Deprimerad, nedstämd eller låg – och äldre

Diffusa symtom

Åldrandet i sig orsakar inte depression, däremot ökar sårbarheten för att utveckla en depression. Sorg, ensamhet, understimulans, värk och nedsatta kroppsliga funktioner bidrar till att depression är vanligt hos äldre vuxna.

Depression är ett sjukdomstillstånd som förändrar ditt sätt att tänka, agera och känna. Under en depression är det vanligt att du blir lättirriterad, orolig och får koncentrationssvårigheter. Du kan uppleva tillvaron som allmänt tung och meningslös. Vid en depression kan du också ha tankar om att du inte orkar leva.

En depression kan också kännas i kroppen. Hos äldre vuxna kan symtomen vara diffusa och pågå under lång tid. Det är vanligt att söka vård för kroppsliga besvär i stället för psykiska symtom, och att depressionen misstas för andra sjukdomstillstånd.

Exempel på fysiska besvär vid depression

• Trötthet
• Sömnlöshet/svårt att somna
• Yrsel
• Smärta

Varningstecken

En depression kan ta sig i uttryck på en mängd olika sätt. Gemensamt för de flesta är att en depression skapar lidande och sänker livskvaliteten, om än i olika utsträckning.

Två typiska varningssignaler på depression är att du börjar dra dig undan och isolera dig, och att intressen och aktiviteter du i vanliga fall får glädje och energi ifrån känns meningslösa. Behovet av socialt umgänge och närhet kan i själva verket vara stort, men det är vanligt att du får skamkänslor och i stället drar dig undan ännu mer.

Depression drabbar var tionde person över 65

Depression är det vanligaste psykiatriska tillståndet hos äldre personer. Ungefär var tionde person över 65 år är drabbad av depression. Depression bland äldre vuxna är så utbrett att Socialstyrelsen klassar det som ett folkhälsoproblem.

Lindrig, medelsvår eller svår

En depression kan vara lindrig, medelsvår eller svår. Om du har en lindrig depression kan du oftast klara av vardagen trots att du mår dåligt. Har du en medelsvår depression är vardagen svårare att hantera, men du klarar det mest nödvändiga. Vid en djup depression kommer du knappt upp ur sängen. Enkla saker som att ringa ett samtal eller duscha kan då kännas som att behöva bestiga ett berg.

Vad orsakar depression hos äldre?

Vad som orsakar en depression varierar. Oftast beror det på ett samspel mellan yttre faktorer och genetik. Yttre faktorer kan vara stress, ekonomiska problem, en närståendes dödsfall eller att du eller någon du älskar blir allvarligt sjuk. Du kan också ha en medfödd sårbarhet i dina gener för att utveckla depression.

Ensamhet och förluster ökar risken för att utveckla depression. Hos äldre vuxna är ensamhet en av de vanligaste orsakerna till depression. Färre sociala kontakter, dödsfall och flytt till boende ökar sårbarheten för att utveckla en depression. Men förlusterna kan också ha med identitet, yrkesstolthet, ekonomi eller kroppsliga funktioner att göra. Det är exempelvis inte ovanligt att drabbas av depression i samband med pensionering eller svår sjukdom.

Sjukdomar som demens, diabetes eller stroke kan över tid leda till depression, liksom långvarig smärta.

Hur behandlas depression?

Hur en depression behandlas beror bland annat på vilka symtom du har, dina tidigare erfarenheter och din sjukdomshistorik.

En rekommenderad psykologisk behandling vid depression är kognitiv beteendeterapi, KBT, som i stora drag går ut på att utmana negativa tankemönster och förändra beteenden som hindrar dig i ditt liv. Men det finns flera andra terapiformer som har visat sig vara effektiva för att behandla depression. Exempelvis interpersonell terapi, IPT, som fokuserar på att lösa problem och svårigheter kopplade till relationer, eller psykodynamisk terapi, PDT, som utgår från din livshistoria och dina tidigare erfarenheter och hur det hindrar dig i livet.

Även antidepressiva läkemedel används för att behandla depression.

Det är inte ovanligt med en kombination av psykologisk behandling och läkemedel.

Om du har diagnostiserats med depression ger läkaren dig en rekommendation på en behandlingsplan. Känns läkarens förslag inte bekvämt, be om att bli presenterad andra alternativ. Om du bara får läkemedel utskrivet, fråga gärna vilken typ av kompletterande psykologisk behandling du kan få och vart du kan vända dig.

Du har alltid rätt att påverka din egen behandling.