskap, oförståelse, brist på effektiv och samordnad behandling – och prestationsstress i och utanför skolan. Samtliga de här faktorerna kan återfinnas i både forskning och i de många möten med unga kvinnor vi på Mind har i vår stödverksamhet.
Vad som redan nu kan konstateras är att det behövs mer direkt dialog med tjejer och unga kvinnor, en rejäl satsning på forskning och ökat fokus på skolans roll. För att ytterligare analysera och driva frågan sammanställer Mind, i samarbete med forskare, en fördjupande rapport med fokus på tjejers och unga kvinnors psykiska hälsa med jämförande analyser för killar och unga män.
Flera undersökningar visar på en oroande utveckling vad gäller psykisk ohälsa bland unga kvinnor. Självmordstalen i gruppen har inte gått ned på trettio år och ökar nu. Unga kvinnors rättigheter behöver förankras och tillgodoses bättre i samhället än så.
Det här skriver Mind mer om i DN Debatt tillsammans med Sveriges kvinnoorganisationer, Suicide Zero, Tjejzonen och de två forskarnätverken WOMHER och Ungas Psykiska Hälsa i Centrum (UPIC).
Minds påverkansarbete har fokus på att granska, belysa och täta luckor i samhället där psykisk ohälsa kan uppstå eller där människor med psykisk ohälsa kan gå miste om behövligt stöd. Underlaget bygger bland annat på erfarenheter från de stödsökande vi möter och dialog med forskare, civilsamhälle och myndigheter.