”Att få lyssna på någon kan betyda mer än man tror”
Volontär
När Solveig gick i pension stod hon, som många andra, inför frågan om hur hon ville använda sin tid. Efter ett långt arbetsliv med stort engagemang var det viktigt att hitta något som kändes meningsfullt. I dag är hon volontär på Minds Äldrelinje och möter människor som behöver någon att prata med.

– Jag hade nyligen gått i pension och funderade på vad jag ville göra av min tid. Eftersom jag varit van vid ett arbete där jag engagerade mig mycket ville jag fortsätta göra något som kändes viktigt, berättar hon.
Utöver sitt uppdrag hos Mind är Solveig även volontär på Frälsningsarméns kvinnocenter, där hon undervisar asylsökande kvinnor i svenska och samhällsinformation.
Samtal som gör skillnad
Som volontär får Solveig möta människor i många olika livssituationer. Gemensamt för många av dem som hör av sig är en känsla av ensamhet.
– Framför allt möter jag människor som känner sig ensamma. Att då få möjlighet att prata en stund med någon som har tid att lyssna betyder väldigt mycket.
Samtalen kan handla om allt från psykisk och fysisk ohälsa till relationer och förluster. Många söker stöd efter att ha förlorat en partner eller när vänner och sociala sammanhang blivit färre med åren.
– Det kan handla om sorg, ångest, oro för barn och barnbarn eller att livet förändrats på ett sätt som känns svårt. Men samtalen kan också röra vardagliga saker som mat, blommor eller funderingar kring hemtjänsten. Det viktiga är att någon lyssnar.
Ett uppdrag som ger perspektiv
För Solveig handlar volontärskapet om mer än att hjälpa andra. Uppdraget ger också något tillbaka.
– Det ger mig mening. Jag får förtroendet att lyssna på och samtala med människor som jag aldrig träffat tidigare och ta del av deras berättelser. Det ger mig också perspektiv på mitt eget liv.
Genom åren har hon blivit tryggare i rollen som volontär. Det som kändes nervöst i början har ersatts av lugn och erfarenhet.
– När jag började var jag ganska osäker på vad jag skulle möta. I dag känner jag mig betydligt tryggare, även när samtalen handlar om svåra saker.
Hon har också insett att det viktigaste inte är att komma med lösningar.
– Jag har lärt mig att jag inte behöver ge råd. Min viktigaste uppgift är att vara en engagerad lyssnare. När jag blivit tryggare i den rollen har samtalen också blivit bättre.
”Våga börja”
Till den som funderar på att bli volontär har Solveig ett tydligt råd.
– Våga börja. Du får en bra utbildning, handledning och stöd längs vägen. Det är naturligt att känna sig nervös i början, men det är också en möjlighet att utvecklas som människa och få en väldigt meningsfull uppgift i livet.
För Solveig har volontärskapet blivit just det hon hoppades på när hon gick i pension: ett sätt att fortsätta göra skillnad.
– Det känns fortfarande väldigt meningsfullt att finnas där för någon annan. Ibland kan ett samtal göra större skillnad än man tror.