Utmattningssyndrom

Vad är utmattningssyndrom?

Utmattningssyndrom är ett tillstånd av djup fysisk och psykisk utmattning som orsakats av långvarig stress utan tillräcklig återhämtning. Utmattningssyndrom kan beskrivas i tre faser.

1. Riskfasen

Du kan få fysiska och psykiska besvär som koncentrationssvårigheter, panikkänslor, spänningsvärk i nacke och rygg eller andra belastningssymtom, men du fungerar fortfarande i din vardag. Du kämpar för att hantera en mängd stressorer som hopat sig i arbetet eller privat. Sömnen blir ofta orolig, ytlig och för kort. Trötthet, glömska och alla andra symtom kommer smygande och ökar successivt. Vila, fritid, vänner och intressen kanske prioriteras bort. Ju tröttare och mer ofokuserad du känner dig desto mer tvingas du anstränga dig och trippelkolla att du inte missar något.

För många kan själva symtomen väcka oro och vara en källa till stress. Under riskfasen är det vanligt att söka vård för olika enstaka symtom. Det kan till exempel handla om upprepade infektioner, muskelvärk, sömnproblem och annat som du inte direkt kopplar till för mycket stress. Men många ändrar sin livsstil när de förstår sambandet.

2. Akutfasen

Om situationen består kan den förvärras och bli akut. Det sker ofta snabbt och plötsligt, därav uttrycket gå in i väggen. Akutfasen kan pågå upp till några veckor. Det kan vara omöjligt för dig att ta dig ur sängen, tänka klart eller koncentrera dig. Din förmåga att göra flera saker samtidigt försvinner. Känslor av desperation och panik kan förekomma, vilket kan misstolkas som en ångestsjukdom eller depression.

3. Återhämtningsfasen

När du så småningom kommer på fötter kan du fortfarande vara mycket trött, stresskänslig och ha svårt med koncentration och minne. Ju längre återhämtningen går desto mer kan du fungera som vanligt i dina vardagssysslor igen. Men utmattningssyndrom medför oftast en ökad stresskänslighet, även när andra symtom försvunnit.

Hur påverkas livet av utmattningssyndrom?

Om du får rätt hjälp i tid och har goda resurser för att återhämta dig blir du ofta helt återställd och så gott som symtomfri. Det vanligaste mönstret under tillfrisknandet är att den fysiska energin återvänder först, medan problem med minne, koncentration, stress- och kravkänslighet tar längre tid att hämta sig ifrån. De flesta som drabbas av en svår utmattning blir avsevärt bättre över tid, men kan i varierande grad känna av sina symtom även efter många år.

Kvinnor extra utsatta

För de flesta som blir sjuka av stress är orsaken en dålig arbetsmiljö. Ofta är det en obalans mellan krav och resurser, exempelvis för dem som arbetar inom vård, skola och omsorg.

Det är för det mesta inte den omgivningen trodde skulle bli sjuk som drabbas. Hen är ofta engagerad och duktig på jobbet, tar stort ansvar för familjen och sätter andras behov före sina egna. 80 procent av de som drabbas är kvinnor.

Om du inte känner att du har kontroll över din arbetssituation och socialt stöd, eller erkännande och uppskattning, så ökar risken för stressrelaterad sjukskrivning kraftigt, enligt Försäkringskassan.

Bör jag söka hjälp?

Det är viktigt att vara uppmärksam på kroppens varningssignaler och söka hjälp i tid. Om du är i riskzonen för stressrelaterad ohälsa bör du söka hjälp på vårdcentralen eller företagshälsovården. En läkare gör en kroppsundersökning och lyssnar på din berättelse om dina besvär. För att utesluta andra sjukdomar tas ofta blodprov.

Går det att må bra igen?

De flesta med utmattningssyndrom blir återställda även om det kan ta lång tid och följs av en ökad stresskänslighet. Därför finns också risk för återfall. Du kan behöva minska på arbetsbelastningen eller vara sjukskriven för att få en chans till återhämtning. Avslappningsövningar, motion och bra sömn kan vara till hjälp och att sänka kraven, ge dig tid för vänner och familj och göra saker du tycker om.

Behandling kan bestå av samtalsterapi och fysioterapi där du övar på att känna igen kroppens signaler på stress, samtidigt som du får verktyg för att förstå och hantera stressen. Du kan läsa mer här: 1177, Stressmottagningen.

Faktagranskare: Walter Osika, docent, föreståndare för Centrum för social hållbarhet, Karolinska Institutet. Specialist internmedicin, kardiologi och psykiatri, överläkare Region Stockholm.

Senast ändrad 2024-01-09

Läs mer om stress och återhämtning