Ge en gåva

Meningen med livet

Katt och krokus – två av livets meningar.

 

Svenska Dagbladet har en intressant artikelserie om meningen med livet. Antagligen en fråga många av oss grubblar sig sömnlösa över (de har även 12 recept på pannkakor, vilket är lite samma kategori). Jag minns en gång då jag förklarade för min psykolog att ”skulle jag bara veta meningen med livet skulle jag inte vara deprimerad”. Men kanske meningen med livet är just att komma på den? Och att minnas den.

Motsatsen till mening är ju meningslös, och jag tror att det är det ordet som skrämmer så. Jag har svårt för meningslösa saker överlag (som blanketter och multiplikationstabellen) – att ett helt liv kan vara meningslöst är därför mer än vad en sån som jag klarar av.

Som tur är har jag hittat många meningar i livet, jag kommer på dem allteftersom. Jag tror det är så Gud vill ha det, annars hade man vetat svaret från början. Men det händer att jag glömmer och då känns det som meningslöst, fast det inte är det. Och så måste jag påminna mig igen, jag tror även det är så det ska vara – så länge man hittar rätt igen. Vilket är lättare sagt än gjort, därför tänkte jag lista några av de saker som ger mitt liv en mening. Här kommer de, utan inbördes ordning:

1. Familj, vänner och Marilyn.

2. Min tro.

3. Chips och dip.

4. Att se plantor eller lökar växa och blomma.

5. Att grina lyckotårar till program som Extreme makeover, gärna i kombination med punkt 3.

6. När solen skiner på min prisma så det blir regnbågsfärger på väggen.

7. Doftljus och oljor som luktar gott.

8. Kaffe.

9. Att få hjälpa någon annan, överraska den eller göra personen glad.

10. Bloggen!

Och mycket, mycket mer. Fyll gärna i!

 

 

 

Om Tove
Jag har något så spännande som psykisk (o)hälsa. O:et betyder i mitt fall att jag har bipolär sjukdom och adhd. Vad det innebär ska jag berätta mer om i bloggen. Välkommen att följa min, ibland lite annorlunda, vardag!

11 kommentarer till “Meningen med livet

  1. Julia

    1. Kärleken, till mina barn, vänner, syster, och en partner om man har en sån…

    2. Skapande, var sig det är så att man skriver dikter eller klurar ut små uppfinningar, eller nåt annat kreativt. Själv ligger jag mer åt dikthållet än åt uppfinnarhållet 🙂

    3. Att dra mitt strå till stacken för ett bättre, mer solidariskt, vänligare, miljövänligare samhälle

    4. Jobba med nåt där man känner att man gör en insats – fast det kan jag inte pga sjukdom, och det ger ju ett inre tomrum

    Svara
  2. Tyra!

    Allting som är i livet är meningen med livet. Både bra och dåliga saker. Min mening är väl att vara få göra vad jag vill lixom. Då blire bra grejjor!

    Jag tycker att mitt liv är fyllt av både mening och meningslöshet och roligt och tråkigt. Det tråkiga klarar men sig aldrig undan. Men man kan göra något kul av det kanske. Nånting kul kan man göra nästan närsomhellst.

    Svara
  3. Louise

    Just nu funderar jag väldigt mycket på detta. Eller känner snarare av den där meningslösheten.
    Borde kanske inte skriva detta här, för det känns lite taskigt, men jag vet liksom inte vart jag ska vända mig…
    Igår gjorde min normalstörda pojkvän slut, efter 6mån. Bara sådär. Helt utan förvarning. Via ett meddelande på Facebook. (Nej han är inte 12, utan 36)
    Min storebror har obotlig, galloperande cancer. Han är 37. Sedan en vecka tillbaka ligger han på sjukhuset pga lunginflammation. När/om han kommer hem igen är han troligtvis aldrig mer uppe å går, och det palliativa teamet kommer bli inkopplat. Är 99,9% säker att han inte kommer leva året ut.
    Jag kan troligtvis inte få några barn. Och som ensamstående, adhd-jänta lär jag aldrig få adoptera.
    Jag har aldrig lyckats ha ett förhållande längre än 6 mån. Verkar som att jag är smått omöjlig att stå ut med en längre tid, på nära håll.
    Jag har inget jobb och är sjukskriven sedan i juni.
    Huset jag köpte för 2år sedan visade sig innehålla hussvamp och har totalsanerats/renoverats. Jag kan fortfarande inte bo där.

    Menar inte att ni ska komma med en massa glada tillrop utan behöver bara få skriva av mig.
    Allt känns så förbannat meningslöst. Och jag känner mig ensammast i hela världen.
    Alla runt omkring gifter sig och skaffar barn. I en medelstor stad är det normen och det alla gör.
    Och det känns så galet sorgligt att behöva göra allting själv hela tiden…

    Svara
  4. Tove Lundin

    Tack Julia för dina fina! Jag gillar också att skapa, även det jag inte är bra på. Jag förstår att det blir ett inre tomrum att inte kunna jobba, men jag är övertygad om att du gör insatser även fast du inte alltid märker det, som i vardagen. Genom en snäll kommentar eller kanske en fin dikt!

    Åh, vad fint Tyra! Jag brukar också försöka tänka så, att även av det trista kan man göra något kul. Det är en bra inställning i livet!

    Så behöver du inte känna, Louise! Det är inte taskigt att lätta sitt hjärta.
    Jag känner verkligen med dig. Kan inte ens föreställa mig hur det skulle vara att ha en så sjuk bror, blir jätteledsen av att tänka på det. Däremot vet jag en sak och det är hur snabbt meningslöshet kan bli till mening. Jag har upplevt det själv. Förra veckan träffade jag en vän som jag inte sett på tre år, när vi såg hur våra liv förändrats sedan sist blev just detta väldigt tydligt. Det som känns som slutet är oftast bara början, så tror jag.
    Men man kan inte titta i backspegeln i förtid, man måste ju vänta. Förstår att det kan kännas som att alla gifter sig och skaffar barn om man bor i en medelstor stad. Majoriteten av mina vänner i Stockholm har inte barn, några kommer förmodligen aldrig ha det heller.
    Det är så himlans svårt att vara människa! Inte blir det ju lättare av normalstörda pojkvänner som dumpar en på facebook – vilken (ursäkta) jubelidiot!
    Kramar

    Svara
  5. Estelle

    Ja, säg den som inte grubblar över meningen med livet.
    Jag tror att det aldrig kommer att finnas ett svar som stämmer på alla ang det eftersom olika människor tycker olika om den saken (om de har kommit fram till något vill säga…)
    Själv grubblar jag på.
    Möjligtvis kommer jag fram till sådana svar som inte finns eller någonsin har funnits i mitt liv och oftast känns väldigt omöjliga att uppnå och det kan vara saker som många verkar ta för givet som att någonsin hitta någon som jag tycker så mycket om att jag står ut att leva i hop med den, och att den andra känner likadant tillbaka.
    (7 månader har mitt längsta förhållande varat och det var för långt…)
    Skriv gärna om din tro och hur den ger dig mening förresten, känns som att det är så få som vågar skriva om sådana saker här i Sverige…

    Svara
  6. Tove Lundin

    Det är ju verkligen inte svårt att tro att meningen med livet är att träffa någon att stå ut med och vice versa. Man behöver bara slå på tvn, hyra en film eller läsa en novell så verkar det vara en enda vägen till lycka. Ofta vill man ju ha det man inte har. Jag har inte heller alltid haft lätt med förhållanden av förståeliga och oförståeliga skäl.. Trivdes gott med mitt eget sällskap när jag fick jackpot, att hitta vägen till inre ro var för mig den största (och svåraste) utmaningen i livet. Är absolut inte där än, känner att jag har massor kvar att grubbla på och tänker göra det också!
    Min tro har jag haft sedan jag var barn, den svajade lite i tonåren men kom tillbaka i 20-års åldern. Jag tycker att Karin Boyes dikt ”Ja visst gör det ont” beskriver min syn på tron så bra. Rädslan för det nya och den sköna känslan av att, om så bara för en kort sekund, få ”vila i den tillit som skapar världen”. Min tro ger en grundtrygghet med glimtar av känsla av total meningsfullhet och frid. Den ger mig inte alla svar, eftersom jag är en grubblare. Men jag tror det okej med Gud, man måste få opponera på andras arbeten, så tänker jag. På senare tiden har jag försökt fascineras lite mer, inte ifrågasätta allt. Saker finns och existerar även om jag inte fattar rubbet, som typ multiplikationstabellen 🙂

    Svara
  7. Cecilia

    Just nu är livet mest meningslöst, så min psykolog gör en lista åt mig.
    1. Sonen (men jag låter honom bo hos sin pappa, för jag orkar inte varken känslomässigt eller fysiskt. Ofta glömmer jag bort honom. Han är 11 och jag är en hemsk mamma. Men både han & hans far säger att jag är den bästa mamma som finns.)
    2. Sambon (han? meningen med livet? han som går runt i långkalsonger och fiser?)
    3. Systrarna (de ser jag så sällan, så de räknas nästan inte)
    4. Soligt väder (det var länge sedan sist, känns det som)
    Osv

    Det lättar väl. Livet är meningslöst, men jag grubblar inte på 99 kluriga sätt att ta av mig livet på i alla fall.

    Svara
  8. Tove Lundin

    Skönt att ha någon som kan göra en lista åt en när inspirationen tryter, Cecilia! Tänk, jag är enligt mig (periodvis) en hemsk flickvän även om min pojkvän bestämt hävdar raka motsatsen. Misstänker stark att våra anhöriga har mer rätt, även om det är svårt att se själv. Punkt fyra är det inte långt kvar till nu, sånt brukar jag trösta mig med ibland.
    Klart det lättar, men det är ju piss när man är där nere och inte ser det.

    Svara
  9. Anna Nyström

    Hur bra som som helst att fokusera på det värdefulla och viktiga i livet. Det brukar ge mig livslust tillbaka när allt känns hopplöst och jobbigt.

    Svara
  10. EaQH

    443717 277612Your article is truly informative. More than that, it??s engaging, compelling and well-written. I would desire to see even more of these types of great writing. 124951

    Svara

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *