Ge en gåva

Onsdagsmys

Mästerverket!

Jag gjorde det!

Visst, jag kanske skrek några gånger (grannarna är ändå så vana vid det här laget). Jag hade sönder några saker, men det är ju bara världsliga ting, som Karlson på taket skulle säga. Det har kommit blod, svett och tårar. Hopp har blandats med förtvivlan, men jag gjorde det.

Jag har slutfört något. Jag har sytt ett lapptäcke!

Eftersom jag inte orkade klippa och mäta rev jag små fyrkanter av tyger och gamla kläder, jag är mycket bra på att mäta i huvudet – trodde jag. Tyvärr blev det både snett och vint, men istället för att ge upp sydde jag dit små söta saker och broderade en bokstav med trasslig tråd (bara där var en timme av förtvivlan – men jag gav inte upp!)

Nu är lilla familjen mycket glada, för det råder frid i hemmet. I alla fall tills i morgon, si om en kompis bebis får lapptäcke vill de andra bebisarna också ha!

För dig som känner dig onödigt lugn och behaglig till mods:

Klipp/riv/slit typ 30 fyrkanter typ 15×15 centimeter.

Sy ihop dem i sex rader med fem i varje rad.

Sy ihop raderna.

Lägg en filt mellan och sy ihop allt från baksidan – OBS: lämna lucka så du kan vända tillbaka rätt!!!

Sy igen glipan för hand.

Fixa till alla ojämnheter genom att sy dit spetsar, hjärtan eller annat krimskrams.

Huvudsaken är att den är mjuk och gosig – bebisar uppskattar saker från hjärtat!

Om Tove
Jag har något så spännande som psykisk (o)hälsa. O:et betyder i mitt fall att jag har bipolär sjukdom och adhd. Vad det innebär ska jag berätta mer om i bloggen. Välkommen att följa min, ibland lite annorlunda, vardag!

12 kommentarer till “Onsdagsmys

  1. Barbro

    Jag är imponerad!
    Jag har tänkt att jag ska skaffa mig en symaskin när jag gjort mig av med alla andra uppdrag som tär på min tid och mitt psyke. Jag sydde jättemycket när jag var ung. Skulle vilja ha tillbaka den inspirationen.

    Bebisen kommer bli överlycklig!

    Svara
  2. Frida

    Blev så inspirerad av ditt förra klipp att jag idag har skapat en kjol, en väska, en kudde samt piffat upp en kappa med ett broderat skärp. Ja, i huvudet alltså…längre än så kom jag visst inte. 😉

    Svara
  3. Frida

    Klipp?! Inlägg menar jag förstås, vet inte alls var jag fick ”klipp” ifrån, men det brukar vara så…huvudet är snabbare än jag… 😛

    Svara
  4. Tove Lundin

    Tackar för komplimanger 🙂
    Barbro: sätt igång nu när du får mer tid! Det är läskigt och spännande på samma gång att komma på vad man vill och tycker om, tycker jag. Kreativiteten försvinner aldrig!
    Hihi, Frida: precis som för mig i dag! Jag har sagt fel ord hela dagen typ att man inte behöver mjölkmedel eftersom mitt vita örngott är så vitt och mjukt :D. Hoppas du också lyckas med det övermäktiga att slutföra en idé!!

    Svara
  5. Katarina

    Va fint det blev. 🙂
    Jag sydde lapptäcken för många år sen när jag drabbades av akut bebislängtan.
    Kändes mitt i prick på nåt vis, när jag sen fick använda dom till min lilla sötnos.

    Svara
  6. Jenny Gustafsson

    Jättefint! Jag tycker att det är vackert när allt inte är rakt och perfekt, det får mer personlightet och charm då 🙂

    Svara
  7. Gerd

    Hmmm…intressant det här med att säga fel ord. Brukar det vara så, är ordern rätt i tanken men kommer ut fel eller försöker man kompensera med ”egna” ord för att man inte kommer på de rätta? Trodde bara att det var en tillfällighet att sonen säger konstiga saker i ibland. Exempel (tänk på skånska nu)Skröfskäpp=kratta, ätoppen=uppäten, siss=så att….finns många fler men det är dessa jag kommer på nu. Men, jag måste ändå säga att de verkar försvinna fler och fler med växande ålder.

    Svara
  8. Frida

    Oja! Jag har några ord som dessutom upprepat blir fel, t.ex. film blir familj, diafragma blir diafradga…finns fler. Diafragma har jag slutat ens försöka säga för det går inte. Ibland försvinner helt vanliga ord totalt när man ska säga dem, som om de vore totalt utsuddade i hjärnan. Och ibland hoppar det ut ett ord som inte alls var det ordet man tänkte säga. En del hittepå blir det, men mer när jag var liten. Nu försöker jag snarare förklara vad jag menar, hitta synonymer eller rentav säga ordet på engelska om det finns mer lättillgängligt. Ett hittepå som dock har levt kvar i familjen sen jag sa det som liten är kuddmatta (örngott).

    Svara
  9. Tove Lundin

    Tack Katarina och Jenny! Jag gillar också när det är snett (som jag själv) 🙂 Kanske jag också har lite bebislängtan! Helst inte en egen, men jag lånar gärna 🙂

    Jag håller med Frida. I mitt fall är det när hjärnan går lite för fort, pratar man med en likasinnad spelar det ingen roll, då kan man säga sina hittepå och personen fattar på en gång 🙂 Visst växer det bort lite när man lär sig fler ord, jag säger till exempel inte gåndodar längre (trottoar) även om det är ett mycket bättre ord. Men vissa bör man nog behålla! Vad vackert det låter ”Mjölkmedel på min vita kuddmatta”!

    Svara
  10. Fanny

    Men att säga fel ord eller att orden blir liksom bakfram är tydligen nånting som hör ihop med adhd, aspergers m.fl!

    En jättebra bok där just det här med att använda helt egna ord finns med är Märta Tikkanens ”Sofias bok”. Den handlar om hennes dotter som redan som liten var lite annorlunda än alla andra. Hon sa massor med ord bakfram och prepositioner kom ofta sist i hennes meningar.

    Här är den:
    http://www2.edu.fi/svenska/tidningsfabriken/templates/lehti_uutis/artikkeli.php?id=15&dep=99&clip=702

    Och om ni inte läst Pernille Dysthes ”Nu förstår jag mig själv” då måste ni göra det! Läste den dagen efter att jag förstått att jag har adhd och jag grät mig igenom den, av igenkänning:

    http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9185705020

    Svara
  11. Tove Lundin

    Tack för tipsen! Jag blev verkligen lässugen, ska låna på biblioteket. Har inte läst någon av dem – kul med bra böcker att se fram emot 🙂

    Svara

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *