Ätstörningar – symtom, orsaker och vägen till hjälp

När tankarna på mat och kropp tar över

En ätstörning är inte ett tecken på svaghet eller brist på vilja. Det är en sjukdom som kan påverka både kroppen, tankarna, känslorna, självbilden, relationerna och livet runt omkring.

Ätstörningar kan finnas hos personer av alla kön och i olika åldrar. Det kan se olika ut från person till person, och stämmer inte alltid med den bild du själv eller andra har av en ätstörning.

Ätstörningar kan se ut på olika sätt

För en del hänger ätstörningar ihop med något inuti, som oro, skam, ångest, kontroll eller känslor som är svåra att hantera. För andra börjar det i något yttre, som jämförelser, kroppsideal, hälsa, träning eller en önskan att förändra kroppen. Ibland går det inte att skilja helt på det ena och det andra.

Det kan vara svårt att själv förstå när tankar och beteenden kring mat har blivit en ätstörning. Något som först kändes hanterbart kan börja ta allt mer plats och påverka vardagen, relationer eller hur du ser på dig själv.

En ätstörning kan också kännas i kroppen, till exempel som trötthet, yrsel, magbesvär, sömnsvårigheter eller förändrad ork.

Det går att söka stöd även om du inte vet exakt vilken diagnos det handlar om.

Vanliga symtom och tecken på ätstörningar

En ätstörning kan märkas i tankar, känslor och beteenden. Du kanske tänker mycket på vad du har ätit, vad du ska äta, hur kroppen känns eller ser ut, eller vad du behöver göra för att känna dig lugnare efter en måltid.

Du kanske har regler kring mat, träning eller måltider som känns svåra att bryta. Du kanske undviker att äta med andra, hoppar över måltider eller äter i smyg. Det kan också handla om att äta stora mängder mat och känna att du tappar kontrollen, eller att försöka kompensera genom att kräkas, fasta, använda laxermedel eller träna.

För en del handlar det mer om att viss mat känns omöjlig att äta. Det kan vara kopplat till smak, konsistens, rädsla för att må illa, sätta i halsen eller kräkas. Då behöver det inte handla om vikt eller kropp.

Det är vanligt att känna skam, oro eller ensamhet – många försöker dölja hur de har det. Andra kanske inte märker hur mycket kraft det tar. Du kan fungera i skolan, på jobbet eller i relationer, och samtidigt må väldigt dåligt.

Det kan vara värdefullt att få stöd i det som påverkar ditt liv och ditt mående, även om du inte vet exakt hur eller varför allt började.

Olika typer av ätstörningar och diagnoser

Det finns flera olika ätstörningsdiagnoser. Diagnoser kan hjälpa till att beskriva vilken typ av svårigheter du har och vilken behandling eller vilket stöd som kan passa. Samtidigt passar inte alla erfarenheter perfekt in i en diagnos. Symtom kan också förändras över tid.

Hetsätningsstörning – symtom och kännetecken. Hetsätningsstörning innebär att du återkommande hetsäter och känner kontrollförlust, utan att regelbundet försöka kompensera efteråt.

ARFID – undvikande eller restriktiv ätstörning. ARFID står för undvikande eller restriktiv ätstörning. Det innebär att du äter väldigt begränsat eller undviker många sorters mat, utan att det handlar om rädsla för viktuppgång eller missnöje med kroppen. Det kan till exempel handla om smak, konsistens, lukt, rädsla för att kräkas eller tidigare obehagliga upplevelser kopplade till mat.

Bulimi – hetsätning och kompensation. Bulimi innebär att du återkommande hetsäter och upplever att du tappar kontroll över ätandet. Efteråt försöker du kompensera för det du har ätit, till exempel genom att kräkas, fasta, använda laxermedel eller träna mycket.

Anorexi – självsvält och andra symtom. Anorexi innebär att du begränsar ditt ätande så mycket att kroppen får för lite energi. Kroppen kan hamna i svält och både kroppen och hjärnan påverkas. Ofta finns en stark rädsla för att gå upp i vikt, samtidigt som det också kan handla om kontroll, ångest, självbild eller regler kring mat och kropp som känns svåra att bryta.

Andra specificerade och ospecificerade ätstörningar. Det finns också andra former av ätstörningar än de som beskrivs ovan. Ibland passar symtomen inte helt in i kriterierna för anorexi, bulimi eller hetsätningsstörning. Det kan till exempel handla om andra specificerade eller ospecificerade ätstörningar, eller om en blandning av olika symtom.

Det kan också handla om tvångsmässig träning, återkommande bantning eller en stark upptagenhet vid att äta ”rätt” eller ”hälsosamt” som har blivit skadlig och skapar lidande för dig och din kropp.

Hur vet jag om jag har en ätstörning?

Många som har en ätstörning är osäkra på om det verkligen är tillräckligt allvarligt. Kanske tänker du att andra har det värre, att du fortfarande klarar vardagen eller att du borde kunna lösa det själv.

Du behöver inte vänta tills allt känns akut. Om tankar, känslor eller beteenden kring mat, kropp, vikt, träning eller ätande tar mycket kraft från dig, kan det vara värdefullt att prata med någon.

Sök hjälp om du:

• Tänker mycket på mat, kropp, vikt eller träning.
• Undviker måltider, vissa livsmedel eller att äta med andra.
• Äter i smyg eller känner skam kring hur du äter.
• Hetsäter eller känner att du tappar kontroll över ätandet.
• Kompenserar genom att kräkas, fasta, använda laxermedel eller träna.
• Känner stark oro eller ångest kopplad till mat eller kropp.
• Märker att regler kring mat eller kropp begränsar ditt liv.

Du behöver inte känna igen dig i allt. Det räcker att något i det här känns bekant och att du mår dåligt av det.

Behandling och återhämtning

Det går att bli frisk från en ätstörning. För vissa går det snabbare, för andra tar det längre tid.

Ibland handlar hjälpen om att kroppen behöver återhämta sig och att ätandet behöver bli mer regelbundet. Ibland handlar det också om att förstå mer av det som påverkar måendet och hitta andra sätt att hantera det som är svårt.

Att söka hjälp är inte ett misslyckande. Det kan vara ett sätt att ge dig själv en chans att må bättre.

Var kan jag få hjälp?

Du kan söka hjälp via vårdcentralen, elevhälsan, studenthälsan, ungdomsmottagningen, barn- och ungdomspsykiatrin eller vuxenpsykiatrin, beroende på din ålder och situation. På 1177.se kan du läsa mer om vart du kan vända dig där du bor.

Du kan också kontakta organisationer som ger stöd vid ätstörningar, till exempel Frisk & Fri.

Om du mår så dåligt att du har tankar på att ta ditt liv ska du söka hjälp direkt. Ring 112 eller kontakta en psykiatrisk akutmottagning.

Det går att börja söka hjälp även om du ännu inte vet exakt vad du behöver.

Faktagranskare: David Clinton, docent vid Karolinska Institutet, psykolog, psykoterapeut och psykoanalytiker.