”Jag vet hur mycket det kan betyda att bli lyssnad på i rätt ögonblick”

Berätta lite om dig själv, Alma.

Jag har alltid varit nyfiken på människor, på vad som formar oss, vad vi bär på och hur vi tar oss igenom olika perioder i livet. Min nyfikenhet på människor har nog vuxit fram parallellt med att jag själv har lärt känna och blivita mer vän med mig själv. Ju mer jag har vågat möta mitt eget, desto mer öppen och intresserad har jag blivit i mötet med andra. Jag upplever dessutom att jag själv växer väldigt mycket genom att lyssna på andra och försöka förstå deras perspektiv. Jag tror mycket på det lilla i det stora, att ett samtal, en stund av närvaro eller en känsla av att bli förstådd kan göra mer skillnad än man först kanske tänker. För mig känns det viktigt att bidra till något som är större än mig själv, få mening genom att skapa mening för någon annan.

Var bor du?

Jag är uppvuxen i en mindre ort i Dalarna som heter Leksand men bor sedan snart sex år tillbaka i Göteborg. För mig är det verkligen det bästa av två världar. Jag trivs väldigt bra i Göteborg och uppskattar allt som en större stad har att erbjuda, inte minst tillgång till Minds fantastiska Göteborgskontor! Samtidigt betyder Dalarna och lugnet där väldigt mycket för mig. När jag kommer hem till naturen och familjen känner jag mig alltid lite extra grundad. Leksand kommer nog alltid att kännas som hemma!

Vad gör du utanför volontäruppdraget?

Just nu läser jag min sista termin av min master i miljövetenskap och beslutsfattande där jag nu skriver examensarbete om stora företags arbete med social hållbarhet i leverantörsled, kopplat till EU:s lagstiftning om hållbarhetsrapportering. Jag har tidigare studerat ekonomi och miljö, och hoppas till sommaren ta klivet ut i arbetslivet, vilket såklart känns spännande! Vid sidan av studierna arbetar jag även som mentor för universitetsstudenter och stöttar dem i struktur och studieteknik, vilket jag också ser som väldigt berikande.

Har du några intressen som uppfyller dig?

Jag har en bakgrund inom ridsport och höll mycket på med det när jag var yngre. Även om jag inte rider själv i dag finns intresset kvar, framför allt genom min fantastiska lillasyster som satsar på fälttävlan. Att få följa hennes resa är väldigt fint. Annars hämtar jag mycket energi i det enkla, som att vara ute i naturen, läsa, äta god mat och umgås med familj och vänner. Det är i de stunderna jag verkligen landar.

Vad fick dig att söka volontäruppdraget?

Jag sökte mig till volontärskapet för att jag kände en längtan efter att få engagera mig i något som var meningsfullt. Vid sidan av studierna hade jag tid och ville använda den till något som kunde göra skillnad för någon annan. Jag vet själv hur mycket det kan betyda att bli lyssnad på i rätt ögonblick och att ett samtal ibland gör att man känner sig lite mindre ensam, och den tanken fastnade hos mig. Samtidigt såg jag det som en möjlighet att själv växa, att få utvecklas i mötet med andra människor och i vad medmänsklighet faktiskt innebär i praktiken. För mig känns det väldigt fint att få vara en liten del av ett större sammanhang där vi tillsammans försöker skapa trygghet och omtanke för andra.

Hade du någon erfarenhet av psykisk ohälsa sedan tidigare?

Ja, jag hade erfarenheter av psykisk ohälsa sedan tidigare, både genom egna upplevelser och genom personer i min närhet. Jag har själv gått mycket i samtalsterapi och det har gett mig en djup respekt för samtalets kraft och för hur mycket det kan betyda att någon bara lyssnar och vågar ta emot. För mig har det blivit tydligt att utveckling ofta sker just där, i att få sätta ord på känslor och tankar i ett tryggt sammanhang utan att bli dömd eller avbruten. Jag tror mycket på att styrkan, lösningarna, och modet ofta finns inom oss själva, men att man ibland behöver en plats där man blir hörd och sedd för att kunna komma åt det. Det är en av insikterna jag tog med mig in i volontärskapet.

Vad gör du för att rusta dig inför ett pass? Har du några särskilda rutiner?

För mig handlar det om att försöka vara på en bra och neutral plats mentalt. Det innebär oftast att jag brukar ta en liten stund innan varje pass för att varva ner från vardagen, lägga undan det som pågår runt omkring och landa lite i mig själv. Det är nästan som att gå in i ett typ av “mode” där jag påminner mig själv om att vara närvarande, lyhörd och öppen. Sen är det alltid obligatoriskt med en kopp kaffe eller te, beroende på vilken tid jag tar pass.

Hur känns det för dig att möta stödsökande?

Att möta de stödsökande är verkligen kärnan i hela uppdraget och något av det mest givande för mig. Samtalen kan vara tunga, men de är nästan alltid väldigt fina. Jag upplever att det ofta uppstår en väldigt ärlig och sårbar stund där någon väljer att dela något av det mest personliga de bär på. Jag känner ofta en stor ödmjukhet inför det förtroendet och ser det som ett privilegium att få vara den personen som får ta emot det. Mitt fokus är alltid att skapa en varm plats där den som hör av sig känner sig sedd, tagen på allvar och lite mindre ensam.

Vad uppskattar du med uppdraget som helhet?

Det jag uppskattar mest är hur meningsfullt det är åt båda håll. Jag märker själv hur jag växer som person och hur mitt sätt att möta människor utvecklas. Samtidigt ger det en varm och uppfyllande känsla att få finnas där för någon som behöver bli lyssnad på. Sen upplever jag att jag lär mig mycket, både om andra och om mig själv. Och jag tycker det är fint att få vara en del av något större, ett arbete som gör skillnad både på samhällsnivå och i det enskilda mötet.

Finns det något annat du vill säga till någon som funderar på att bli volontär?

Om du funderar på att bli volontär vill jag verkligen peppa dig att söka, det är ett fantastiskt uppdrag! Är du nyfiken på människor, vill växa som medmänniska och samtidigt tror dig ha en förmåga att lyssna på andra så ska du verkligen testa. Du behöver inte kunna allt från början utan får utbildning, stöd och är en del av ett tryggt sammanhang med fantastisk personal hela tiden. Det är ett uppdrag som ger mer än man tror.

Har du något annat du vill tillägga?

Jag är väldigt tacksam över att få vara en del av Mind, för mig är uppdraget ett konkret sätt att leva i linje med mycket av vad jag tror på, att vi människor behöver varandra och att det finns en särskild styrka i att se och lyssna på andra. Det är dessutom ett sammanhang som tar både psykisk ohälsa och medmänsklighet på allvar, samtidigt som det bidrar till min egen personliga utveckling vilket gör mig väldigt tacksam över att få bidra med min tid och vara en del av ett meningsfullt arbete.

Läs mer om volontärskapet