Trettio år av volontärer som lyssnar

I november fyller Föräldralinjen 30 år. För mig är jubileet framför allt en påminnelse om alla samtal som har blivit möjliga tack vare volontärer som valt att ge av sin tid, sin erfarenhet och sitt engagemang.

När linjen startade 1996 hette den Föräldratelefonen. Tanken var då, precis som nu, att en vuxen som är orolig för ett barn ska kunna ringa och prata med någon som lyssnar, förstår och hjälper till att sortera. Sedan dess har tusentals föräldrar och andra närstående fått stöd. Ofta har det handlat om lägen utan någon enkel lösning, där det ändå gjort stor skillnad att inte vara ensam med frågorna.

Mycket har förändrats på tre decennier. Organisationen heter i dag Mind, Föräldratelefonen har blivit Föräldralinjen och formerna för stödet har utvecklats. Men kärnan är densamma: ett anonymt, rådgivande samtal när du behöver stöd kring ett barn.

Det är volontärerna som har gjort Föräldralinjen möjlig, år efter år. De möter den som hör av sig med respekt och utan att döma, och ger utrymme att tänka klart och se situationen från ett nytt håll. Vi hör ofta hur mycket ett enda samtal kan betyda.

Därför vill jag tacka alla som är volontärer på Föräldralinjen i dag, och alla som har burit linjen genom åren. Tack vare er, och volontärerna i våra andra stödlinjer, har människor någon att prata med när livet prövar dem.

Text av Maria Alsander, chef för stödverksamheten på Mind.

Läs mer om Föräldralinjen.