Lätt att missa flickor med NPF

AdhdAutism, AST

Forskning visar tydligt att ju tidigare man får sin NPF-diagnos, desto mindre risk har man för att till exempel utveckla skadligt bruk och beroende. Vård och skola har länge halkat efter i att fånga upp just kvinnor och tjejer med NPF. Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, svarar på frågan om varför det ser ut så.

Porträtt av Lotta Borg Skoglund
Lotta Borg Skoglund. Foto: Eva Lindblad

Det finns studier som visar att det är svårare att upptäcka neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos flickor och kvinnor. Varför är det så och vad kan det få för konsekvenser?

– Vi missar flickor med NPF för att deras symtom uttrycks på ett annat sätt. Flickor med adhd är också impulsiva men deras impulsivitet kan handla mer om känslor, att de pratar mycket eller avbryter andra. De bråkar inte eller ställer till oreda för andra i samma utsträckning som pojkar, vilket gör att de flyger under radarn en längre tid än pojkarna. Flickor som har adhd eller autism får sina diagnoser sent jämfört med pojkar med liknande svårigheter, det kan dröja flera år längre än för pojkar.

Har flickor och kvinnor samma tillgång till stöd och behandling som pojkar om diagnosen väl upptäckts?

– Det verkar som att flickor med NPF även har svårare att få rätt stöd och behandling när de väl fått sin diagnos. Varför det är så vet man inte riktigt.

Det forskas mer på NPF och män. Hur har det blivit så?

– Sannolikt är det nog framför allt på grund av att adhd först beskrevs hos pojkar när det upptäcktes för snart hundra år sedan. Sedan är det dessutom så att kvinnor med psykiatriska symtom ofta uteslutits ur studier som gäller läkemedel.

Vilka fördelar kan det finnas med att få en diagnos?

– Fördelarna med rätt förklaringsmodell vilket man får i och med en diagnos är många. För det första kan man genom att förstå sig själv bättre också ta hand om sig själv bättre och ta mer ansvar för sin hälsa och sitt mående. För det andra visar forskningen tydligt att ju tidigare man får sin diagnos desto mindre risk har man för att till exempel utveckla skadligt bruk och beroende. Dessutom är ju rätt diagnos själva förutsättningen för att vi i vården ska kunna ge rätt och evidensbaserad behandling.

Överläkarens råd till dig som är kvinna och anar att du har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning:

  • Ta dig själv och dina svårigheter på allvar.
  • Håll koll på dina hormoner och din menscykel och hur det ditt påverkar ditt mående.
  • Skäms inte! Sök hjälp!

Lotta Borg Skoglund gav 2020 ut boken “ADHD – från duktig flicka till utbränd kvinna”. Mer information om boken hittar du här.

Via 1177 kan du hitta information om var du kan få stöd i din region. Vi vill också tipsa om Riksförbundet Attention som arbetar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Text: Hanna Kihlander

 

I begreppet Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ingår Autism, Adhd, Tourettes syndrom och tics samt språkstörning.

Läs mer om Adhd     Läs mer om Autism

Läs mer om Tourettes syndrom och tics

Vill du berätta om dina erfarenheter?

Din berättelse kan skapa igenkänning hos någon annan. Vi tar gärna emot den!