Vill du berätta om dina erfarenheter?
Din berättelse kan skapa igenkänning hos någon annan. Vi tar gärna emot den!
Min berättelse
NärståendePsykisk hälsa och ohälsaSjälvmord
Michael Björklund har tävlat i svenska kocklandslaget, vunnit Årets kock i Finland och Sverige samt stora internationella mattävlingar. Hjulen har snurrat fort för Michael och framgången varit stor, men något hände som fick allt att stanna upp.
Michaels far tog livet av sig. För honom och alla runt omkring kom det som en total chock, en kalldusch som han var helt oförberedd på.
– Vi förstod ingenting. Pappa pratade aldrig om hur han mådde innerst inne, allt verkade så positivt kring att han skulle gå i pension och så, men han dolde så mycket. Han tillhörde den gamla skolan att man tiger om sitt mående. Det var på något sätt tabu att prata om dessa frågor när jag växte upp.
– Nej inte från början, under min uppväxt då var jag också präglad av det lite, ska vi kalla det finska sättet att vara, där man pratar inte i onödan om svåra saker. När jag kom till Göteborg blev jag lite mer försvenskad i mitt sätt, för det är ju absolut skillnad mellan hur man förhåller sig i våra två grannländer till psykisk ohälsa. Men när det här hände med min far, då förändrades allt.
– Ja det var som att jag satt i en Formel 1-bil innan och bara körde runt i samma spår varv efter varv, så om jag inte hade fått prata med psykolog och få möjlighet till samtal vet jag inte hur det hade slutat. Samtalen var absolut nödvändiga. Även vänner så klart har det blivit enklare för mig att prata med numera om det som är jobbigt. Och när man öppnar upp för samtal inser man också hur många i ens omgivning som är drabbade på olika sätt av psykisk ohälsa.
– Även om det var snart åtta år sedan det hände min far påverkar det mig fortfarande. Jag tänker på vad jag kunde gjort om jag vetat det jag vet idag om risker med psykisk ohälsa och vikten av samtal. Jag tänker också nu när jag håller på med mat att det är så viktigt med välmående, vad man äter näringsmässigt och så. Det märkte jag inte minst i Robinson, när folks lynne förändrades till det sämre med hungern. Jag ser det som en styrka också att jag är snäll, det var säkert därför det gick bra för mig i Robinson. Det lönade sig att vara snäll.
– Jag vill gärna vara en förebild och sprida budskapet om hur viktigt det är att prata när man mår dåligt, det är säkert extra viktigt för mina landsmän på Åland och i Finland som inte alltid är lika bra på att prata som ni svenskar.
Text: Lolo Westerman
Senast uppdaterad:
Din berättelse kan skapa igenkänning hos någon annan. Vi tar gärna emot den!