Ge en gåva

>>Man behöver ha balans mellan krav, kontroll och feedback<<

Elisabeth Björk Brämberg har tittat närmare på hur arbetsmiljö påverkar psykisk hälsa och vilka rehabiliterande insatser som kan fungera efter en sjukskrivning.

Vi ser ett ökat antal sjukskrivningar relaterade till psykisk ohälsa idag. Vad säger det om vår arbetsmiljö och vilka är det som främst drabbas?

– Det finns många faktorer som spelar in i hur vi har det på våra arbeten. Inte minst vilken typ av arbetsplats man är på och hur ledningen ser ut, till exempel hur många medarbetare som en chef ansvarar för och chefers möjligheter att vara närvarande, ge stöd och support. Det tycks vara i kontaktyrken man är mest utsatt, som lärare, vårdpersonal, socionomer, präster och socialarbetare. Yrken där man hanterar andra människors behov och problem.

Vad kan det vara på jobbet som gör att man mår psykiskt dåligt?

– Vi vet från tidigare forskning att riskfaktorer för att utveckla symptom på depression är när man har ett psykiskt utmanande arbete, för lite resurser, höga krav på snabbhet och kvalitet men låg kontroll och svårt att påverka slutresultatet. När det sociala stödet brister och det är obalans mellan det man presterar och feedbacken, eller när man upplever orättvis behandling, rollkonflikter eller värderingskonflikter.

Vilka symptom är de vanligaste på att någonting är fel?

– Tidiga tecken på psykisk ohälsa är att man ältar mycket och inte kommer ur destruktiva tankar, och att sömnen blir försämrad. Man kan uppleva minskad stresstolerans, bli arg eller ledsen på arbetsplatsen, undvika sällskap vid fika och lunchpauser eller jobba mycket övertid för att hinna med. Särskilt nu upplever många att det är svårt med ensamarbete; att hålla strukturer, se till att jobbet blir gjort och saknar kollegor att snabbt bolla med.

Coronakrisen har också blivit ett stresstest som satt fingret på hur ledarskap utövas i kris. Både medarbetare och chefer påverkas när mångas arbete förflyttas från kontoret till hemmet. Vilka faktorer behövs för att få en bra arbetsmiljö?

– Det finns omfattande stöd i forskning som visar att en balans mellan krav, kontroll och att få feedback i arbetet och få möjlighet till återhämtning och vila är viktigt för arbetsmiljön. Att få det stöd man behöver och känna sig rättvist behandlad. Att det finns ett lyhört och inkluderande ledarskap som tar hänsyn till medarbetarnas synpunkter. Anställningstrygghet är också en viktig skyddande faktor, speciellt nu när tillvaron svajar.

Men om man är drabbad och inte bekväm att prata med sin chef, finns det andra sätt att få stöd?

– Många företag har avtal med Företagshälsan och en del av dessa erbjuder ett första samtal som man kan ha anonymt. Man kan också vända sig till sin vårdcentral. Det är viktigt att spegla sig i det man upplever och få verktyg för att hantera det. Företagshälsan har experter inom arbetsmiljöområdet och hos primärvården kan man få individuella insatser som till exempel samtalsstöd.

Om man blir sjukskriven trots allt, när tycker du att man ska förbereda sig för att återkomma till arbetet?

– Det är individuellt, men forskning visar att vid långa sjukskrivningar (mer än 8-12 veckor) finns ökad risk för ännu längre sjukskrivningar och med det svårigheter att komma tillbaka. Därför är det bra att vara tidigt ute med insatser som involverar arbetsplatsen. Det finns en strukturerad samtalsmetodik som haft framgång för återgång till arbetet och det är bra att ha kontakt med sin arbetsplats, gärna sin chef, för att få känslan av att man försöker skapa en väg tillbaka.

Har du slutligen några tips på hur man kan jobba med dem som är i riskzon?

– Vi har tagit fram en modell där vi utbildar chefer i samtal, som vi ska börja pröva i en studie nu under hösten. Den hoppas vi att man kan använda för dem som är i riskzonen för att bli sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Man behöver identifiera vilket stöd den anställde behöver och vilka anpassningar som kan göras för att ha kvar den anställde i arbete.

Elisabeth Björk Brämberg är forskare vid enheten för intervention- och implementeringsforskning inom arbetshälsa på Karolinska Institutet.

Text av: Lolo Westerman