Så kan du stötta en vän

De allra flesta känner någon som mår dåligt – men det kan vara svårt att veta vad man kan göra. Här kan du lära dig mer om hur du kan inleda ett samtal och vad som kan vara bra att tänka på när du vill stötta en vän.

Du hjälper oftast mer än vad du tror

Det är vanligt att den som mår dåligt undviker att berätta om det. Många skäms för att de mår dåligt eller tänker att de är till besvär. Därför är det bra om du tar initiativet.

För den som inte är van att prata om hur det känns kan samtalet ta emot, kanske både för dig och för den andra. Det är vanligt att man behöver försöka flera gånger innan personen vågar öppna sig. Men att ha ett samtal, även om det inte blir som du tänkte dig, hjälper oftast mer än vad du tror.

Om du har mycket just nu eller själv mår dåligt kanske du inte orkar fråga hur andra mår. Så är det för alla ibland. Då kan det vara läge att släppa taget en stund och kanske be någon annan att ha koll.

Vad är viktigast för dig när du mår dåligt?

Alla är olika och behöver olika saker i olika situationer. Vad stämmer oftast för dig?

Choose one or more options

Att någon lyssnar utan att döma
Få förståelse utan att behöva prata
Vara med vänner
Få hjälp med praktiska saker
Göra något för mig själv
Bli bemött som vanligt
Få professionell hjälp
Annat

Se andras svar

Alla behöver någon som lyssnar ibland. Här får du möta några som är vana att ge stöd, som berättar hur de gör.

’

7 steg: Så pratar du med någon som mår dåligt

4 minuter. Känner du någon som mår dåligt? Det är inte alltid så lätt att veta vad man ska säga. Här berättar Jocke om hur du kan ge stöd – i sju steg.

’

Hur ska jag stötta min vän?

1 minut. De flesta behöver stötta en kompis ibland eller någon i sin familj som har det tufft. Hur gör man, vad hjälper? Psykologen Liria Ortiz berättar om tre steg när du ger stöd.

De som hjälpt mig som allra mest är de som lyssnar och inte viker undan. De som mött en med öppen famn när panikångesten slagit till, visat att de står bakom mig och bryr sig.

En sak som många säger när någon har det jobbigt är ”Du kan prata med mig om du vill, jag finns här”. Och där tar det ofta stopp. Kommentaren lägger över ansvaret på den som mår dåligt att ta kontakt. Men det kan ta emot. Oftast går det bättre om du själv inleder samtalet – och gärna rakt på sak.

Här är några förslag

Jag har uppfattat att du varit ledsen ofta på sista tiden. Jag undrar hur du mår?
Jag har tänkt på en grej på sista tiden som jag behöver prata med dig om. Är det okej för dig att jag säger vad jag har tänkt på?
Jag hörde att din pappa är sjuk – så trist. Orkar du berätta?
Jag är orolig för dig. Kan vi prata en liten stund?
Du har verkat rätt nere på sistone. Stämmer det?

Det kan hända att du behöver försöka flera gånger innan personen vågar eller orkar berätta för dig. Det kan också hända att din vän har kontakt med någon annan och inte orkar prata med fler just nu.

Ett alternativ kan vara att göra något ihop som ni båda gillar. För många är det skönt att bara få göra vanliga saker, få känna att man inte bara mår dåligt. Bjud in och fortsätt att bjuda in, men var också beredd på att din vän kanske inte orkar.

Låt saker ske i den andra personens takt. Då visar du att du accepterar din vän oavsett hur hen mår.

Om du är orolig – fråga. Det är inte farligt att prata om hur man mår. Ställ öppna frågor, alltså frågor som du inte kan svara ja eller nej på, som ”Hur var det?”, ”Hur länge har det varit så?”

Det är okej att vara osäker och inte veta vad man ska svara – och vara öppen med det: ”Det låter väldigt jobbigt, det du berättar, jag vet faktiskt inte vad jag ska säga.”

Det är svårt när ens vän mår dåligt. En vanlig reflex är att man vill få bort det dåliga så fort det går. Men försök att ha koll på din lösningsreflex – undvik att ge förslag eller lyfta fram det positiva. Det kan kännas som att du inte tar din vän på allvar.

Fråga i stället:

Vad har du för tankar om det här?
Vad brukar hjälpa?
Är det något du behöver just nu?

Om du känner dig osäker kan du också erbjuda ditt stöd att följa med till en kurator eller någon annan kontakt.

Är det akut ska du alltid ringa 112. Det går också att ta kontakt med en psykiatrisk akutmottagning på ett sjukhus. Dit kan man ofta även ringa för att få rådgivning. Läs mer på Vårdguiden 1177 om vad som gäller i ditt område, eller ring samma nummer.

Läs vad du kan göra när någon vill ta sitt liv

Så hjälper du någon som har självmordstankar (1177)

Det är inte farligt att prata om hur man mår eller att fråga om självmordstankar. Det ökar inte risken för att personen ska ta sitt liv. Tvärtom kan ett sånt samtal förebygga självmord och rädda liv.

Visa att du bryr dig och var så uppriktig du kan. Om du är orolig för din vän eller saknar hen, berätta det. Pressa inte men föreslå gärna något enkelt som kan vara lätt att tacka ja till. Gärna något som inte kräver så mycket ansträngning, tid eller pengar. Föreslå också en tid.

Om du lyckas få till ett tillfälle, fundera på vad som är lagom ofta för dig att ses. Se om du kan komma överens med din vän om att fortsätta ses en särskild dag, eller vad som passar. Även om det inte blir så ofta är det ett avbrott från isoleringen.

Det kan finnas många orsaker till att någon isolerar sig. Var uppmärksam på om din vän verkar uppgiven eller känner sig körd, misslyckad. Då kan hen behöva få hjälp av vården.

Varningstecken vid risk för självmord
Läs om social ångest

När någon har försökt ta sitt liv finns en stor risk att personen snart gör ett nytt försök. Det kan väcka både oro, rädsla och frustration. Var uppmärksam på vad du känner och prata gärna med någon annan om hur det är, så att du inte är ensam.

Fråga hur du kan stötta. Kanske kan du hjälpa till med något praktiskt? Pröva dig fram.
Erbjud sällskap. Om du vill kan du erbjuda att följa med på läkarbesök – kontakter kan vara extra jobbiga just nu.
Stanna kvar. Om din vän inte vill prata kan du låta hen veta att du finns där för att lyssna när det är läge.
Finns en säkerhetsplan? En personlig säkerhetsplan är till för att ha koll på risker och minska dem. Fråga hur du kan hjälpa till.
Ha koll. Lär dig om varningstecken på självmord så blir det lättare att vara uppmärksam.
Din vän överlevde. Undvik använda ordet ”misslyckad” när du talar om självmordsförsök.
Lyssna utan att ge råd. Du behöver inte hitta lösningar.
Minska skammen. Det är ofta mycket skam kring ett självmordsförsök. Att skämmas och känna skuld ökar också risken för självmord. Undvik därför att lägga mer skam på din vän, försök i stället att minska den känslan.
Fråga inte varför. Du behöver inte förstå varför det hände.

Att hjälpa någon som inte vill är svårt. Det går inte heller att tvinga någon till att ta emot hjälp. Vid vissa sjukdomar är det extra vanligt att man inte vill söka hjälp, som till exempel om man har en ätstörning eller en depression.

Att man inte vill bli hjälpt kan bero på olika saker. Till exempel:

Personen delar inte din bild av att hen behöver hjälp.
Personen vill inte se sig själv som någon som behöver hjälp.
Personen tror inte att det finns hjälp att få, att det skulle förändra något.
Personen känner skam eller skuld för hur det är.

I de flesta situationer kan det räcka med att prata med en kompis – med dig. Till exempel om din vän har bråkat med en förälder, gjort slut med sin partner eller om hen känner sig allmänt deppig. Om situationen är allvarlig är det dock viktigt att kompisen också får professionell hjälp eller vård. Det kan till exempel vara om din vän blir utsatt för övergrepp, har tankar på att ta sitt liv eller riskerar att skada någon annan.

Så söker du hjälp när det är akut

Ja. Du kan vara vän och medmänniska, det räcker. Du behöver inte lösa den andra personens problem eller komma med förslag på vad hen ska göra.

Som vän kan du:

lyssna och visa omtanke.
erbjuda praktisk hjälp (till exempel följa med till kurator).
fortsätta att vara kompis.

Var uppriktig. Du behöver inte hålla med din vän om det hen säger eller gör. Du kan säga att du inte håller med, samtidigt som du bekräftar din väns perspektiv.

Kom ihåg dig själv. Det kan vara tungt när någon man bryr sig om mår dåligt. För att du själv ska må bra kan det vara hjälpsamt för er båda om du håller på din egen gräns, vad du orkar och vill. Och fyller på med det du själv behöver.

När någon mår dåligt så påverkar det människor runt omkring. Det är vanligt att känna sig orolig, frustrerad, maktlös eller ledsen.

Det kan ta tid innan det blir bättre. För att du ska orka i längden, försök ha koll på vad som funkar för dig. Hur mycket vill du ses eller höras och när behöver du göra annat?

Var rädd om förtroendet du får men prata gärna med någon annan om vad du själv går igenom så att du inte behöver vara ensam med din oro.

Vad behöver du för att må bra?

Det är olika vad som ger återhämtning.

Vad gör dig glad eller uppfylld?
När känner du dig lugn och avslappnad?
Är det något du vill göra mer av?

Favvo – en övning i att ta hand om sig själv

Verktygslådan – övningar för att stanna upp en stund

3 minuter. När någon berättar om något jobbigt kan vi reagera på olika sätt. Med stress, oro eller kanske en lust att rätta till. Men alla reaktioner är inte så hjälpsamma.

’

Hur märks det att du lyssnar?

Håll ögonkontakt.
Avbryt inte.
Avstå från att ge råd.
Ha tålamod.
Var närvarande (försök att bara fokusera på den som pratar).
Fyll inte i tystnader (stå ut när det blir tyst).
Bekräfta det du hör (”det låter tufft”, till exempel).
Ställ öppna frågor (frågor man inte bara kan svara ja eller nej på).
Ge bekräftande signaler genom att till exempel nicka eller humma.

Att kompisen bara finns där och vi gör något tillsammans, även utan att prata om hur jag mår.

Små saker som att skicka ett meddelande, bjuda hem mig eller visa omtanke på något enkelt sätt.

Att de vågar ta kontakt med föräldrar eller vuxna i ens närhet om de misstänker att det är väldigt illa.

I sammanhang som kan vara jobbiga, att bara möta med en vänlig blick och visa att en ser och stöttar och bryr sig framför allt.

Så kan du stötta en vän

Du hjälper oftast mer än vad du tror

Vad är viktigast för dig när du mår dåligt?

Resultat