Blupp och blipp

Även om jag sitter i en stuga, mitt ute i vildmarken, betyder inte det att jag inte kan blogga. Teknikens under ger mig en plupp på telefonen.

Jag gillar att kalla det för plupp. När man åker buss eller tunnelbana blippar man kortet, även när man byter kanal heter det blipp. Däremot är volymen i bluppar. När jag och min bästis var inneboende hos farbror Gunnar fick man bara ha en blupp efter klockan tio.

Sånt här kan man filosofera över i skogen, annat – som blanketter, känns avlägset.

Men nu ljög jag – jag sitter inte alls och filosoferar. Jag målar om köksluckor, renoverar dasset och krattar fram en uteplats – på en gång! Som ni förstår är det full kalabalik där ute i skogen. Annat vore förfärligt!

Arbetarhänder!