Ge en gåva

Livet kan skava på 1000 olika sätt

Stressad, bråkigt hemma, strul i plugget, trassel med kärleken, depression, sorg eller psykos? Ont i magen, hatar din kropp, ångest eller bipolär sjukdom? Vissa perioder i livet är tunga. Olika tunga för olika personer. Vissa drabbas mer av det och andra mindre. Men alla drabbas någon gång. Ta del av de personliga berättelserna nedan.

Jävla ätstörning

Det är ingen som kan förstå hur det är att vara fast i det. Det blir som en slags trygghet som man hakar fast i för att det är det enklaste att göra. Som en destruktiv relation nästan.

Flodhäst

Det är så lätt att hamna i ett fack. Att folk tycker saker om en och kallar en saker så att det sen känns som en tung ryggsäck som bara fylls på. Och som sen hänger med en hela livet.

Orostankar

Ibland händer det att man bara får helt oförklarlig ångest, även om allt i livet egentligen är ganska bra. Det kan vara rätt tufft att hantera för det finns liksom ingen särskild orsak.

Leva med diagnos

Många har förutfattade meningar om vad det är att leva med en diagnos. Det är som om folk känner en bättre än man känner sig själv.  Precis som att allt man gör har med det att göra. Att man blir reducerad till sin diagnos.

Svarta fåret

Att känna sig utanför i sin familj, som att det aldrig räcker till hur bra man än försöker vara med plugg och ambitioner så räcker det aldrig till. Att man inte klarar att leva upp till kraven som ställs på en.

Jävligt onödigt

Hur mycket ska man behöva fundera på sin framtid och stressa och oroa sig för hur det ska bli, istället för att försöka må bra idag.

Sönderstressad

Man måste tänka på hur man presterar på alla olika plan och vad man har för attityd, och det gör att det kan bli kaos för det är så mycket som snurrar i huvudet. Och då är det lätt att man tar ut det på omgivningen stället.

Sömnlös igen

Ibland hamnar man bara i dom där dåliga spiralerna, när nätterna blir evighetslånga framför skärmen och man egentligen bara skulle behöva sova. Allt blir lidande och man vet att nästa dag kan vara helt körd.

Och nu då?

När man går i skolan och sedan på gymnasiet, är det bara som att följa en snitslad bana som någon har planerat åt en. Men sen då, sen måste man vara vuxen och hitta sin egen väg. Det är inte så jäkla lätt.

Fyllemorsan

Det värsta är att behöva känna sig orolig för nåt som man har svårt att styra. Att inte veta hur läget är hemma, om ens förälder mår bra eller om det har hänt något katastrofalt. Ständigt oroa sig.

Alltid på topp?

Ibland känner men bara för att dra sig undan, att man inte pallar med folk. Men det kan vara svårt att prata om för då är det som om man riskerar att förlora sina kompisar. Och det vill man ju inte.

Jag finns

Att kämpa mot könsstereotyper och inte känna att man hör hemma någonstans, kan göra att någonting ständigt skaver. Att leva som icke-binär är som att vara osynlig i samhället.

Stressad, bråkigt hemma, strul i plugget, trassel med kärleken, depression, sorg eller psykos? Ont i magen, hatar din kropp, ångest eller bipolär sjukdom? Vissa perioder i livet är tunga. Olika tunga för olika personer. Vissa drabbas mer av det och andra mindre. Men alla drabbas någon gång.

Livet går upp och ner för alla. Att ha ont i själen kan vem som helst känna igen sig i. I perioder flyter livet och vi mår toppen. Under andra perioder är livet tungt. Det är högst normalt och så ser det ut – för alla.

Hur tungt är högst individuellt, men alla går, någon eller många gånger i livet, igenom perioder som är riktigt svåra och som innebär mycket lidande. Det hör till livet.

Livet är tufft för alla ibland och vi behöver lära oss om lidande och om hur vi både pratar om det och förhåller oss till det. Lidandet behöver bli ok att prata om.

Hur mår unga personer idag?

Vi på Mind började ställa oss frågan hur unga mår idag? På vilket sätt kan livet skava? Under 2019 har vi tagit fram ett ungdomsråd, som träffats vid ett antal tillfällen i olika konstellationer för att förstå ”vardagsskavet”. Det dagliga, allmängiltiga. Och det vi såg var slående. Vardagsskav för många unga idag handlar om en blandning av de normala förändringar som kommer med t ex puberteten, till större globala frågor som klimat, kärnvapenhot och om vitsen av att plugga när en enda examen inte räcker särskilt långt idag.

Det tycks inte finnas någon plats för att må dåligt

Många unga berättade om att de har en komplicerad inställning till sin egen kropp, man blir sedd och dömd genom de retuscherande filter man dagligen möts av på sociala medier, och om vikten av att man, i värsta fall redan från tioårsåldern är medveten om att man behöver bygga upp sitt egna varumärke på tillgängliga digitala plattformar och det innebär att du alltid behöver vara på topp.

Det finns ingen plats för dåliga dagar, sorg eller allmänt skav.

Men allt fler MÅR dåligt så vad gör vi?

Samtidigt vet vi att fler och fler unga själva rapporter om en allt sämre psykisk hälsa. Och vi vet att livsskav inte nödvändigtvis behöver vård, men alltid kan lindras eller åtminstone göras mer uthärdligt av stöd från omgivningen. Genom att prata om det som gör ont.

De allra flesta människor vill göra gott och de vill sin nästa väl. Men alltför få har kunskap och verktyg att se och agera när de misstänker att någon mår dåligt. Här finns ett glapp. Det positiva är att det går att fylla det glappet. Och att det dessutom är enkelt.

Många känner sig ensamma helt i onödan

På Mind har vi under de senaste åren tagit emot över 100 000 samtal i våra stödlinjer, dit folk ringer som mår dåligt. En gemensam nämnare för de allra flesta samtalen är bristen på någon att prata med om hur man egentligen mår.

Det betyder inte att alla som kontaktar oss är ensamma. Det är dom inte. Många har familjer, vänner, sociala sammanhang och är uppskattade på arbetet.

Men det är inte naturligt att prata om att man inte mår bra, så då gör man inte det. Och kvar står många och är ensamma. En ensamhet som, vågar vi påstå, i de allra flesta fall är onödig.

OM du bara vågar öppna dig och prata om hur du mår, kommer du att märka att de allra flesta människor vill göra gott, de vill lyssna och de vill stötta.

Precis som du säkert skulle vilja om någon vände sig till dig och ville prata.

Vi vet vad mycket det betyder att bli lyssnad på

Att få stöd av någon kan utan tvekan vara direkt livräddande. Det vet vi med säkerhet baserat på erfarenheterna från våra stödlinjer. Och vi är alla medmänniskor.

Det är viktigt att tänka på att vara ledsen är inte samma sak som att vara psykiskt sjuk. Och livet innehåller många tårar.

Men både ledsenhet och psykiska åkommor kan skrämma omgivningen. Några av orsakerna till det är okunskap, stigma och negativa attityder. Och osäkerhet kring hur man möter någon som mår dåligt på ett bra sätt.

Många är rädda att göra det värre. Eller att kränka. Eller rädda för att de skall få svar som man inte vet hur man skall hantera.

Som om man behöver vara läkare för att lyssna på någon som berättar om smärta. Oavsett om smärtan är psykisk eller fysisk. Man behöver en läkare som opererar en blindtarm. Och man behöver en läkare som diagnosticerar eventuell depression och skriver ut eventuell medicin.

Men man behöver inte vara läkare för att kunna lyssna på någon om att operationssåret spänner, eller att det gör ont. Oavsett om det är i magen eller i själen. Man behöver bara vara en medmänniska.

Bestäm dig för att inte vara tyst

Vi behöver alla både ungdomar och vuxna, nu mer än någonsin, inse att det är livsviktigt både att prata och lyssna på andra om hur man mår. Även om det kan ta emot.

För om vi inte pratar om hur vi mår när det känns eländigt, då finns det risk att det går alldeles för långt.

Så välj aktivt att prata med någon person i din omgivning när du behöver, och var uppmärksam på om någon behöver prata med dig.

För livet kan skava på 1000 sätt. Vem pratar du med? Och vem pratar med dig?

Vill du prata om hur du har det eller läsa om andra? Gå in på Mind Forum.

Det här kan du tänka på som vuxen

 

1. Ställ frågor istället för att förklara. Som vuxen är det lätt att bli för ivrig och känna att man sitter på svaret, men för den som är ung kan det upplevas som att du inte försöker förstå utan bara lägger dig i. Ställ därför många öppna frågor och var lyhörd för svaren. Ge dem verktyg för att förstå sig själva och hjälpa sig själva. Utgå ifrån att du inte vet något om just den situation den unga befinner sig i. Samhällskontexten och de sociala arenorna är helt annorlunda nu än när du växte upp.

2. Återkoppla till de samtal ni haft för att visa att du lyssnat och förstått. Följ upp hur det känns dagligen och hjälpa personen att ta fram en plan på hur problemet kan lösas som ni gemensamt kan följa upp. Det är viktigt att du visar att du verkligen vill lyssna, och att du finns där hela vägen.

3. Ge rätt perspektiv på livet och var en förebild. Livet går upp och ner i perioder. För alla. Men i en lyckofiltrerad samtid på sociala medier är det lätt hänt för en ung generation att känna sig udda och onormal. Vad lägger du själv upp? Hur pratar du om mående och livssmärta? Det kan ofta hjälpa att först själv öppna upp om tuffa perioder i livet. Inled ett samtal om psykisk ohälsa med att beskriva ett tillfälle du själv upplevt att du mått dåligt, och för därifrån vidare samtalet på hur personen mår. På så sätt visar du att det är normalt att inte må bra hela tiden och att du har möjlighet att förstå andras upplevelser.

4. Trivialisera aldrig. Även om du känner att det den unga berättar är något alla går igenom i tonåren- säg inte det. Det är kränkande att berätta om något som tynger en och bli mött med floskler som ”alla mår så i tonåren”. I värsta fall bär den unge på ett större problem där du missat chansen till att kunna prata om det, och kanske får du ingen ny möjlighet efter det. Lidande skall alltid tas på allvar. Visar det sig att det är lättare problem har du ett utmärkt tillfälle att ha en övergripande diskussion om livet.

5. Ha tålamod och läs på om tonåringars utveckling. Det kan vara frustrerande som vuxen att prata med ungdomar om problem som i ens egen värld kan framstå som små eller ologiska. Men en tonåring har inte en vuxens konsekvenstänk eller erfarenhet. Därför kan det vara svårt för dem att förstå att många problem går över med tiden.

6. Vem pratar med dig? Alla unga har inte en egen funktionell vuxen att vända sig till. Alla unga vill inte prata med sina egna föräldrar. Skall vi kunna möta utmaningen om psykisk ohälsa som samhälle behöver vi alla göra medvetna val som bottnar i att se och stötta varandra. Välj att finnas för den som behöver dig, även om det inte är ditt eget barn. När någon väljer att berätta viktiga saker för dig är det en gåva som du bör ta emot och vårda ömt. Det kan rädda liv.

Om du misstänker att det finns större problem  

Sök hjälp. Om problemen kvarstår över en längre tid och du upplever att hen drar sig undan mycket och att allmäntillståndet är mycket påverkat är det viktigt att söka professionell hjälp. Kontakta skolans kurator eller närmaste läkare. Är du förälder eller nära vuxen och behöver prata om oron för ditt barn kan du kontakta Minds föräldralinje på 020-85 20 00.

Läs mer om Föräldralinjen här.

Så pratar du med någon som du misstänker mår dåligt