Blir ditt barn ofta väldigt arg, orolig eller får ångest? Starka känslor är vanligt, men ibland kan det vara en signal om att ditt barn mår dåligt. Oavsett finns det saker du som förälder kan göra för att vara ett stöd.
Det är olika hur vi reagerar på det som händer. Hur snabbt vi reagerar, hur starkt vi känner och hur lång tid det tar innan känslan går över. Vi är olika och det finns inget rätt eller fel sätt att känna, reagera eller vara på. Men det finns också mycket som spelar in och kan förändras.
När du är tillsammans med ditt barn växer relationen och ni lär känna varandra. Det gör det ofta lättare för dig som förälder att vara ett stöd.
Ibland kan känslor som ilska, oro och ångest bli så starka att det kan kallas för kaosläge. Då kan det vara svårt att se, höra eller tänka klart. En del upplever att de får tunnelseende. Under kaosläget är det därför ofta svårt att ta in omgivningen och andra runt omkring.
Vad kan du göra när ditt barn hamnar i kaosläge? Här är några strategier.
Det händer att ungdomar (och även vuxna) försöker hantera starka och svåra känslor genom att skada sig själv eller ta alkohol eller andra droger. Ofta ökar riskerna med tiden.
Att sätta ord på känslor hjälper oss inte bara att känna igen dem, reglera och hantera dem, det stärker också vår självkännedom och gör det lättare att få förståelse från andra.
Genom att lyssna nyfiket, fråga och bekräfta barnets svar kan du som förälder ge ditt barn stöd i det som känns.
Många tycker att det är svårt att förstå och förklara vad de känner. För en del barn kan det vara extra svårt, till exempel om ditt barn har NPF-diagnoser. Här kan känslorna vara extra starka och ångest är vanligt. Det kan också vara svårt att tolka andras reaktioner eller förklara sina egna.
Lyssna bara, kom inte med råd eller försök lösa. Lyssna först!
/ tonåring
Om ditt barn har varit med om något jobbigt, bär på oro eller andra svåra känslor kan du försöka stötta barnet genom att bekräfta och spegla barnets känslor. På så vis känner sig barnet sedd och mer trygg i att du står på dess sida.
”De som hjälpt mig som allra mest är de som lyssnar och inte viker undan. De som mött en med öppen famn när panikångesten slagit till, visat att de står bakom mig och bryr sig. De som hjälpt minst är de som ifrågasätter, dömer och kommer med pekpinnar. Som förnekar och reagerar med irritation, ilska, besvikelse. Som får det att handla om sig själva.” Det finns olika sätt att visa sitt stöd. Här är några exempel.
En känsla kan märkas på flera sätt samtidigt. Den kan kännas i kroppen, visa sig i tankarna och i en impuls att vilja göra något. Det kan också vara bra att påminna sig om att en tanke ofta kommer av en känsla.
Till exempel att tanken ”det där klarar jag aldrig” kommer av oro. Dessutom kan ett barn som till exempel känner oro eller rädsla tänka eller tolka en situation som värre än den egentligen är, vilket leder till ännu svårare känslor. Tanken är ingen sanning men känslan kan signalera ett viktigt behov.
På liknande sätt är det med människors inre kritiska röst. Den kan hjälpa oss att lära av våra misstag, men ibland kan rösten bli lite för högljudd och få oss att må dåligt.
Det finns många olika övningar som kan hjälpa barn att hantera svåra känslor och tankar. Men välj stunden med omsorg, både i tid och rum, och utan att det känns kravfyllt för barnet.
En förälder kan ju också vara för mycket i ett barns liv. Det kan bli ett problem om föräldern är för investerad och vill prata för mycket. Att barnet inte pratar med dem kan också betyda att allt är bra. Man kanske vill prata med en kompis i stället. Det kan vara olika grejer.
/ tonåring
Det är inte alltid lätt att vara förälder. Självmedkänsla och självreflektion kan hjälpa oss att upptäcka egna sårbara sidor och det egna känslotillståndet i en viss situation. Det handlar bland annat om att visa förståelse och vänlighet mot sig själv, särskilt i svåra situationer. Och att fundera över sina egna känslor och sitt eget beteende i olika situationer.
Barn lär sig ofta genom att observera vuxna. När du visar att du kan vara tillåtande och vänlig mot dig själv även i motgångar kan det bli lättare för ditt barn att ta efter.
Använd gärna dig själv som exempel. Kanske försöker du själv ibland spåra dina egna känslor genom att stanna upp och fundera på varifrån en viss känsla kommer och vad du behöver då. Ge gärna något exempel, såsom ”det var mycket i dag, jag känner mig fortfarande stressad. Märker att jag är spänd i axlarna. Så jag tror jag behöver gå ut en stund”.