Ge en gåva

6 227 020 800 skäl till att inte gå och lägga sig

I dag tänkte jag fortsätta vår spännande Bokstavsföljetong. Sista problemet som kan hänga ihop med adhd är: Sömnsvårigheter och problem med att varva ned på kvällen.

Många med adhd lider av sömnproblem. Här hittar ni information på Vårdguiden. Själv sover jag som en stock – när jag väl kommit i säng. Jag har tretton steg mellan vardagsrum och säng – i dubbel bemärkelse.

1. Avsluta aktivitet.

2. Plocka undan.

3. Gå till badrummet.

4. Hitta hårmokafjongen.

5. Tvätta ansiktet.

6. Smörja ansiktet.

7. Borsta tänderna.

8. Ta medicin.

9. Ta ut linserna.

10. Gå till sovrummet.

11. Ta av överkast, kuddar och filt.

12. Hänga för filt för fönstret (istället för att köpa rullgardin som folk).

13. Lägga mig i sängen.

”Det där var väl ingen match”, tänker skeptikern. Nej, inte om man alltid utför momenten i samma ordning. Men min hjärna klarar inte det. När min pojkvän säger ”sängdags” tänker hjärnan alla stegen (1-13) – i alla kombinationer samtidigt.

Och vet ni hur många kombinationer det blir? Jo, 6 227 020 800 alltså: sextusentvåhundratjugosjumiljonertjugotusenåttahundra! Eller sexmiljardernågonting. Matte är inte min starka sida. Och, ja jag har skrivit stegen på en lista som jag försöker följa men den hittar jag aldrig. Och gör jag det känns stegen inte rätt ordning just då. Dessutom blir mitt liv dötrist om jag ska leva efter en töntig lista. Förresten ljög jag – jag har inte alls skrivit en lista. Den är urgammal och gäller min förra lägenhet.

Och nej, jag är inte lat, puckad och barnslig – jag är en 31-årig intelligent kvinna mitt i karriären som kämpar och sliter. Och jag tycker det är ganska pinsamt att skriva denna text.

Oftast stannar jag på punkt ett. Avsluta aktivitet. Alltså gå ner i varv. Men istället för att lägga ifrån mig boken vill jag diskutera den. Ju tröttare min pojkvän blir desto argare blir jag. Ju argare jag blir desto mindre vill jag gå och lägga mig. Och sådär håller det på varje kväll. Om och om igen.

Som ni ser, kära läsare blev detta en arg text. För mig finns det nämligen inget mer provocerande än att ”gå ner i varv”. Jag vet vad medveten närvaro är, jag har provat avslappnande bad, hokuspokus och mumbojumbo. Klart det funkar. Men ibland vill jag bara inte. Då skriker jag. Rätt ut. Aaaaaaaaaaaaaaaahhhhhhhhhhhhhhhh. Kanske gråter en skvätt. Samtidigt irrar jag runt och gör momenten i valfri ordning, några samtidigt. Och vet ni, sen sover jag som en stock.

Om Tove
Jag har något så spännande som psykisk (o)hälsa. O:et betyder i mitt fall att jag har bipolär sjukdom och adhd. Vad det innebär ska jag berätta mer om i bloggen. Välkommen att följa min, ibland lite annorlunda, vardag!

28 kommentarer till “6 227 020 800 skäl till att inte gå och lägga sig

  1. Frida

    Känner igen mig så väl. Och har man svårt att välja mellan två kombinationer, hur svårt blir det då inte med så där många? Och som du säger, har man bestämt en ordning en dag så kanske den inte alls passar nästa dag, då känns det ju som att gå runt med skorna på fel fot..

    Svara
    • Tove Lundin

      Skönt (för mig) att ni känner igen er, Barbro och Frida!

      Bra beskrivning, Frida! Som att gå med skorna på fel fot.. Så kan man ju inte ha’t!

      Svara
  2. "Jessica"

    Ungefär så ja ….. bästa kombon är ju att försöka borsta tänderna samtidigt som man ska ta ur linserna inge bra (vet ni som har linser )
    bara älskar ditt ord för hårband hårmokafjong <3
    lägg till två älsklingar som mitt i "måste kissa mamma" el en saga till…….. precis när man pustat ut och trodde som somnat…..
    RIOT !!!

    Svara
  3. Li

    Åh-håhå. Jag är just nu vid steg 1, klockan snart två på natten. För övrigt känns det som att det kommer ta ett tag…
    Skulle vilja lägga till: öppna fönster och vädra ut rummet (sen ytterligare ett steg är att faktiskt stänga det också), komma på att man ska byta lakan innan man kan lägga sig. Dind-ding-ding, SMART!
    Kanske duscha också, för det är ju så skönt när man ändå bäddat nya lakan (eller ja, kommer att bädda), fast av erfarenhet är man/(jag) då så trött att jag skulle kunna duscha horisontellt.
    Och allt detta baaara för att göra steg 1 ännu mera ogenomförbart inom en snar framtid, ni vet.
    Godnatt då! Snart. Any minute now.

    Svara
    • Tove Lundin

      Haha! Visst är hårmokafjong roligt! När man tar av överkastet heter det att ”buffa” här hemma – gillar ord 🙂
      Linser och tandborstning är en klassiker! Har nog aldrig utfört tandborstnings-momentet helt separat…

      Du har ju rätt, Li! Den där perfekta kombinationen av kall, ny luft och varmt! Intressant det där, att man liksom har en större tendens att komma på ytterligare moment mitt uppe i de där sex miljarderna.. Hoppas verkligen du kom i säng tillslut! Bäddarent-duscha-bäddarent-dilemmat är inget roligt!

      Svara
  4. Bauti

    Man vet så väl vad som skall göras, men ändå så snurrar man till hela ”listan”. Springer omkring med tandborsten i munnen samtidigt som man försöker göra alla andra saker samtidigt. Och så kommer man på något man glömt. Och efter det har man tappa allt och det är bara att börja om från början.

    http://bautiblubb.blogspot.se/

    Svara
  5. Fanny - glimtars.wordpress.com

    Hej Tove & ni andra! 🙂
    Jag är tillbaka! Och har till och med vågat mig på att starta en blogg 🙂
    Herregud, det här med att gå och lägga sig är nog en hel vetenskap! Jag är väldigt lika dig, irrar runt i timmar och pysslar med olika saker (alternativt fastnar i en enda) och sen sover jag som en stock.
    Jag har funderat på det här med att gå och lägga sig i tid. Att det har ju också med normer att göra. Normer som säger att man ”ska” lägga sig senast någon viss tid och stiga upp någon annan (tidig) tid. Jag är ganska övertygad om att min egen biologiska klocka är senare än de flestas. Och framför allt är det ju på kvällen jag lyckas koncentrera mig och verkligen få flow i någonting, när det inte finns så mycket annat som tar min uppmärksamhet.
    Vad kul att du fortfarande bloggar så man får utlopp för såna här saker som vi talar om här!
    kram

    Svara
  6. Fanny - glimtars.wordpress.com

    Förresten, en viktig sak till:

    Har ni läst att Blondinbella i våras gick på utredning för ADHD? Det var bara några veckor efter mig och jag skrev själv om det på en stängd blogg där jag lekte med tankat på om hon sku ha ADHD eftersom hon har en sån otrolig drive som jag känner igen hos mig själv. Och hon har ju lyckats använda sin drive till att bygga upp flera företag. Och oberoende av om hon nu har ADHD eller inte så visar det ju att det inte är människor som följer mönstren som förändrar världen. Det är vi andra.

    http://blondinbella.se/2012/08/27/t-4/

    Svara
  7. "Jessica"

    Känner mig som en hund som jagar svansen när man ska göra det där ”sista” inför att lägga sig och sova. Tittar sig över axeln för att leta efter något och så snurr snurr snurr

    Svara
  8. Julia

    Läser ditt inlägg och funderar. Jag har visserligen en psykdiagnos men inte ADHD, utan är väldigt strukturerad och så. Men – jag är kvällsmänniska, och vårt samhälle bygger ju på att man ska vara morgonpigg. Inte lätt alltså, även om man inte har en diagnos som ”förklarar” varför man irrar runt och gör saker på kvällarna i stället för att lägga sig. Borde ligga nu, alltså, för att ta hand om mina bipolära drag, men det har jag inte alls lust med 🙂

    Svara
  9. rabbit

    Men vänta Fanny, nu blir jag förvirrad: ’Har ni läst att Blondinbella i våras gick på utredning för ADHD’, brukar man inte säga att ADHD-folk kännetecknas av att de är kreativa och faktiskt ganska intelligenta?

    Svara
  10. Fanny

    rabbit: Det är precis det jag menar! Att ADHD-folk är kreativa och nyskapande, men att alltför många inte når så långt som att driva företag eller ens ha en vardag man är nöjd med, för att man blir deprimerad eller mår dåligt på andra sätt. För att man inte förstår sin egen potential utan istället försöker passa in alltför mycket.
    Så har jag själv varit.

    Så just därför sku det göra mig glad om Blondinbella sku ha ADHD, bara för att fler kanske då skulle inse att ADHD INTE innebär att man hoppar på väggarna och stör för alla andra. Att det innebär en massa positivt också. Det var liksom det jag menade.

    Svara
  11. Tove Lundin

    Precis så Bauti 🙂
    Tack för att du länkade till din blogg, Fanny – den ska jag läsa! Och välkommen tillbaka 😀
    Håller med, det är inspirerande att höra om starka personer som har adhd. Inte så konstigt egentligen, när man tänker på alla fördelar. Det sägs ju att Einstein hade adhd…

    Håller med, Julia! Det är ju också en aspekt. Alla har ju olika dygnsrytm, varför anses det bättre att vara en morgonmänniska? Som att man vore en bättre människa då! Själv är jag morgonpigg – flyger upp ur sängen (men har lika mycket problem med morgonrutinerna som på kvällarna). Vill därför gärna komma i säng tidigt just därför. Men ibland går det ju bara inte. Som nu.. 🙂

    Svara
  12. Vicky

    Kom in på bloggen av en slump,och jag måste börja med att säga att du är en fantastiskt skribent! Värme, j-vlar annamma, humor och precis lagom distans i en härlig blandning. Jag har både skrattat och gråtit medan jag läst dina inlägg. Jag är väl i en känslig fas 🙂 Står i kö för utredning för AD(H)D (troligen kombinerad typ), men har 1,5 år kvar i väntetid. Är försiktigt hoppfull samtidigt som jag är livrädd för utgången oavsett vilket alternativ det blir. Jag hoppas att jag orkar hålla ut bara, 1,5 år är väldigt lång tid när man varken vet ut eller in.

    Det är lite lustigt, just tandborstandet har återkommit i min uppmärksamhet den senaste tiden 😀 Folk har beskrivit det som en typisk vana, sånt där som man ”bara gör utan att man ska göra”. Konstigt, för det var först på mitt npf-samtal som jag insåg att det KAN vara en vana för folk, ”något man bara gör”. För mig har det ALDRIG varit något ”jag bara gör”, och jag har överhuvudtaget aldrig reflekterat över att en sån simpel sak som tandbortning skulle kunna vara på ett annat sätt för andra människor. Men vid 30 års ålder är tandbortning något jag mycket aktivt och medvetet måste göra två gånger om dagen. För när jag ska borsta tänderna vill jag duscha, och när jag ska duscha vill jag äta frukost, och när jag ska äta frukost så behöver jag först tina brödet som jag glömde ta fram igår och då kan jag ju titta på nyhetsmorgon under tiden, och då kan jag ju kolla mailen och facebook, och just ja, tandborstningen var det jag skulle börja med ja.

    Det blev svamligt, men du kanske fattar :D. Nu gör jag för övrigt mitt allra bästa för att INTE läsa resten av dina inlägg, utan vänta med dem tills imorgon och istället gå och lägga mig (vilket jag skulle gjort för en timme sedan men hamnade här istället…)

    (P.S Jag brukar göra tåhävningar medan jag borstar tänderna D.S)

    Svara
  13. Tove Lundin

    Hej Vicky!
    Tack snälla 🙂
    Tycker inte alls att din beskrivning var svamlig – tvärt om! Mycket bra skildring 🙂
    1,5 år! Är inte det jättelänge? Har du kollat om du kan få hjälp av Vårdgarantin? Tyckte också att det var pirrigt innan, oavsett svar. Men det är skönt att veta. Tvåhävningar! Wow!
    Välkommen hit till oss!!

    Svara
  14. Vicky

    Tack för välkomnandet! Och FYI, jag lyckades inte hålla mig från att läsa resten av inläggen redan igår…men jag ser det som att det är ju inte varje kväll man springer på en sådan här intressant och välskriven blogg och tillämpar vad du lärt mig: jag förlåter mig själv för gårdagkvällen!

    Ja 1,5 år är alldels för länge enligt mig, men jag vet inte heller vad jag ska göra. Jag måste ju försöka prioritera att överleva och då måste jag lägga fokus på att arbeta, äta och sova. Inte att jaga vården, för då blir det inget arbetete, mat eller sömn. Tjat för att få det jag behöver är inte min grej riktigt…:-( Jag har väntat ett halvår nu och de sa när jag fick beslutet om att jag är aktuell för utredning att det tar upp till 2 år. Jag hoppas ju det ska gå snabbare förstås, men jag vågar inte tro det.

    Nej, jag har inte kollat upp något om vårdgarantin, vad innebär den i praktiken? I Uppsala verkar det ju vara en särskild enhet inom landstinget (npf-enheten) som sysslar med utredningarna och det är ju där jag står i kö…då finns det väl ingen annan snabbkö? Jag är väl alldeles för snäll och ”lat” (fast jag har lovat mig själv att inte använda det ordet…!) för mitt eget bästa, men så tänker jag att de säkert prioriterar så gott de kan. Jag skrev i min remissansökan att mitt liv typ är kaos, att jag har självmordstankar m.m. så det vet de ju. Men det finns ju säkert också en massa barn som inte kommer klara skolan ens om de inte får sin utredning. Så jag tänker att jag borde se till att fixa det här bättre på egen hand, jämfört med många andra har jag ju egentligen fått mycket bättre förutsättningar. Och så blir jag arg på mig själv när jag inte lyckas bättre ändå…:-(

    Fast jag är inte alltid såhär deppig! 🙂

    Svara
  15. Micael

    Vicky, intressant det där du skriver om tandborstning.

    För mig har det alltid varit något som jag inte tänkt på utan bara gjort. Idag är det (lite) annorlunda. Full koncentration gäller. Hur håller jag tandborsten, borstar jag för hårt/löst, når jag alla tänder. Hur avslutar jag. Ja det är väl just avslutet som är det knepiga. Jag förlänger tandborstningen genom att hela tiden tänka, jag ska bara borsta lite mer där och lite där och där.

    Jag ska inte säga att det är något jätteproblem och inte ens likt det problem som du har men det blev så klart för mig efter att ha läst det som du skrivit.

    Svara
  16. Frida

    Jag går alltid runt i precis hela lägenheten och grejar med saker när jag borstar tänderna, men under den perioden som jag danstränade som mest så gjorde jag också tåhävningar, oftast på ett ben i taget, eller så stod jag bara på tå (båda benen eller ett i taget) medan jag blundade. Kanske borde börja med det igen, rackarns bra balans- och vriststyrketräning! 🙂

    Vicky, förstår hur du menar med det där att tandborstningen triggar andra tankar som dusch eller plocka fram nåt eller vad det kan vara. Det är liksom en av alla dessa miljoner små bisysslor som ”ska” gå av sig själv men som bara samlas i ett virrvarr i mitt huvud. Och ibland kan jag nästan få för mig att jag har borstat tänderna för att jag har ju tänkt det, visualiserat det, kanske till och med plockat upp tandborsten och haft på tandkräm, men så dök nåt upp i huvudet – antingen nån triggad bisyssla, eller att jag tänker ”just ja, när jag har borstat tänderna så ska jag packa ner datorn…” eller nåt liknande – och vips så hamnade jag i ett parallellt universum där tandborstning endast existerar på ett filosofiskt plan (och jajjemen, jag har packat ner tandborsten i datorväskan nån gång under en såndär tur till det parallella universumet, tursamt nog utan tandkräm).

    Svara
  17. Tove Lundin

    Underbar tandborstnings-debatt här! Bara älskar din beskrivning av parallellt universum, Frida! Mit i prick! Man går runt där med sin tandborste filosofiskt dinglande i mungipan 🙂

    Jag undrar också vad som gäller med Vårdgarantin när det kommer till adhd-utredning, Vicky. Kanske någon annan läsare vet? Jag ska försöka ta reda på det, för det är intressant. Jag tycker att alla har rätt till ett kaosfritt liv! Om kön är för lång borde de ta in fler resurser. Barn mm i kön är inte vårt ansvar. Jag tillhörde Uppsala tidigare, och jag vet att där är väldigt långa köer, flera år långa. Det är så tråkigt. Ibland ska man inte vara snäll, Vicky!
    Det gör inget om man är deppig här! Vips är man på bra humör igen – och då går det lika bra 🙂

    Svara
    • Webbredaktionen

      Hej alla ni som undrar vad som gäller kring vårdgarantin!
      Vårdgarantin ser lite olika ut beroende på var i landet man befinner sig. Utredning ingår inte i den nationella vårdgarantin men i Stockholms län gäller en särskild vårdgaranti på 90 dagar för neuropsykiatrisk utredning. Om vårdgivaren inte kan erbjuda utredning inom 90 dagar och patienten inte vill vänta gäller vårdgarantin. Det innebär att man ska bli erbjuden att få utredning hos någon annan med kortare vårdtid. För barn och ungdomar under 18 år gäller samma grundregler.

      Läs mer om vårdgarantin i Stockholm.

      /Annika, webbredaktör på Vårdguiden

      Svara
  18. Vicky

    Hihi, ja tandborstning verkar ha hög igenkänningsfaktor. Lite märkligt att en sådan liten grej har fått så stor betydelse, men för mig var det något jag liksom kunde relatera till. Något praktiskt, och något såpass väldefinierat så att det går att reflektera över det.

    Micael, faktiskt så är ditt problem med att sluta inte alls så långt ifrån mitt problem för jag har nämligen problem med det också 😀 (tur man kan skratta åt sig själv i all knasighet…) Det är just start och stopp jag har mest problem med, och just båda två. Tandborstning är lite för kort för att jag ofta ska få problem med att avbryta men det händer ändå lite då och då att jag borstar läääänge…lite där, och lite där, och lite mer där, och lite mer där…

    I mitt parallella univserum har jag svarat på alla sms. I verkligheten är jag sjukt dålig på att svara 🙁 Men i huvudet svarar jag ju liksom på en gång!

    Svara
  19. Tove Lundin

    Jaaa, vad jag känner igen, Vicky! Ibland har jag redan skurit en tomat innan jag ens tagit den ur kylskåpet.. Verklighetens tröghet passar inte mitt inre. Jag tröttnar innan jag ens börjat. Kom på en smart sak: man kan skaffa symboler till mobilen, typ mat, glad, hund mm. Så behöver man inte skriva orden. Sen kan man lägga in färdigskrivna standard-sms.. Jag önskar att någon kunde uppfinna självskrivande sms! Som skrevs direkt ur hjärnan.

    Svara
  20. Henrik

    Hej

    Äntligen en sida som passar mina diagnser. Adhd och bipolär, typ 2.

    Villka mediciner använder du? Jag tar medikinet’ritalin’. Jag blir väldigt pratig. Känner igen. Kan vara mani på gång? Läkar om en vecka

    Mvh

    Henrik

    Svara
  21. Tolmia

    Kul att ni skriver om tandborstning. Jag springer omkring med tandborsten som en accessoar i mun.
    Problemet är bara att den fastnar i tröjan eller nattlinnet då jag ska dra den över huvudet.
    Först då minns jag att jag borstar tänderna och kanske borde gå tillbaka till badrummet.
    Och inte blir det bättre när jag ska sätta på mig strumporna av att jag bara har koncentration till en.
    Den andra bär jag med mig runt hela huset.
    Fast jag har så mycket roliga när jag inte tar min ADHD medicin.
    Just det där att kombinera och ändå få till det rätt på slutet är ju det som ger livet extra krydda 😉
    Hälsningar Tolmia

    Svara

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *