Att gå igenom kriser är normalt och ingår i att vara människa, även om det kan vara smärtsamt och upplevas som att du förlorar makten över ditt liv. I vissa fall kan krisreaktioner leda till psykisk ohälsa. Då kan du behöva hjälp.
En kris kan förklaras som en problematisk period i en människas liv som sätts i gång av en eller flera svåra händelser eller problem. Det kan handla om att du upplevt förluster, stora livsförändringar eller påfrestningar, till exempel svår sjukdom, dödsfall och separationer. Det kan även vara svårigheter eller förändringar som rör din ekonomi, ditt arbete eller din familj.
Om du ställs inför situationer som känns övermäktiga, mycket kravfyllda eller omvälvande – på både positiva och negativa sätt – kan det också leda till kriser. Det kan till exempel vara när sista barnet flyttar hemifrån, när du går i pension, gifter dig eller blir förälder.
Du kan få kraftiga, omfattande och långvariga reaktioner när du går igenom livskriser eller sorg. Du kan få ångest och känna nedstämdhet och dina känslor och beteenden kan förändras på olika sätt. Tillsammans kan de olika symtomen innebära att du får diagnosen anpassningsstörning.
Om krisreaktionerna har utlösts av en traumatisk händelse, om du till exempel har varit med om en naturkatastrof, ett överfall, en olycka eller terrorhandling, så kan det handla om akut stressyndrom eller posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Här kan du läsa mer om PTSD.
Vi människor reagerar olika på kriser. Din sårbarhet och dina tidigare erfarenheter av att möta och ta dig igenom svårigheter påverkar hur du reagerar. Du kan känna ångest, oro, trötthet och få sömnproblem. Du kan känna dig förtvivlad, ensam, tom och övergiven. Det är normalt och är inte lika med sjukdom.
Många har motståndskraft och återhämtar sig efter kriser, till exempel med stöd från sitt sociala nätverk. För en del kan det till och med vara så att krisen har fört med sig något som upplevs som positivt i efterhand. Erfarenheten har lett till personlig utveckling, insikt eller ett mer berikande sätt att se på livet. Men kriser kan också leda till allvarlig psykisk ohälsa.
Om du tror att du lider av anpassningsstörning eller traumatisk stress efter kriser eller svåra händelser kan du vända dig till vårdcentralen eller allmänpsykiatrin för vidare vägledning. För unga finns även skolhälsovården eller ungdomsmottagningar att vända sig till. Vid allvarliga symtom som till exempel självmordsimpulser, kontakta omgående en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112.
I det akuta skedet av en kris kan det vara hjälpsamt att få ett snabbt omhändertagande. Då kan du behöva professionellt stöd. Kanske har du också personer i din omgivning som kan hjälpa till med närvaro, lugn och trygghet. Du kan behöva hjälp med att identifiera och lösa praktiska problem och få stöd och uppmuntran för att orka ta dig igenom det svåra. Korttidsbehandling med läkemedel kan hjälpa vid sömnbesvär. Om dina symtom är kvar efter en längre tid kan du behöva psykologisk behandling.
Faktagranskare: Marie Kanstrup, leg. psykolog och med. dr. vid Karolinska Universitetssjukhuset och Uppsala universitet.
Senast ändrad 2024-02-28