Adhd

Vad är adhd?

Adhd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (förkortas ofta NPF). Det är inte en sjukdom och har inget med din intelligens att göra, utan innebär att du fungerar på ett annorlunda sätt mot vad de flesta förväntar sig. Det gör att du kan få olika typer av svårigheter i vardagen. Till exempel kan du ha besvärligt med att fokusera och styra din uppmärksamhet. Du kan ha många tankar som pågår samtidigt i huvudet och svårt att kontrollera dina impulser och stänga ute intryck i omgivningen som du inte behöver ta in. Många med adhd har också ett stort behov av att röra på sig och få stimulans.

Din adhd finns med och påverkar dig hela livet. Vilka svårigheter du har och hur de tar sig uttryck kan se olika ut under olika perioder. De kan också vara olika beroende på situation. Vid stora livshändelser som att få barn, gå igenom klimakteriet, gå i pension eller att förlora någon nära, till exempel en livspartner, kan dina svårigheter bli större.

Alla personer med adhd har inte samma svårigheter, de varierar från person till person. Din personlighet, ditt temperament, dina egenskaper, värderingar och intressen påverkar också hur du är och fungerar. Vilket kön du identifierar dig med, ihop med vilka förväntningar som samhällsnormen ställer på dig utifrån det kan också påverka. Man vet inte säkert vad adhd beror på men man vet att ärftliga faktorer spelar stor roll.

Adhd ser ut på olika sätt

Det finns olika former av adhd. Bokstäverna adhd står för attention deficit hyperactivity disorder, som betyder uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning. Men det är inte alla som har adhd som är hyperaktiva.

Den vanligaste formen av adhd innebär att du framför allt har svårt att fokusera, svårt att reglera impulsiva handlingar och är överaktiv. Om du har svårt att koncentrera dig och fokusera men inte är överaktiv utan snarare har lägre aktivitetsnivå än andra, kallas det adhd med i huvudsak ouppmärksamhet, eller add. En tredje form är att enbart vara överaktiv och impulsiv. Den formen är vanligast hos mindre barn och brukar antingen gå över eller övergå till en kombinerad form av adhd senare.

Många med diagnosen adhd har också diagnosen autism. Det är vanligt att också ha andra funktionsnedsättningar eller sjukdomar samtidigt. Ångest är vanligt, liksom depression, stress och missbruk.

Flickor och kvinnor diagnostiseras ofta senare med adhd än pojkar och män.

Hur kan det vara att ha adhd?

Du kan ha svårt att passa tider och ha koll på dina saker. Du kan också ha svårt att sortera intryck eftersom allting hörs och märks lika mycket. Långa och krångliga instruktioner och att komma i gång med saker är inte heller lika lätt för dig som för människor som inte har adhd. Att avsluta det du håller på med kan också vara svårt.

Du brukar ofta vara mer rastlös än andra. Rastlösheten visar sig på olika sätt. Vissa har svårt att sitta stilla medan andra känner en inre rastlöshet. Många med adhd har lätt att dagdrömma och tänka på helt andra saker än på det de har framför sig på till exempel lektioner, föreläsningar och möten. Om du har adhd får du anstränga dig mycket för att koncentrera dig. Det gör att du blir mycket trött. Självkänslan och humöret kan också påverkas.

Ju högre krav som ställs på dig, desto större hinder kan du känna att din adhd blir. Att inte kunna styra eller kontrollera hur du fungerar kan göra att du blir missförstådd och frustrerad. Det kan leda till konflikter med människor i din omgivning. Din funktionsnedsättning påverkas av din omgivning, vilka krav som ställs på dig och vilket stöd du får. Om din skola eller arbetsplats inte anpassas efter dina behov kan det bli extra svårt för dig. Många med adhd har erfarenhet av dåligt bemötande från sin omgivning. Det är viktigt att komma ihåg att det ofta handlar om okunskap.

Var söker jag hjälp?

Om du tror att du har adhd ska du kontakta en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning. Där får du hjälp med att bedöma om det kan vara så att du har adhd. Du brukar först få träffa en läkare eller en psykolog för en första bedömning. Efter det får du genomgå en utredning som visar om du har adhd eller inte.

Vilken hjälp kan jag få?

Att få diagnosen adhd kan innebära en stor hjälp i och med att du får lära dig mer om hur du fungerar. Du kan även få anpassningar och hjälpmedel för att lättare klara av skolan, jobbet eller andra saker som du tycker är svåra i vardagen. Det finns också läkemedel som kan lindra symtomen vid adhd. Ofta får du gå på kurser och lära dig mer om adhd om du vill. Det kan också dina anhöriga få göra.

Har du adhd behöver du ofta en välstrukturerad vardag och behöver få hjälp med det. Krav, förväntningar och miljö behöver anpassas för att undvika stress och överbelastning.

Faktagranskare: Taina Lehtonen, fil. dr. leg. psykolog, specialist i neuropsykologi.

Senast ändrad 2024-01-15