När tankarna på mat och kropp tar över

En ätstörning är inte ett tecken på svaghet eller brist på vilja. Det är en sjukdom som kan påverka både kroppen, tankarna, känslorna, självbilden, relationerna och livet runt omkring.

Ätstörningar kan finnas hos personer av alla kön och i olika åldrar. Det kan se olika ut från person till person, och stämmer inte alltid med den bild du själv eller andra har av en ätstörning.

Ätstörningar kan se ut på olika sätt

För en del hänger ätstörningar ihop med något inuti, som oro, skam, ångest, kontroll eller känslor som är svåra att hantera. För andra börjar det i något yttre, som jämförelser, kroppsideal, hälsa, träning eller en önskan att förändra kroppen. Ibland går det inte att skilja helt på det ena och det andra. En ätstörning kan också kännas i kroppen, till exempel som trötthet, yrsel, magbesvär, sömnsvårigheter eller förändrad ork.

Det kan vara svårt att själv förstå när tankar och beteenden kring mat har blivit en ätstörning. Något som först kändes hanterbart kan börja ta allt mer plats och påverka vardagen, relationer eller hur du ser på dig själv.

Det går att söka stöd även om du inte vet exakt vilken diagnos det handlar om.

Det går att söka stöd även om du inte vet exakt vilken diagnos det handlar om.

Vanliga symtom och tecken på ätstörningar

En ätstörning kan märkas i tankar, känslor och beteenden. Du kanske tänker mycket på vad du har ätit, vad du ska äta, hur kroppen känns eller ser ut, eller vad du behöver göra för att känna dig lugnare efter en måltid.

Du kanske har regler kring mat, träning eller måltider som känns svåra att bryta. Du kanske undviker att äta med andra, hoppar över måltider eller äter i smyg. Det kan också handla om att äta stora mängder mat och känna att du tappar kontrollen, eller att försöka kompensera genom att kräkas, fasta, använda laxermedel eller träna.

För en del handlar det mer om att viss mat känns omöjlig att äta. Det kan vara kopplat till smak, konsistens, rädsla för att må illa, sätta i halsen eller kräkas. Då behöver det inte handla om vikt eller kropp.

Det är vanligt att känna skam, oro eller ensamhet – många försöker dölja hur de har det. Andra kanske inte märker hur mycket kraft det tar. Du kan fungera i skolan, på jobbet eller i relationer, och samtidigt må väldigt dåligt.

Det kan vara värdefullt att få stöd i det som påverkar ditt liv och ditt mående, även om du inte vet exakt hur eller varför allt började.

Hur vet jag om jag har en ätstörning?

Många som har en ätstörning är osäkra på om det verkligen är tillräckligt allvarligt. Kanske tänker du att andra har det värre, att du fortfarande klarar vardagen eller att du borde kunna lösa det själv.

Du behöver inte vänta tills allt känns akut. Om tankar, känslor eller beteenden kring mat, kropp, vikt, träning eller ätande tar mycket kraft från dig, kan det vara värdefullt att prata med någon.

Sök hjälp om du:

• Tänker mycket på mat, kropp, vikt eller träning.
• Undviker måltider, vissa livsmedel eller att äta med andra.
• Äter i smyg eller känner skam kring hur du äter.
• Hetsäter eller känner att du tappar kontroll över ätandet.
• Kompenserar genom att kräkas, fasta, använda laxermedel eller träna.
• Känner stark oro eller ångest kopplad till mat eller kropp.
• Märker att regler kring mat eller kropp begränsar ditt liv.

Du behöver inte känna igen dig i allt. Det räcker att något i det här känns bekant och att du mår dåligt av det.

Behandling och återhämtning

Det går att bli frisk från en ätstörning. För vissa går det snabbare, för andra tar det längre tid.

Ibland handlar hjälpen om att kroppen behöver återhämta sig och att ätandet behöver bli mer regelbundet. Ibland handlar det också om att förstå mer av det som påverkar måendet och hitta andra sätt att hantera det som är svårt.

Att söka hjälp är inte ett misslyckande. Det kan vara ett sätt att ge dig själv en chans att må bättre.

Faktagranskare: David Clinton, docent vid Karolinska Institutet, psykolog, psykoterapeut och psykoanalytiker.