Självhat och destruktivitet

Att brottas med självhat kan vara att tycka illa om sitt utseende, uppleva att man inte är bra på något eller uppleva att man behandlar andra illa. Det är tankar som kan leda till impulser att vilja skada eller straffa sig själv.

Vad är självhat?

Om du lever med självhat så vet du att det är som att leva med en inre mobbare. Mobbaren kritiserar och dömer jämt och ständigt och kan få att dig att känna dig värdelös, ful, elak eller konstig. Den inre mobbaren kan också få dig att tro att människor runt omkring ser dig på samma sätt. Inget av detta är sant, men det kan leda till att du får ångest och att du kan ha svårt att stå ut med din kropp eller med att acceptera dig själv.

Det kan bero på olika saker. Sådant som du har varit med om tidigare i livet eller i barndomen kan till exempel påverka dig så att du tror att du är mindre värd än andra.

Hur påverkar självhat livet?

När känslan av självhat och ångest blir för stark finns en risk att du tar till destruktiva handlingar för att hantera eller bedöva de obehagliga känslorna. Du kanske skadar dig själv för att lindra ångesten eller för att straffa kroppen. Det kan kännas som att din kropp behöver renas. Ätstörningar och missbruk av alkohol och narkotika är andra sätt att stå ut med jobbiga känslor eller att attackera kroppen.

Självhat och destruktivitet kan göra att du ofta drar dig undan. Det kan vara ett sätt för dig att dölja hur du mår. Det är vanligt att känna skam och på grund av det må ännu sämre. Kanske känner du att du inte ens är värd att må bra och det i sin tur kan göra att du slutar bry dig om, eller till och med undviker, sådant som skulle få dig att må bättre. Det kan till exempel handla om att äta, sova, gå ut en stund och att umgås med andra.

Kan det bli bättre?

Där och då kan allt negativt du tänker om dig själv kännas sant. Som att det inte finns någon annan utväg än att du fortsätter straffa dig själv. Det är din hjärna som lurar dig och det stämmer inte.

Att skada sig kan göra att de jobbiga känslorna lättar för stunden men gör att ångesten förvärras i längden. Försök att visa dig själv medkänsla. Du är inte ensam, det finns många som kämpar med samma känslor som du. Det kan kännas bra att berätta för någon annan som lyssnar. Kanske har du har någon i din närhet som du litar på och kan berätta för hur du mår.

Går det att behandla?

Om du känner igen dig i beskrivningen av hur det är att leva med självhat och skadar dig kan du kontakta vårdcentralen, psykiatriska öppenvården eller företagshälsan för att få hjälp. Är du under 18 år ska du också i första hand kontakta en vårdcentral, du kan också vända dig till bup.

Med en vårdkontakt får du hjälp att gå till grund med problemet och ta reda på vad som håller liv i självhatet och hur det kan hanteras. Mot självskadebeteende har samtalsterapi visat sig hjälpa. Det kan även kännas tryggt att kunna utesluta andra sjukdomar.

Faktagranskare: Johan Bjureberg, leg. psykolog, docent klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Senast ändrad 2024-01-15