Fakta om självmord

Försiktigt positiv utveckling bland unga

Självmorden i Sverige har minskat sedan 1980-talet, men utvecklingen har under 2000-talet stannat av och ligger på endast cirka 0,5 procent per år. Tidigare analyser har visat att den främsta anledningen till att självmordstalet på lång sikt har sjunkit är att självmord har minskat bland män i åldern 45–64 år. 

Samtidigt syns nu en försiktigt positiv utveckling bland unga. Sedan 2019 har självmorden minskat bland personer under 30 år, både bland män och kvinnor. Den tidigare ökningen av självmord bland unga män syns inte längre, vilket är en viktig utveckling som behöver värnas och stärkas. 

Skillnad mellan antal självmord och självmordstal

Antal självmord är det absoluta tal som innebär hur många personer som dött i självmord. Självmordstal betyder antal självmord per 100 000 personer för hela eller del av populationen under ett år. Förekomsten av självmord i Sverige har gradvis minskat från 33,5 per 100 000 personer år 1980 till 15,6 per 100 000 personer år 2025. Självmordstalet skiljer sig mellan kön och åldrar, där exempelvis män över 65 har ett självmordstal på 23,4 medan siffran för kvinnor i samma ålder ligger på 7,5.  

Säkra och osäkra självmord

Ibland kommuniceras endast säkra självmord. Vi har valt att kommunicera både säkra och osäkra självmord då så mycket som 70–75 procent av de osäkra självmorden efter psykologiska undersökningar skattats som självmord. Det finns också ett mörkertal bland äldre där självmord kan rubriceras som sjukdom och bland döda i trafiken där ett självmord ofta felaktigt kan rubriceras som trafikolycksfall. Enligt den internationella klassifikationen ICD är säkra självmord de fall där inget tvivel råder om att avsikten har varit att ta sitt liv. Osäkra självmord används när man är osäker på uppsåtet bakom dödsfallet, det vill säga om det var en avsiktlig handling eller ett olycksfall. I Sverige har andelen osäkra självmord minskat de senaste åren, och är 2025 nere på cirka 15 procent av det totala antalet. De flesta osäkra fall är förgiftningar (NASP, Karolinska Institutet). 

Kön, plats och ålder spelar in

Cirka 70 procent av alla självmord begås av män. Denna skillnad har varit relativt oförändrad sedan år 2000.

Hur många som tar sitt liv ser olika ut i olika delar av landet. Skillnaderna mellan olika sociala grupper är också betydande. De betyg som en 15-åring får i grundskolan kan tjäna som markör för social position i vuxen ålder. Risken för självmord upp till 34 års ålder är bland män fem gånger högre för den femtedel som hade de lägsta betygen jämfört med den femtedel som hade de högsta. För kvinnor var motsvarande risk 2,7 gånger högre (Björkenstam et al, 2010).

Åtta av tio självmord sker i låg- och medelinkomstländer

Varje år dör nära 700 000 människor av självmord i världen. Nästan 80 procent av alla självmord sker i låg- och medelinkomstländer och av de 183 länder som är listade av Världshälsoorganisationen (WHO) ligger Sverige på plats 47 i självmordstal. Men av alla WHO:s medlemsstater är det enbart cirka 60 som bedöms ha suicidstatistik av god kvalitet, vilket innebär att nationella jämförelser inte är helt tillförlitliga.

Nollvision för självmord

2008 beslöt riksdagen att anta en nollvision för självmord, i likhet med den nollvision som finns i trafikpolitiken sedan 1997.

I proposition 2007/2008:110 ”En förnyad folkhälsopolitik” anförde regeringen att ”Ingen bör hamna i en så utsatt situation att den enda utvägen upplevs vara självmord. Regeringen har som vision att ingen ska behöva ta sitt liv.”

Ingen bör hamna i en så utsatt situation att den enda utvägen upplevs vara självmord.

Folkhälsomyndigheten har sedan maj 2015 i uppdrag av regeringen att samordna arbetet med suicidprevention på nationell nivå. Mind deltar i den intressentgrupp som är en del av den nationella samordningen.

I samband med beslutet om nollvisionen antog riksdagen ett program i nio punkter för suicidprevention:

• Insatser som främjar goda livschanser för mindre gynnade grupper.
• Minskad alkoholkonsumtion i befolkningen och i högriskgrupper.
• Minskad tillgänglighet till medel och metoder för självmord.
• Självmordsprevention som hantering av psykologiska misstag.
• Medicinska, psykologiska och psykosociala insatser.
• Spridning av kunskap om evidensbaserade metoder för att minska självmord.
• Kompetenshöjning av personal och andra nyckelpersoner i vård och omhändertagande av personer med självmordsproblematik.
• Händelseanalys efter självmord.
• Stöd till frivilligorganisationer.

Några årtal

• 1864: Självmord är inte längre olagligt i Sverige.
• 1908: Den svenska kyrkan upphäver föreskriften om att självmördare ska begravas ”i stillhet”, utan klockringning och på en avskild plats på kyrkogården.
• 1953: Den brittiska suicidpreventiva hjälporganisationen Samaritans bildas. Deras telefon-hjälplinje bemannas numera av 22 000 volontärer.
• 2008: Riksdagen beslutar om en nollvision för självmord.
• 2012: Mind startar chatt-tjänsten Självmordsupplysningen till följd av ett uppmärksammat självmord på Flashback.
• 2015: Självmordsupplysningen vidareutvecklas till Självmordslinjen. Det är Sveriges första suicidpreventiva stödlinje via chatt och telefon.
• 2017: Mind startar Mind Forum som är en trygg plats på nätet där alla anonymt kan prata om livet när det känns tufft.
• 2021: Ny lag gör det straffbart att uppmana eller att på något annat liknande sätt påverka en person att ta sitt liv.
• 2024: Sverige får en nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention, som gäller för 2025 till och med år 2034.

Faktagranskare: Sara Probert-Lindström, doktor medicinsk vetenskap, leg psykoterapeut

Senast ändrad 2026-09-11