Hur man tämjer en fågel och andra galsenskaper

Pippi på pippi!

En period i livet, som jag i dag inte är så pratsam om, kretsade ganska mycket kring fåglar. Man kan säga att jag äger ganska mycket prylar som har med fåglar att göra, och sitter inne på en hel del specialfakta som tar hela nätter att få fram på nätet. Fåglar är coola, jag tror de flyger mellan paralella världar och skulle man bara sätta sig ner med en liten pippi tillräckligt länge hade man svaren på livets alla frågor. Men detta håller jag för mig själv med risk för att verka galen. Folk är så känsliga.

I en vecka försökte jag luska ut hur man skaffar sig en korp (finns mycket smarta tips om man har tålamod – vilket jag får när det gäller vissa saker). Men det lustiga är att så fort jag hittar likasinnade blir jag förskräckt – folk är ju helt galna, tänker jag, utan minsta självinsikt. Istället för att flytta ut i skogen, klättra upp på ett berg och vänta vid ett bo tämjde jag en blåmes som byggde bo vid balkongen i min gamla studentkorridor. Han hette Bluppe och fick fyra barn. Blipp, Blupp, Blopp och Plopp. Frun hette Blippa.

Nu har jag, efter några veckors kamp, lyckats tämja några gråsparvar genom att sätta fast ett matbord på fönstret. Efter ett tag var det bara att öppna fönstret och vipps – en tam pippi!