Ge en gåva

Om att handla mat

Spontanhandlad chili

I dag råkade jag handla mat. Jag tycker inte om att planera innan jag ska handla. Då får jag klaustrofobi av livet. Istället har jag utvecklat två unika metoder i matinköp:

1. Spontanhandla Den roligare metoden. Det hela går ut på att jag, när jag måhända råkar passera en matbutik, går in – om känslan är rätt just då. Eftersom det hela är så spontant minns jag aldrig vad jag behöver. Då kan man komma hem med jätteroliga saker. En gång kom jag hem med en chiliplanta.

2. Panikhandla Den jobbigare metoden. Det handlar helt enkelt om att vänta tills både kylskåp och mage är tomma, då blir det lättare att ta sig till affären. Motivationen brukar vara som bäst då. Med en kurrande mage handlar man ofta dubbelt så mycket, vilket är bra. Då tar det längre tid tills man måste spontanhandla eller panikhandla igen.

Tyvärr är de två mina enda metoder. Men det finns fler. De kan en terapeut hjälpa en med. Jag kommer berätta mer om detta!

Om Tove
Jag har något så spännande som psykisk (o)hälsa. O:et betyder i mitt fall att jag har bipolär sjukdom och adhd. Vad det innebär ska jag berätta mer om i bloggen. Välkommen att följa min, ibland lite annorlunda, vardag!

7 kommentarer till “Om att handla mat

  1. Frida

    Oh, jag har en till: Blackouthandla! Det går ut på att man inte ens hade tänkt handla (inte medvetet i alla fall) men helt plötsligt upptäcker att man står mitt i butiken. Sedan, för att inte verka förvirrad och gå ut tomhänt, plockar man något på måfå och utan eftertanke och ser om det kommer till användning hemma eller om man måste slänga det. Man kan ha gissningslekar kring det senare också, riktigt spännande! 😉

    Gillar förresten ditt nya motto – det är samma som mitt nya! Nu tar vi och äger 2012 tycker jag… 🙂

    Svara
  2. Tove Lundin

    Underbart Frida!! Den hade jag glömt.. Eller värre: när man upptäcker sig i en kassakö – utan att ens ha plockat på sig något!
    Hände mig senast någon dag innan jul på tågstationen i Uppsala, när jag skulle till mina föräldrar. Plötsligt fann jag mig själv i en lång kö inne på Pressbyrån. Tomhänt. För att rädda situationen bad jag personen bakom hålla min plats eftersom jag hade ”glömt en sak”. OBS VARNING: det blir värre! Personen visade sig vara ett gammalt ragg och i paniken över det hämtade jag – en Hemmets Journal ”Jul Special” (sån där med massa noveller och recept)! Sen fick jag stå där och småprata i en kö som aldrig verkade ta slut med den i handen.. Haha!
    Och jaaaaa! Nu äger vi 2012 😀

    Svara
  3. Frida

    Ja den är ju en klassiker, speciellt underbart när man hinner ända fram innan man inser det, vilket då sker för att kassören frågar om man vill ha något. Det har blivit många tuggumiinköp på det viset! Eller korv med bröd.

    Svara
  4. Carina

    Åhh vad spännande att hitta och få läsa din blogg. Jag studerar för tillfället till arbetsterapeut och kom in på din blogg när jag sökte om psykos. Så lärorikt att få läsa om hur det ”faktiskt” är att leva med olika diagnoser, kan vara svårt att få en bra uppfattning bara av att läsa i studielitteratur. Mvh Cina

    Svara
  5. Tove Lundin

    Hej Cina!
    Vad kul att du hittat hit!
    Nej, tyvärr finns det inte mycket skrivet som beskriver inifrån. Jag har själv läst en del kurslitteratur (i brist på annat) och det är ibland svårt att veta vad som menas med ”förhöjd sinnesstämning” eller ”vanföreställningar” (antingen för att man inte känner till det eller för att man är mitt uppe i det)..
    Arbetsterapeut låter jättespännande! Lycka till med studierna!

    Svara

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *