Ge en gåva

Äntligen utskrivna!

KÄRA läsare, ja jag tänker använda mig av versaler ÖVERDRIVET mycket i detta inlägg. SÅ mycket har jag saknat er. TACK för alla kommentarer som jag läst, stundvis genom tårar, ibland av glädje och ibland av sorg.

Som de flesta av er vet är matte och statistik inte min starka sida, men så mycket har jag kunnat räkna ut att sannolikheten att få hem mina två döttrar från Karolinska var inte speciellt stor. Men så blev det. I går blev de utskrivna, även om vi redan hunnit vara hemma några veckor med hemsjukvård. Jag ska berätta hela resan för er, vi får ta lite i taget helt enkelt. Jag börjar från början.

Dagen efter mitt senaste inlägg opererades jag med laser i magen. Operationen blev lyckad, sådär lyckad som den blir för den tredjedel som får behålla båda sina barn i livet, och gav oss ytterligare två veckor.

Sen ville de ut.

Jag blev hemskickad på förmiddagen den 22 april, då hade jag legat inne till och från i två veckor. Innerst inne visste jag att allt inte stod rätt till, men jag längtade så efter ett bad och hemlagad mat. Så jag lät mig övertalas. Tomatsoppan som nu går under namnet ”Vattnetgår-soppan” var uppäten och Djurakuten hade precis börjat när jag kände ett enormt behov av att kissa.

– Jag måste kissa, sa jag då, eftersom detta moment krävde hjälp till och från toaletten på den tiden.

Sen bleknade jag. ”Nu kissar jag på mig” hann jag tänka. Sen fattade jag, så istället sa jag:

– Ring 112, vattnet går.

Vet ni vad jag sa sen? ”Soffan!” sa jag ”Soffan blir förstörd”, man blir så ologisk ibland.

– Skit i soffan, skrek min pojkvän, som var aningen mer klarsynt. Men bara lite.

Några minuter senare klampade fyra eller fem ambulansmän och en läkare in i lägenheten med en bår. Här dök nästa ologiska tanke upp, jag hade bara en afrikansk klänning på mig. Inga underkläder, ingenting – jättepinsamt!

Det var också pinsamt att det kom vatten i hissen, att jag skrek när värkarna satte igång och att de fick bära mig ner för sista trappen. Jag vägde vid tillfället över nittio pannor. PINSAMT! Däremot var det lite coolt att tvärsa Götgatan med sirener och blåljus.

Framme på Karolinska mötte en läkare upp oss som frågade om jag hade värkar.

– Ja, och då skriker jag förvarnade jag.

I ambulansen hade jag bett om ursäkt efter varje vrål, men nu kändes det som att jag inte orkade längre. Så jag förvarnade. Men man fick skrika på BB sa läkaren. Det blev inga fler vrål, värkarna avstannade. Jag fick en natt till med bebisarna i magen. Men morgonen därpå var deras värden så dåliga att ett kejsarsnitt planerades in runt lunch. Jag var då i vecka 27 + 2.

Den 23 april klockan 12.17 föddes mina döttrar. Greta och Astrid. Mindre än två mjölkpaket.

Det var början på en lång resa som bara den med förtidigt födda barn kan förstå, så det förstod jag ju inte då. Då var jag bara lycklig över att höra deras första skrik. Nu, över tre månader senare, pirrar det inte till lika härligt i magen när de skriker och har sig. Vilket de gör i skrivande stund.

Så, på återseende <3

 

Om Tove
Jag har något så spännande som psykisk (o)hälsa. O:et betyder i mitt fall att jag har bipolär sjukdom och adhd. Vad det innebär ska jag berätta mer om i bloggen. Välkommen att följa min, ibland lite annorlunda, vardag!

23 kommentarer till “Äntligen utskrivna!

  1. Gerd

    Underbart att höra från dej, jag tänkt ibland…! Skönt att också få höra att det nu, så här långt, har gått väl. Superfina namn de har fått, dina döttrar.
    Även om allt inte alltid blir som man tänkt sej så kan det bli bra ändå…..Min yngste son är född med akut kejsarsnitt i vecka 28, vägde 980 gr och var 37 cm. Han är 13 år nu och synnerligen välmående! Grattis och allt gott önskar jag dej och din familj <3 Kram

    Svara
  2. Cecilia J

    Vad skönt att se att ni är hemma allihop! Jag har varit inne på den här sidan ofta, och undrat hur ni har det. Jag hoppas att ni får lugn och ro snart. Vardagslunk. Grått och trist ord, men ganska skönt att leva i.
    Min son föddes också för tidigt, men som för Gerd är min son nu stor (snart 12 år) och synnerligen välmående.
    Massor med grattis!

    Svara
  3. Britt

    Underbart att höra ifrån dig igen! Hade precis hittat din mycket trevliga blogg när du försvann. Stort grattis till barnen och lycka till! Ser fram emot nya inlägg så snart du orkar och hinner. 3> Kramar

    Svara
  4. A

    Nu blir jag så glad att jag fäller en tår! Ett stort grattis till de underbara tjejerna. Vilken start på livet som föräldrar!! Jag hoppas så att du och hela familjen mår bra och att ni har lärt känna era fina döttrar. Ta hand om dig! En stor kram från ett av dina fans 😉

    Svara
  5. Karin

    GRATTIS! Gud vad skönt att allt gick bra. Vilken lycka med två små kanske lite jobbigt nu men när de är 3 år (snart, tidien springer iväg) så kommer de ha så Kul med varandra ochvara små självständiga tjejer som skiter i mamma och allt vad regler heter. Stor kram från en som längtar efter nr 2.

    Svara
  6. Kerstin

    Å, grattis och lycka till med allt nu framöver!! Jag har tänkt så mycket på dej och småtjejerna. Så jag säger som Barbro: Välkommen tillbaka, Tove! Varmt varmt välkommen!

    Svara
  7. Linda

    Så härligt att du orkade med att skriva. har tänkt och hållit tummarna massor för er. Å grattis! å så härligt tänker jag,(lätt för mig) att det var lite kaos och oordning när det var dags med BB. Så kan ju livet se ut! 🙂
    hoppas du orkar skriva lite här ibland för du har varit saknad! ta hand om dig och din familj nu. stor kram

    Svara
  8. henny

    Yeeeeeyyyy!!!! Vad glad jag blev när jag såg inlägget. Har som alla andra här undrat och undrat och väntat och väntat. Underbart att höra att det gick bra! Stort grattis till er båda!!

    Svara
  9. Modesty B

    Glad att läsa att det gått så bra! och Tack för att du skriver denna fina blogg, med mycket värme, igenkännande och humor.

    Svara
  10. Jessica

    Hej Tove,
    Stort grattis till dig och din man och varmt välkommen till världen önskar jag era barn!
    Jag är väldigt glad för er skull!
    Allt gott önskar jag er!
    Tack för din blogg och tack för att du delar med dig och sprider kunskap!

    Svara
  11. Tove Lundin

    Tacktacktack för alla grattis!
    Vad skönt att höra, Gerd och Cecilia, att det gått så bra för er!
    Och TACK för att ni får mig att känna mig så välkommen tillbaka <3 Jag blir rörd in i själen!

    Svara
  12. Maria

    Tove!
    Har tänkt på dig nästan dagligen
    Inte läst allt idag för det blir en smärtsam påminnelse av hur det va för mig…..
    Födde tvillingtjejer -08 i v 29+4. som idag mår helt ok.
    Vet (ungefär) vad ni gått igenom och vet hur mkt det finns kvar att ta sig igenom!
    Kan jag va ett stöd, bollplank el nått annat eller bara berätta om mig, Saga och Moa snälla kontakta mig! (Vet att iallafall jag saknade någon som VISSTE på riktigt hur det ibland kändes)

    STORT grattis och kramar till er, mamma och pappa, som varit super starka trots allt!
    Pussa på lilltjejerna och lycka till!!!

    Svara
  13. Maria

    Lite mer kul om oss! Känns som om det va igår! 😉

    Vet du vad ambulanskvinnan sa till mig när dom kom? (Jag hade då ca 2 min mellan värkarna)
    Jo – ja du, det blir till att föda hemma! Jag tittade på henne och VÄSTE
    – Det är tvillingar, jag är i v 30 och dom ligger i säte!
    Kvinnan blev krit vit! 😉 ringde jour bil som mötte, vände på båren, ifall att, som hon sa och tryckte på gasen! Vallentuna-DS på rekord tid ( hon berättade detta när vi sågs ett år senare. Första natten då det va glashalt 18-19 nov 2008) DS KONSTANTERANDE att jag va öppen 8 cm! Jag skrek efter lustgas och kunde d… Läkaren som käckt sa -det är ingen idé nu! Va f-n visste han! Absolut idé tyckte jag och vet med mig att jag sa detta på ett kanske inte helt lämpligt sätt :-). På op skriker jag att jag vill va vaken och just då önskade nog doktorn att jag redan sov! Haha! Helt underbar narkosläkare som satte bedövningen klockrent ( sa innan att om det inte gick omedelbart så skulle jag sövas på en gång) så jag kunde va vaken, fast lakanet så jag slapp se höll dom upp med händerna:-) och allt som allt 13 min efter ankomst plockades tjejerna ut ! (Mådde helt ok just då så jag han se dom. Sen kom några bakslag men överlag mådde dom prima nästan hela tiden.)

    Svara
    • Tove Lundin

      Åh vad skönt att höra att de i dag mår bra, Maria!! Det gör mig så glad. Ja, visst är det lite ensamt, även om det är ganska vanligt med förtidigt födda är det som att många utgår från att en graviditet ska vara i nio månader och på sin höjd vara lite dramatik under själva förlossningen. Kanske tänkte även jag så innan.
      WOW, vilken dramatisk förlossning du hade! Och vad skönt att du slapp bli sövd. Skönt för dig alltså ;)haha!

      Svara

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *