Mindmap – tankar, känslor, psykisk hälsa

Kanske, i ett kort perspektiv. I ett längre perspektiv kan det hälsofrämjande skolmaterialet bidra till att dina elever mår bättre och därmed också kan prestera bättre i ditt ämne.

• Ökad trygghet i klassen ger bättre arbetsro.
• Hjärnan lär sig bättre och för längre tid när den inte är under stress.
• När du är rädd att göra fel eller har dåliga erfarenheter i ett ämne kan det vara svårt att våga pröva. Avsnittet ”Visste du det här om att vara vän med sig själv?” berör en av grunderna i inlärning – hur du kan vara tillåtande mot dig själv.

”Omsorg om elevernas hälsa, välbefinnande och utveckling ska prägla utbildningen.” (Skolverket, 2022, s. 10.)

”Det är skolans ansvar att varje elev har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa.” (Skolverket, 2021.)

Med hjälp av metoderna i Mindmap kan eleverna få tillgång till sina egna drivkrafter och inre motivation. De kan också få syn på vad som stressar, sina stressreaktioner och pröva förhållningssätt till det som går och inte går att påverka, i samspel med sin omgivning. De värden som läroplanen vilar på, som generositet, tolerans och ansvarstagande, får relevans och blir både synliga och görbara i ett praktiskt sammanhang.

Psykisk hälsa har funnits med i grundskolans läroplan sedan 1980, men många lärare har önskat klarare riktlinjer. I den kommande läroplanen för grundskolan ska kunskap om psykisk hälsa få en tydligare plats. Dessa kunskaper har på samma sätt som ämnet svenska stor betydelse för elevernas ”lärande inom alla skolans ämnen” då det utvecklar elevernas kompetens att ”formulera tankar, åsikter och känslor, vilket är centralt för personlig utveckling och identitetsbyggande”. (Statens offentliga utredningar, 2025, s. 327.)

Referenser

Skolverket. (2021). Läroplan för gymnasieskolan – Gy 2025: övergripande mål och riktlinjer.

Skolverket. (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022. s. 10.

Statens offentliga utredningar. (2025). SOU 2025:19.

SBU, statens beredning för medicinsk och social utvärdering, har granskat den vetenskapliga litteraturen och drar slutsatsen att ”program för socioemotionellt lärande (SEL) stärker de förmågor hos barn och ungdomar som främjar psykiskt välbefinnande. Detta gäller oavsett ålder, kön, socioekonomisk status och grad av psykiskt välbefinnande innan insatsen påbörjades.” (SBU, 2024.)

Till sitt innehåll motsvarar Mindmap ett SEL-program, ett program för socialt och emotionellt lärande. Spannet varierar men den vanliga definitionen är, enligt SBU (2024):
”Socioemotionellt lärande (SEL) kan brett definieras som den process genom vilken alla ungdomar och vuxna förvärvar och tillämpar kunskaper, färdigheter och attityder för att utveckla hälsoidentiteter, hantera känslor och uppnå personliga och kollektiva mål, känna och visa empati för andra, etablera och upprätthålla stödjande relationer och fatta ansvarsfulla och omtänksamma beslut.”

Av alla faktorer som påverkar hälsan lyfter Världshälsoorganisationen WHO (2025) fram hälsokunskap (health literacy) som en av de mest avgörande.

Även Folkhälsomyndigheten har gått igenom forskningsläget för ”insatser i skolan som syftar till att lära eleverna vad psykisk hälsa är och hur de kan hantera sin egen och andras psykiska hälsa”.
”Den gynnsamma effekten av kunskapshöjande insatser bekräftas samstämmigt” i ett flertal översikter av medelhög eller hög kvalitet, skriver författarna till rapporten. (Folkhälsomyndigheten, 2020, s. 28, 37.)

Kunskap om hur känslor fungerar och tekniker för att hantera dem är vanliga inslag i många program som lär ut psykosociala färdigheter. I Mindmap får eleverna pröva olika tekniker inom området mindfulness och självmedkänsla, till exempel fokus- och avslappningsövningar.
Dessa används för att öka välbefinnande och minska nedstämdhet, ångest och självkritiska tankar. Effekten beläggs i två översiktsstudier (Egan m.fl. 2022; Monsillon m.fl. 2023).

Det finns också stöd för att effekten förstärks om teknikerna används över tid.

Under 2026 gör Department of global public health, KI, en pilotstudie om Mindmap i skolan.

Referenser

Egan, S. J., m.fl. (2022). A review of self‑compassion as an active ingredient in the prevention and treatment of anxiety and depression in young people. Administration and policy in mental health and mental health services research, 29(3), (385–403). DOI: 10.1007/s10488-021-01170-2.

Folkhälsomyndigheten. (2020). Skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn – En kartläggning av systematiska litteraturöversikter. s. 28, 37. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/s/skolans-betydelse-for-inatvanda-psykiska-problem-bland-skolbarn-/?pub=67680

Monsillon, J., Zebdi, R., & Romo‑Desprez, L. (2023). School mindfulness‑based interventions for youth, and considerations for anxiety, depression, and a positive school climate: A systematic literature review. Children, 10(5), (861). DOI: 10.3390/children10050861.

SBU. (2024). Främjande av psykiskt välbefinnande hos barn och ungdomar: En fördjupad analys av SEL‑programmen (SBU utvärderar, rapport 373). Stockholm: SBU.

World Health Organization. (2025). Health literacy. Hämtad 17 april 2026, från https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/health-literacy

Skolan är den enda plats där nästan alla barn och unga befinner sig, oavsett bakgrund. Det gör skolan unik. Därför är det möjligt att just här bygga kunskap och förebygga problem innan de växer sig stora. Forskning visar att många psykiska besvär börjar i skolåldern. När elever får språk, kunskap och strategier tidigt minskar risken att problemen fördjupas.

Många tänker att lektioner om psykisk hälsa är terapi. Precis som med terapi öppnar lektionerna för ett hälsofrämjande lärande, men de är ingen behandling och du behöver inte vara terapeut för att ge grundläggande kunskaper om psykisk hälsa.

Med de grunderna kan du ge dina elever verktyg för livet: att förstå känslor, hantera stress, känna igen varningssignaler och veta vart man kan vända sig.

Mindmap ger vägledning i det, och andra frågor som elever, lärare och elevhälsa efterlyser. Tillsammans med skolledning och elevhälsa kan du bidra till att främja psykisk hälsa.

Du behöver inte ha någon särskild utbildning för att använda Mindmap.

WHO (2020, s. 57) rekommenderar också att en bredd av personer deltar i insatser som stärker ungas kunskap om psykisk hälsa – lärare såväl som elevhälsa, fältarbetare, yrkeskunniga inom hälsa och icke-yrkeskunniga, med det gemensamma målet att minska psykiskt lidande.

Referens

World Health Organization. (2020). Guidelines on mental health promotive and preventive interventions for adolescents. s. 57.

Nej, Mindmap är ingen terapi. Däremot kan innehållet öka förståelsen för psykisk hälsa, vilket kan stärka alla elever, oavsett hur de mår. Olika delar, som fakta om känslor och olika avslappningstekniker, är vanliga inslag i många terapier. Som helhet syftar Mindmap till att vara användbart i vardagen.

”Jag tycker det är bra om man kan lära sig i skolan om både den psykiska och fysiska delen. Om hur man kan minska stress i hjärnan men också i kroppen”, säger en ung person i referensgruppen.

Mindmap är ett främjande material om psykisk hälsa, tankar och känslor, stress och återhämtning. Frågorna i materialet bjuder in till diskussioner som ska kännas trygga och inte utlämnande.

Övningen om psykologisk trygghet (övning 1 i delen ”Visste du det här om psykisk hälsa?”) kan bidra till att sätta ramarna för trygga diskussioner.

För att ge plats åt elevernas egna funderingar har unga referenspersoner föreslagit en anonym frågelåda i klassrummet. Det ingår inte i Mindmap utan är något som du i så fall själv väljer att införa, kanske i samråd med elevhälsan.

Möta elever som mår dåligt

Elevhälsoteamet finns för att ge stöd till både dig och dina elever i olika frågor. Om det skulle komma fram ett en elev mår dåligt eller om någon övning skulle väcka starka känslor kan du be elevhälsan om vägledning.

Kanske vill du och dina kollegor få veta mer om hur ni kan möta elever som mår dåligt, upptäcka varningstecken och våga fråga om självmordstankar. Då finns Stör Döden, en digital kurs för lärare. Kursen är framtagen av Mind, Suicide Zero, Riksförbundet SPES och Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP), är kostnadsfri och tar en timme att gå igenom.

Vara Nere är en annan digital utbildning för ledare om hur du kan fånga upp den som mår dåligt, bemötande och vad som händer sedan. Från Mind och studieförbundet Bilda. Kursen är kostnadsfri.

Kurserna syftar till att du som lärare eller ledare ska känna dig tryggare med att möta elever som mår dåligt. I Mindmap är fokus i stället på att utforska ämnet psykisk hälsa och välbefinnande tillsammans. Du rustar dina elever med verktyg att må bättre. På samma sätt som hälsokunskap generellt är kunskap om psykisk hälsa till nytta oavsett hur du mår. Fakta och frågor finns i materialet.