Att vara anhörig eller närstående
Om du stödjer och vårdar en person som är sjuk, mår dåligt eller har en funktionsnedsättning så vet du att dessa svårigheter ofta förändrar livet för er alla.
Om du stödjer och vårdar en person som är sjuk, mår dåligt eller har en funktionsnedsättning så vet du att dessa svårigheter ofta förändrar livet för er alla.
Att ha möjlighet att hjälpa en närstående till en bra vardag och tillvaro känns ofta meningsfullt och givande, men det innebär också stora påfrestningar. När du står nära en person med allvarlig sjukdom, beroendesjukdom eller funktionsnedsättning kan det vara svårt att räcka till.
Hur den du hjälper mår påverkar dig som anhörig. Det är svårt att vara den som står bredvid och det är vanligt att känna sig maktlös och otillräcklig. Många anhöriga beskriver hur de samtidigt som de försöker stödja och ta hand om sin närstående behöver fungera som projektledare för att personen ska få hjälp, se till att omsorg kommer på plats och samordna vård och insatser. Risken finns att du själv drabbas av stress och ohälsa om du inte får det stöd du behöver.
När en person som du bryr dig mycket om inte mår bra, är det naturligt att känna sorg. Kanske sörjer du också när du inser att ett liv du sett framför dig och hoppats på inte längre kommer att bli som du tänkt. Du kan känna dig uppgiven, trött och tom. Det kan vara överväldigande och svårt att navigera bland dina egna känslor samtidigt som du vill finnas där för någon annan.
Det kan vara svårt att hinna med det man själv behöver för att må bra, såsom meningsfulla aktiviteter och samvaro med andra. Stress, oro och ständig beredskap påverkar ofta sömnen och möjligheten att klara av vardagens åtaganden. Det kan vara tufft och många anhöriga riskerar att själva bli utmattade och sjukskrivna. Stöd och hjälp från andra kan skapa nya möjligheter för dig och din närstående.
För att orka kan även du behöva stöd, och din kommun kan oftast erbjuda det. På din kommuns hemsida finns information om vilket stöd som finns där du bor. Sök på “anhörigstöd” eller “anhörigkonsulent” för att hitta de lokala kontaktuppgifterna. Många anhörig- och patientorganisationer liksom olika trossamfund erbjuder också stöd till anhöriga.
Ibland kan du få samtal med en anhörigkonsulent, kurator eller psykolog. Information, råd och hjälpmedel gör ofta stor skillnad i vardagen. Många tycker också att det är hjälpsamt att träffa andra personer med liknande erfarenheter. Det kan vara hjälpsamt att få dela med sig av det man går igenom och att förstå att man inte är ensam. Ett sådant forum där det går att möta andra är anhöriggrupper.
Att vara anhörig till en person med ohälsa eller funktionsnedsättning kan innebära svårigheter men det finns också många positiva aspekter. Som anhörig kan du känna meningsfullhet, välbefinnande och gemenskap. Möjligheten att vara delaktig i en annan persons liv kan leda till nya insikter. Du kanske inser att du klarar mer än vad du först trodde var möjligt samtidigt som du blivit bättre på att inse dina egna begränsningar.
Som anhörig kan du känna ett stort ansvar, men anhörigas insatser är alltid frivilliga. Du har rätt att själv bestämma om och hur mycket du vill stödja. Det lyfts fram i den första svenska anhörigstrategin som har funnits sedan 2022. Även om valfriheten ibland kan kännas begränsad i praktiken, har du inga lagliga skyldigheter att ge stöd och hjälp till en annan vuxen.
Faktagranskare: Pernilla Omerov, forskare och möjliggörare, och Ingrid Lindholm, praktiker och möjliggörare, Nationellt kompetenscentrum anhöriga, NKA.
Senast ändrad 2024-06-25
Anhörigas riksförbund driver Anhöriglinjen, en stödlinje för dig som är anhörig. Ring 0200-239 500.
Öppen måndag, tisdag, torsdag, fredag 10–15, onsdag och söndag 18–21.
Nationellt kompetenscentrum för anhöriga har mer information om hur det är att vara anhörig – och vilket stöd som finns.
Min berättelse / Närstående / Självmord
21 dec 2022
På kvällen tisdagen den 21 januari 2014 fick jag ett samtal från det mobila teamet…
Min berättelse / Närstående / Självmord
30 nov 2022
Tobbe är vårt yngsta barn och som liten var han en rätt försiktig kille, även…
Min berättelse / Närstående / Självmord
22 nov 2022
En dag i mars 2015 satt jag på en restaurang med några vänner. Efter en…
Min berättelse / Närstående / Självmord / Sorg
3 nov 2022
Krämpor och en viss bitterhet antas ibland höra ålderdomen till. Men för Linnéa Perssons farfar…
Min berättelse / Äldres psykiska hälsa / Närstående
27 aug 2022
Pappa dog i koncentrationsläger och mamma tog sitt liv. Renate Josefsberg, 88, var fem år…
Min berättelse / Närstående / Självmord
28 jun 2021
Med medicinsk hjälp fick jag till min lycka barn sent i livet, tre barn och…
Min berättelse / Närstående / Självmord
8 jun 2021
En vecka efter min fjärde födelsedag försökte mamma hänga sig i mitt rum. Hon hade…
Min berättelse / Närstående / neuropsykiatriska funktionsnedsättningar / NPF
14 apr 2020
Många föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kämpar varje dag för sina barn. Det vet…
Min berättelse / Närstående / Psykoser
10 okt 2018
Som anhörig till en flickvän med återkommande psykoser såg jag stora brister inom psykiatrin. Nu…
Min berättelse / Närstående
9 okt 2018
Jag vill berätta om livet som anhörig till en dotter med bipolär sjukdom, och vilka…
Min berättelse / Depression och nedstämdhet / Närstående
24 sep 2018
Jag har en depressionssjukdom som huvudsakligen härrör från min uppväxt. Hela mitt liv har jag…