Ge en gåva

Utmattade lärare rehabiliteras för att komma tillbaka snabbare

Det finns ingen behandling som med vetenskaplig evidens förkortar sjukskrivningstiden vid utmattningssyndrom. Nu görs en studie med målsättningen att försöka hjälpa lärare att komma tillbaka till arbetet tidigare än naturalförloppet för sjukdomen.

Seniorprofessor Åke Nygren, Karolinska institutet, har länge arbetat med stressrelaterad ohälsa. Redan på nittiotalet började han se tecken på något ovanligt i sin forskning om sjukskrivningar och ohälsa. Sjukskrivningarna för depression gick upp, men frågan var om det verkligen var depressioner.

Termen utbrändhet började användas, det är en översättning av begreppet ”burn out” som myntades på 1970 talet av Christina Maslach från Barkely Universitetet i Kalifornien. Åke kontaktade sin prefekt professor Marie Åsberg och berättade om ökningen av patienter som fått en depressionsdiagnos.

Marie Åsberg är en internationellt känd depressionsforskare, hon blev intresserad och Åke och Marie startade ett forskningsarbete inom området stress och ohälsa. Marie tyckte inte om namnet utbrändhet och ordet utmattningssyndrom introducerades.

De har sedan 1997 forskat på epidemiologi, diagnostik, biokemi, prevention, genetik, odontologi och rehabilitering. Inom epidemiologi, diagnostik biokemi och prevention har de fått fram värdefulla resultat.

Men när det gäller rehabilitering finns inga positiva resultat avseende arbetsåtergång. Detta gäller all forskning på utmattningssyndrom och arbetsåtergång både nationellt och internationellt. Sjukskrivningarna fortsätter att öka och det finns fortfarande ingen studie som har kunnat visa på en sådan förbättring att den som drabbats återgått till arbetet innan sjukdomens naturalförlopp löpt ut.

Det pågår just nu flertalet studier om vad utmattningssyndrom är och vad sjukdomen beror på och vilka konsekvenser det får, men inga studier har hittills hittat en behandling som ger resultat på arbetsåtergång.

Sjukskrivningar bland lärare ökar

Åke leder nu en studie om rehabilitering av sjukskrivna lärare med utmattningssyndrom. Målsättningen är att försöka hjälpa lärare att komma tillbaka till arbetet tidigare än naturalförloppet för sjukdomen och detta inom rimliga gränser och resurser.

De senaste åren har ökningen av antalet sjukskrivningar för utmattningssyndrom jämnats ut något, men inte för yrkeskategorin lärare. För dem ökar sjukskrivningarna. Det finns idag 200 000 lärare i Sverige och 100 000 av dem är försäkrade via Lärarförsäkringar.

Lärarförsäkringar, Förenade liv hade noterat ökningen av utmattningssyndrom i sina akter och kontaktade KI för en diskussion om ett rehabiliteringsprojekt. Resultatet blev en randomiserad kontrollerad studie med en behandlingsgrupp på Svenska Re på Gran Canaria och en kontrollgrupp som får den vård som ges i Sverige,

Behandlingsgruppen får behandling på Svenska Re under tre veckor. De sjukskrivna lärarna erbjuds behandling i en stressfri miljö långt från hemmet och får ett multimodalt rehabiliteringsprogram med fysisk träning, enskild terapi och deltagande i kollegiala samtalsgrupper.

Nyckelfaktorerna i studien är att deltagarna har samma yrke, att det sker på annan ort, det vill säga, de är långt borta från sina vanliga stressorer.

En stor del av behandlingen går ut på att få möjlighet att samtala i grupp med andra personer inom samma yrke och som har erfarenhet av samma utmaningar, de får prata med personer med liknande erfarenheter, som vet vad det handlar om. De ger varandra råd om hur situationer som uppstår kan lösas. Deltagarna lär känna varandra och månar om varandra. Ofta håller de kontakten efter hemkomsten.

Symptomen minskar under behandlingstiden

Första dagen deltagarna i lärarprojektet kommer till Gran Canaria är de fullständigt uttröttade efter att ha rest hela dagen. Tröttheten hör till grundproblemet med utmattningssyndrom. Under de första dagarna är deltagarna ofta tvungna att gå till sina rum för att vila. Men under andra veckan blir de sakta bättre. Och efter vecka tre har de fått tillbaka livsgnistan.

Deltagarna får göra två självskattningstester, en gång innan studiens start och en gång vid utskrivningen. Man använder sig av skattningsskalorna MADRS (depression) och KEDS (utmattningssyndrom).

Resultaten är fortfarande högst preliminära, men visar en kraftig förbättring på KEDS-skalan. Vissa av de som fått behandling är efter tre veckor under 19 i KEDS-testet, det vill säga under nivån för sjukskrivning. Denna förbättring kvarstår efter ett halvår till skillnad från kontrollgruppen som genomfört samma tester, men som inte fått delta i behandlingen. I den gruppen är det ingen skillnad i resultaten.

Deltagarna får skriva ner alla råd och tips de får under veckorna på Svenska re och dessa sammanfattas i slutet av behandlingen. Råden utgör sedan en grund för en plan för hur deltagarna ska hantera stressen både i privatlivet och när de kommer tillbaka till arbetsplatsen.

För tidig arbetsåtergång en risk

Det innebär dock inte att det är lämpligt att gå tillbaka till arbetet direkt efter dessa tre veckor. Att gå tillbaka till arbetet för tidigt kan innebära en stor risk för återinsjuknande. Och att komma tillbaka till en arbetsplats utan stöd från arbetsgivaren är även det förknippat med stora risker.

I samband med studien har deltagarna även fått besvara en enkät om vilka faktorer de tror har påverkat deras insjuknande. Brist på tid för planering, för stor administrativ börda och dåligt fungerande schemaläggning är några av orsakerna.

Men den största faktorn, är bristande tid för återhämtning. Under tiden på Svenska Re har olika förslag på lösningar på dessa problem diskuterats. En del av lösningarna kan vara svårt för en lärare att själv presentera på arbetsplatsen när de kommer hem.

I behandlingen ingår därför en uppföljning vid hemkomsten. Det kan ske genom telefonkontakt och i de fall det behövts görs arbetsplatsbesök av den behandlande psykologen. Det kan röra sig om möten med Försäkringskassan och arbetsgivaren tillsammans med andra lärare. Bland annat diskuteras vad utmattningssyndrom är och vilka behov man har som sjuk. Det är fortfarande en stor kunskapsbrist inom det området.

Studien har pågått sedan i september 2016 och patientrekryteringen beräknas vara klar under hösten 2017. Det är totalt åtta grupper som skall studeras och uppföljning sker halvårsvis. Om studiens preliminära resultat bekräftas, kan andra yrkesgrupper, som i sitt arbete har kontakt med andra människor som till exempel inom vård, polis och tull.