Minds stödlinjer hade inte existerat om det in vore för de fantastiska närmare 700 volontärer som bemannar linjerna. En av dem är Peggy.
Berätta lite vem du är Peggy.
– Jag kommer från Helsingfors och har bott i Stockholm i över tio år. Jag har tre, numera vuxna barn och jag brinner för genuina samtal. Jag älskar att resa och utforska nya kulturer, natur, mat och att göra detta med familjen är ju drömmen. Jag jobbar deltid som coach och leder människor i deras utvecklingsresor. Mitt andra ben har jag i vårt finska familjeföretag.
Hur kommer det sig att du ville bli volontär?
– Om jag kan hjälpa människor så vill jag gärna göra det. Det är en naturlig del av mig. Jag kom i kontakt med Mind under covid, då jag fick möjlighet att hjälpa till att intervjua personer som ville bli volontärer och erbjuda medmänskliga samtal, främst då med ensamma och isolerade äldre på Äldrelinjen. Jag blev så imponerad av Minds organisation och de som jag var i kontakt med där, och också av de som jag intervjuade. Så underbara, inspirerande individer. Tänkte då att en dag skulle jag vilja jobba med dem. När vår yngsta son tog studenten och gick in i lumpen kändes det som en perfekt tid att ge mer av min tid åt andra.
Hur har du upplevt volontärskapet så här långt?
– Alltså det låter som upprepning av vad många andra sagt, men jag hade aldrig kunnat föreställa mig hur givande det är. Förutom att det är så meningsfullt att känna att man kan vara till stöd, trygghet och ibland till lite glädje för någon så är hela stämningen på Stockholmskontoret så härlig. Går alltid dit med energi och förväntan, både på vem jag ska få prata med, vad jag förhoppningsvis kan bidra med i stunden och vilka volontärer jag får möta och dela erfarenhet med. De tuffa samtalen ger perspektiv och även om det kan handla om fruktansvärda erfarenheter och känslor hos stödsökande är det fint att veta att man kunnat vara med och dela på det med dem, och de med en.
Du var ju också engagerad i vår kampanj Varmprat där vi vill inspirera till samtal med mening. Vad tror du är det viktigaste man kan göra för att uppmuntra omvärlden till varmprat?
– Vara föregångare genom att göra det själv. Våga ställa lite djupare frågor, ge utrymme för att det är fritt att svara på den nivå man känner sig redo för och kanske börja med att dela något själv.
Text: Lolo Westerman