Om tankar – så funkar de
Tankarna hjälper oss att förstå andra, lösa problem, skapa och drömma. Ibland kan tankarna ge oss lidande men också stöd.
Tankarna hjälper oss att förstå andra, lösa problem, skapa och drömma. Ibland kan tankarna ge oss lidande men också stöd.
Tankar kan vara roliga, störande, skrämmande, eller vad som helst. De kommer som ord, samtal, bilder, minnen och ibland utan tydlig form.
Tankar fyller många olika funktioner. Man kan dela upp dem i två stora kategorier. Det frivilliga tänkandet, som vi använder när vi tar ett beslut, planerar dagen, försöker minnas något. Och det automatiska, med allt som hjärnan hittar på, påminner om, frågar och föreslår.
Föreställ dig hur det låter uppe i huvudet när du försöker lösa ett problem eller svara på en fråga och jämför med när du sitter och gör ingenting.
Väldigt få tankar styr vi medvetet. Människohjärnan är som programmerad för att samla in och sortera mycket information och ta snabba beslut.
Vi kan tänka oss sorteringen som en sil där en del saker fastnar och aldrig märks, medan andra (till exempel ljud, synintryck, andras kroppsspråk) rinner igenom så vi blir medvetna om dem. Olika personer har olika filter i silen. Filtret ändrar sig också efter hur du mår i stunden. Om du till exempel är rädd letar hjärnan efter saker som kan vara farliga. Det är för att skydda dig.
För att undvika faror och hjälpa oss att välja gillar hjärnan att ta genvägar. De bygger på tidigare erfarenheter. Men hjärnan bryr sig mer om de tillfällen när något gick fel än när allt var som vanligt. Det är ofta därför det är lätt att börja tänka på pinsamma situationer när man har svårt att somna, eller tänka att det är omöjligt att klara något som man är nervös inför.
När vi mår dåligt blir tankarna ofta hårdare. Vi blir också mer känsliga för de tankar som kommer. Det kan vara såriga minnen eller saker vi inte vill ska hända. Det kan vara vissa personer eller bara vissa ord som sätter i gång starka känslor.
Därför lär vi oss ofta olika sätt att försöka undvika det som väcker de starka känslorna.
För att skydda dig från saker du mår dåligt av försöker hjärnan att påminna om vad som varit farligt eller gått dåligt förut. Men ibland tar din skyddsinstinkt över och bestämmer att du ska låta bli något som kanske inte är farligt, inte längre. Du kan fråga dig – vad är det jag försöker slippa eller undvika här? En jobbig känsla eller tanke? Eller en situation som jag faktiskt inte ska behöva stå ut med?
Även om tankar och känslor kan vara både jobbiga och skrämmande så är de inte farliga. När signalerna har gått fram (du har tagit emot känslan, tänkt efter och gjort ett val) så brukar känslan lugna sig lite.
Faktagranskare: Axel Nordin, leg. psykolog.
Det här är en metod för att få koll på läget och dina impulser. Förkortningen kan hjälpa dig att komma ihåg metoden. Det tar tid att lära in nya reflexer. Du kan behöva öva ett tag innan du märker skillnad.
Stoppa dig själv en stund.
Spana efter vad som händer inuti.
Försök att låta allt vara som det är en stund, utan att fly eller bråka med dig själv.