Hur har du det – en rapport om ungas psykiska mående
Hur har du det? (2021) baseras på en enkätstudie där 1 073 ungdomar mellan 15 och 25 år från hela Sverige svarade.
Rapporten visar att …
- Över hälften har någon gång haft en kompis som pratat med dem om att de inte längre vill leva.
- 21 procent anger att de sällan eller aldrig har någon vuxen att prata med.
- 32 procent vänder sig oftast till en kompis när de inte mår bra.
- 18 procent anger att de aldrig berättar för någon när de mår dåligt.
- Bara 31 procent väljer att prata med en vuxen när det verkligen är illa och det påverkar dem varje dag.
- Nästan hälften uppger att de ofta skäms när de mår dåligt.
- 36 procent anger att de vet hur de ska hjälpa sig själva när de är nedstämda.
- 26 procent anser att de behöver fler vuxna att prata med.
Livssmärta tolkas som sjukdom
Under flera års tid har den självrapporterade psykiska ohälsan bland unga i Sverige blivit allt sämre. 2018 släppte Mind en rapport där den entydiga bilden av yngre generationer i kris nyanserades en aning. Några av slutsatserna var att vanlig livssmärta ofta tolkas som sjukdom eller något som bör behandlas bort.
Detta får i sig stora konsekvenser. Efterfrågan på psykiatrisk vård bland unga ökar. Många söker vård på BUP för symtom som bör tas om hand på annat håll, vilket i sin tur leder till att väntetiderna till psykiatrisk vård för unga blir långa och att många unga människor med stora behov får vänta orimligt länge på vård. Om det mesta som skaver i livet blir till sjukdom som ska behandlas eller medicineras bort är föreställningarna skeva om vad som är ett normalt liv.
Oavsett om det finns en sjukdom eller inte är det viktigt att ta ungas lidande på allvar. Parallellt med rapporter om försämrad psykisk hälsa hos unga kommer även rapporter om att många saknar vuxna att prata med. Detta är något som både Mind och Fryshuset, som tillsammans gjort rapporten, dagligen möter i sina verksamheter.