Ge en gåva

Ida Östensson: ”Alla tjänar på när män pratar med varandra”

Varför är det viktigt att män pratar med varandra om sådant som närhet, våld, sex, grupptryck och normer? Det kan stiftelsen Make Equal svara på. Det är deras grundare Ida Östensson som med initiativet #killmiddag vill ge män i alla åldrar chansen att bidra till ett jämställt samhälle – genom att börja med sig själva.

Själv växte Ida upp i ett litet samhälle utanför Umeå där tjejer fick ta skit om de ville göra sådant som bara killarna annars gjorde.
– Tjejerna skulle hålla sig till gymnastik. Jag spelade hellre fotboll. Men när jag spelat i flera år i mitt lag flyttades jag till det nystartade ”tjejlaget” av mycket mindre erfarna, eftersom mitt lag tydligen var ett ”killag”. Ett annat exempel på hur könsstereotypt det var är när jag kom med skateboarden till skateboardlokalen och antogs hålla den åt en pojkvän. Eller att medan killkompisar kunde agera på sin sexualitet var jag tvungen att akta mig för att inte få dåligt rykte. Massa sådant här, bara för att jag var tjej.

Den här sortens orättvisor ”skapade alltfler skav” i Ida. Vid tjugo års ålder var hon en aktiv feminist som skapade utrymmen för tjejer att mötas, skejta, åka på läger och uttrycka sina åsikter. Snart blev hon medveten om att det inte räckte med att bara tjejer som såg ut som henne – vita cistjejer* från medelklassen – krävde sina rättigheter. Lika viktigt var det att den som satt i permobil kunde komma in i lokalen de skulle samlas i. Att tjejen med slöja blev hörd.

– Jag har alltid älskat att testa olika metoder för att skapa förändring. Och vid det här laget visste jag hur man inkluderade underrepresenterade grupper utifrån kön. När jag testade att använda samma metoder på fler diskrimineringsgrunder fungerade det. Jag insåg värdet av att jobba med sådant som referensgrupper och andra verktyg för delaktighet. 2010 grundade jag Crossing Boarders, som för något år sedan bytte namn till Make Equal.

– När jag började jobba på en ny plats frågade jag alltid mina chefer hur de jobbade med jämställdhet och inkludering. Som bäst letade de då fram någon dammig likabehandlingsplan. Många vet att man ska arbeta med sådant här, men få vet hur. Så för att synliggöra de metoder för jämlikhet som jag visste fungerade började jag ta fram något som fick namnet Jämlikhetseffekten. Idag har Make Equal föreläst om den för runt 200 000 personer från tusentals olika verksamheter.

2013 startade Make Equal och nätverket Femtastic kampanjen Fatta – numera en egen medlemsförening – för att synliggöra vikten av sexuellt samtycke.

– Det begås runt 100 våldtäkter om dagen, runt 36 000 om året. Mörkertalet för de kvinnor som inte berättar om övergreppen uppskattas till 80 – 90 %. Samtidigt har vi en lag som inte kräver att den andra ska vilja för att man ska få ligga med den. Dessutom hamnar runt 7 av 10 som utsätts för våldtäkt i ett frysläge, så kallad frozen fright, så det krävs sällan ens något motstånd för att kunna ha sex med någon utan hennes samtycke.

Johanna Wester från Mind träffar Ida Östensson från Make Equal

När sommaren 2016 kom hade Ida jobbat för att rikta ljus mot de här frågorna i tre år. Än en gång debatterades nu de övergrepp som ägde rum på olika festivaler och för en gångs skull var många av de engagerade i frågan om sexuella övergrepp män. Media ringde och ville ha uttalanden från Ida, som höll på att packa inför Almedalen. Trots att hon inte hade tid över för samtalen ville hon ändå uttala sig, så hon satte sig vid Facebook och skrev av sig frustrationen.

Två våldtäkter på två nätter (och många fler sexualbrott) so far på Bråvalla – och 198 våldtäkter på andra ställen under samma tid. De flesta av dem av någon som den som utsatta känner. (…) Jag vill se er män skriva uppdateringar på Facebook med följande text:

“Killkompisar! Vi känner alla till problemen med det sexuella våldet. Vi vet att det nästan uteslutande är män som ligger bakom det. Vi vet att 70% av alla som tar sitt liv är män och att män sällan söker hjälp för varken psykiska eller fysiska problem. Vi vet att 67% av alla hemlösa är män och att det främst är män som hamnar i missbruk. Vi vet att 87% av all misshandel begås av män och att 60% av de som utsätts också är män. Vi vet att var femte man saknar en nära vän och att vi jobbar så mycket att vi inte umgås så mycket vi önskar med våra barn. Statistiken finns tillgänglig och kvinnor har jobbat länge för att försöka befria sig från all skit som könsnormerna ställt till med.

Ska vi inte ses på en middag eller fika och prata om hur vi kan bryta oss loss? Även om vi inte känner igen oss i siffrorna eller beskrivningen ovan kanske vi kan engagera oss ändå? För framtiden? För andra? För en annan tråkig sak är ju att det som drabbar oss i förlängningen även drabbar kvinnor, ickebinära** och barn. Vilka är på! När ska vi ses? Med hoppfulla hälsningar”

– Medan jag fortsätter packa hör jag hur mobilen börjar plinga. När jag en stund senare går in på Facebook har inlägget fått tusentals delningar… Min inkorg var full av mail från killar som skrev saker i stil med: ”Jag har alltid vetat att situationen inte är okej, men inte vad jag själv ska göra. Nu har jag ett verktyg. Tack!”

– Jag redigerade snabbt inlägget och la till: ”Uppmaning till #killmiddag”. På den vägen fortsatte det, med medierna som hakade på dagen efter. En kompis hade hjälpt till att bygga en hemsida under natten och vi hade mycket material som vi kunde återanvända till den. Samtalsguider, metoder. Sedan dess har vi förfinat och byggt ut dem.

Det ska gå att hålla en killmiddag på många olika sätt. Make Equal har guider för arbetsplatser, släktträffar, kompisgäng, middagar där killar möts två och två. Det finns uppvärmningsfrågor och fördjupningsfrågor, förslag på samtalsteman och riktlinjer.
– Att alla får komma till tals är viktigt. Och att man inte är för många, det här handlar ju om privata saker. Vi brukar även uppmuntra deltagarna att säga ”jag” istället för ”man”. Språket spelar roll. Det kan göra att vi automatiskt distanserar oss från svåra frågor.

Som ett annat exempel på språkets utmaningar visar Ida upp en text som ordbehandlingsprogrammet hon skrivit i velat rätta åt henne. Med röd text dyker frågan upp där hon skrivit ordet ”killmiddagar”: Did you mean ’tjejmiddagar’?
Att ordet inte ens finns säger mycket.Liksom alla andra behöver män få mer av vad de går miste om i ett samhälle som uppfostrar oss i så stränga könsroller att killar, i det här fallet, inte uppmuntras att hantera och resonera kring sina känslor. Samtalet är A och O för att få syn på sitt eget mående. Att hitta sina gränser och på samma gång bli bättre på att uppfatta andras.

Hashtaggen #killmiddag används många gånger varje dag – inte minst av lokaltidningar som rapporterar från killmiddagar som hållits. Sedan Ida skrev sitt Facebook-inlägg har tiotusentals män gått ihop för att snacka machokultur och närhet. En del av dem månatligen. Middagsformen är inte längre den enda, utan allt från killfrukostar till killpromenader arrangeras av män som ser till att ses över generationsgränser runtom i landet.

Till denna dag har Make Equal aldrig haft någon anställd för att jobba med projektet, utan arbetet som görs är ideellt.
– Att responsen trots det varit massiv säger något om hur stor efterfrågan på sådana här samtal var. På att äntligen få lufta.

 

Johanna Wester

 

* Någon vars biologiska kön överensstämmer med deras juridiska, sociala och upplevda kön

**Att identifiera sig som en ickebinär person kan exempelvis innebära att varken känna sig som man eller som kvinna, eller som både och.