Ge en gåva

Vad hände?

Finn sju fel.

I dag handlar mitt korta inlägg om något så världsligt som strumpor. ”Oj, vad trist!” tänker kanske skeptikern. Men det kan jag tala om: om detta ämne skulle jag kunna skriva en hel avhandling.

Det ska jag däremot inte göra. Men jag tänkte berätta om en liten fråga man går och bär på: Vart tar de vägen?

Som att man inte hade nog problem på morgonen med vad man ska ha på sig. När man väl avklarat den biten ställs man genast inför nästa stora prövning – att hitta ett matchande par strumpor! Man kan ju bli galen för mindre (det blir man också).

Och lyckas man väl hitta ett par är det nästan alltid hål på den ena. Och såhär kan man hålla på i all evighet och få massa grå hår på kuppen.

Inte kan man kasta dem heller. För egentligen hoppas man på att den äkta makan ska ligga längst inne i nå’t hörn. Eller så tror man att det var den man nyss såg – fast det egentligen var samma strumpa man såg två gånger. Så lägger man tillbaka strumpan bara för att nästa morgon gå igenom samma trauma.

Men i dag var ändå droppen: när jag sorterade tvätten upptäckte jag detta (se bild)!

Vad nu? Här finns tre tänkbara scenarier:

1. Jag har glömt sju strumpor i tvättstugan.

2. Jag har sett fel på ränderna tre och en halv gång – och gått runt med omatchande par.

3. Jag har en fot.

Oj, nu håller det visst på att bli en avhandling ändå. Med frågeställning och allt. Förresten, vem har sagt att man måste ha lika strumpor på bägge fötterna?

Om Tove
Jag har något så spännande som psykisk (o)hälsa. O:et betyder i mitt fall att jag har bipolär sjukdom och adhd. Vad det innebär ska jag berätta mer om i bloggen. Välkommen att följa min, ibland lite annorlunda, vardag!

15 kommentarer till “Vad hände?

  1. Maria

    haha! 🙂 Ja, visst känner man igen sig. Men själv brukar jag ha olika strumpor just för att jag är för lat för att leta + att jag inte bryr mig om det är olika och förutom detta vänder jag dem även ut och in, då slipper jag ju luddet som annars hamnar mellan tårna, som jag då absolut inte tål! 🙂

    Svara
  2. kurt nyberg

    Hmm, jag har börjat köpa likadana strumpor. Om det är hål på en strumpa vänder jag den så att hålet kommer uppåt. Det är inte klokt, men ett bra trick om man är ute och vandrar och sockorna nöts ut. Det är skavsårsskyddet som jag är ute efter.

    Svara
  3. Tove Lundin

    Vad smart, Kurt! Jag har också tänkt köpa lika. Men ofta när man köper i trepack kommer det med ett randigt par ändå.. Så är man där igen. Ska definitivt börja vända dem upp och ner nu!

    Svara
  4. malin

    Jag har rationaliserat strumporna: Brukar köpa trepack svarta sportstrumpor (Bola) på Intersport, sisådär 15 par åt gången. Inte en chans att miss-matcha, snyggare än vita strumpor där skiten syns fort. Kostar visserligen lite men håller nästan hur länge som helst (iaf minst 2 år)! Själv är jag bipolär…men funderar på om jag även kan ha ADHD, fick ett bryskt uppvaknande och skrämmande insikt ikväll som nästan skrämde skiten ur mig! Ska nog ta ett snack med skrynklarna på måndag.

    Svara
  5. Tove Lundin

    Fantastisk idé! 🙂

    Vad jobbigt det lät… Och läskigt, berätta gärna hur det går för dig (om du vill dela med dig såklart) – hoppas du får hjälp snabbt!

    Svara
  6. rabbit

    Malin: precis, enfärgat regerar! Och just svarta strumpor hittar man jätteofta i billiga tusenpack och passar man på varje gång har man hur många strumport som helst. Jag märker knappt när några försvinner för de är så bra kompisar allihop, som en liten familj är de. (Övrigt tips att ALLTID ha koll på tånageln, är den välklippt uppstår inga hål alls.)

    Svara
  7. Eva

    Hej Tove,
    du är underbar! jag skrattar så gott och blir berörd ofta.
    Att du kan sätta ord på upplevelser och tankegångar gör ju att ”trollen spricker” som jag läste en gång. Det blir inte så farligt längre. Jag har med tidens gång upptäckt att påståendet ”att vara som alla andra” inte finns. Du t.ex. har olika jobbiga saker att handskas med ibland, men du har också mycket kärlek och livsglädje. Fortsätt skriva, det ger så mycket!
    Tack att du finns, hälsningar Eva

    Svara
    • Tove Lundin

      Hej Eva!
      Tack!
      Din kommentar betyder jättemycket för mig. Den ger mig pepp och påminner om varför jag skriver. Jag tar till mig dina fina ord 🙂
      Tack igen!

      Svara
  8. Kaanslan

    Tack så mycket för de skratt du bjuder på!
    Jag avskyr hål i strumporna, och jag älskar folk som går omkring med olika sockar. Själv avskyr jag också om sockarna känns olika på fötterna, så jag tvingar mig själv att slänga BÅDA när det går hål i den ena. (Vilket jag så klart glömmer ibland.) Men jag har ett system;
    Vid tvättkorgen, har jag en tvättpåse full av strumpor. Dit i åker alltså alla skitiga strumpor och ut ur maskinen kommer så lika många strumpor som jag la i (jag är helt övertygad om att maskinen annars äter upp nån lite då och då…). Sen kör jag bara enfärgat, fast inte alla i samma färg! Det gör att jag supersnabbt ser vilken socka som hör ihop med vilken sockpolare och det underlättar proceduren för mig avsevärt.

    Svara
  9. Helena

    Min dotter knölar ner alla strumpor i samma låda och så tar hon två bara – spelar ingen roll om de är ett par 🙂 Hennes grej – cool grej 🙂

    Svara
  10. Helena

    Gör det 🙂 Om det inte vore för att det är skämmigt att kopiera sin vuxna dotters stil så skulle jag också göra det 🙂

    Men coolt är det 🙂

    Svara

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *