80 % av samtalet handlar om att lyssna

Anders Dahl har varit volontär i Självmordslinjen sedan 2020. Han menar att det inte krävs så mycket för att visa medmänsklighet – ofta räcker det att lyssna.

Hur kommer det sig att du började som volontär på Mind?

– Jag har varit pensionär i 13 år och tycker om att fylla min tid med vettiga saker. Under många år samordnade jag ett språkcafé och där träffade jag Lars Pettersson som redan var volontär. Han värvade mig, och det visade sig vara något som gav mig väldigt mycket tillbaka.

Vad ger volontärarbetet dig?

– Det ger perspektiv. Man får inblick i hur olika liv ser ut, och man har många intressanta samtal. När någon som varit väldigt förtvivlad avslutar med ett ”tack för att du lyssnade”, och det kanske till och med blev ett skratt under samtalet, då ger det mig väldigt mycket.

Hade du någon erfarenhet av svåra samtal sedan tidigare?

– Jag har alltid haft lätt att prata om känslor, och utbildningen vi fick som volontärer var verkligen bra. Det som fastnade mest var slutorden: Kom ihåg att 80 % av tiden handlar om att lyssna. Jag har fått jobba med mig själv för att inte komma med lösningar. En del vill uttryckligen ha råd och då kan hjälpa till, men annars försöker jag låta bli.

Hur har volontärutbildningen varit till nytta för dig?

– Jag är mer lyhörd. Inte bara i samtalen jag har som volontär, utan generellt i möten med människor.

Är det något samtal du minns lite extra?

– Ja, jag tog ett extra pass en söndag när jag var ganska ny. Då ringde en flicka som levde i ett hem där hennes fosterpappa slog både henne och mamman. Hon hade också blivit våldtagen. Det var ett fruktansvärt samtal, och enda gången jag behövt debriefing efteråt. Jag glömmer det aldrig. De senaste samtalen jag minns har varit med transpersoner. Det har varit otroligt givande och handlat om bland annat Trump och USA. Transpersoner är en så utsatt grupp, och de samtalen har berört mig.

Finns det samtalsämnen som ofta återkommer?

– De flesta vill bara prata och ämnena som kommer upp är oftast ganska lika. Många har fastnat i negativa spiraler och har svårt att komma ur dem. Det är min upplevelse att fler kvinnor än män söker stöd. En gång blev jag ombedd att ringa 112, och jag blev imponerad över hur smidigt det gick med trepartssamtal. I början tyckte jag att återuppringare var jobbiga, men utbildningen hjälpte mycket. Jag fick lära mig om olika triggers, och det har hjälpt mig förstå var mina finns och hur jag ska hantera dem.

Vad är det viktigaste att tänka på i ett samtal?

– Många tycker det är svårt att prata med någon som är sjuk eller mår dåligt. Det är synd för det krävs inte så mycket. Bara genom att ställa frågan ”Hur har du det?” brukar det komma som ett vattenfall av ord. Då har man, oavsett utfall, gjort det bästa man kan. Men jag förstår att det kan vara svårt. Jag minns mitt första samtal på Självmordslinjen – det kändes som att slänga sig ut utan fallskärm.

Är det svårt att avsluta ett samtal?

– Nej jag brukar avrunda med att säga: Ska vi säga så? Det fungerar i 9 fall av 10. Det har jag fått från Söndagsintervjun i P1. Det visar att man lyssnat och ger uppringaren möjlighet att avrunda. Då brukar stödsökande vilja avsluta och kan i bästa fall tacka för ett bra samtal. Det är den bästa bekräftelse jag kan få.

Kommer du att fortsätta som volontär?

– Absolut.

Vil du också göra skillnad?

Att lyssna kan förändra någons liv. Läs mer och ansök om att bli volontär.

Text: Lolo Westerman