Fakta om självmord

Sjunkande självmordstal utom bland yngre

Självmordstal = antal självmord per 100 000 personer för hela eller del av populationen under ett år. Förekomsten av självmord har i Sverige gradvis minskat från 23,1 per 100 000 personer år 1970 till 14 per 100 000 personer år 2022. I åldern 15–29 år har dock självmorden ökat under de sista decennierna. Den åldersgrupp som har högst självmordsrisk är personer i övre medelåldern, det vill säga i åldern 45–64 år (Folkhälsomyndigheten).

Säkra och osäkra självmord

Ibland kommuniceras endast säkra självmord. Vi har valt att kommunicera både säkra och osäkra självmord då så mycket som 70–75 procent av de osäkra självmorden efter psykologiska undersökningar skattats som självmord. Det finns också ett mörkertal bland äldre där självmord kan rubriceras som sjukdom och bland döda i trafiken där ett självmord ofta felaktigt kan rubriceras som trafikolycksfall. Enligt den internationella klassifikationen ICD är säkra självmord de fall där inget tvivel råder om att avsikten har varit att ta sitt liv. Osäkra självmord används när man är osäker på uppsåtet bakom dödsfallet, det vill säga om det var en avsiktlig handling eller ett olycksfall. I Sverige är andelen osäkra självmord relativt högt, cirka 20 procent av det totala antalet. De flesta osäkra fall är förgiftningar (NASP, Karolinska Institutet).

Självmordstankar, självmordsförsök och självmord

Det är svårt att säga hur många som försöker ta sitt liv varje år, då mörkertalet är stort. Det beror på att många självmordsförsök aldrig blir kända eller att de enbart behandlas i öppenvård, där de inte mäts på samma sätt som i slutenvård. År 2022 vårdades 7 383 personer inom slutenvård efter självmordsförsök eller avsiktlig självskada.

Generaliseringar kring självmordsstatistik ska göras med försiktighet. Vad som går att säga är att självmordstankar är relativt vanligt och att det förekommer mer i vissa delar av livet, beroende på vilken livssituation man är i och vilka händelser man är med om. Personer mellan 15 och 44 gör majoriteten av de självmordsförsök som leder till sjukhusvård, runt 4 400 varje år, och gruppen mellan 15 och 24 sticker då ut särskilt mycket. Det är något vanligare med både självmordsförsök och vård för självmordsförsök bland kvinnor, jämfört med män. Närmare statistik går att finna i Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät.

Kön, plats och ålder spelar in

Cirka 70 procent av alla självmord begås av män. Denna skillnad har varit relativt oförändrad sedan år 2000.

Hur många som tar sitt liv ser olika ut i olika delar av landet. Skillnaderna mellan olika sociala grupper är också betydande. De betyg som en 15-åring får i grundskolan kan tjäna som markör för social position i vuxen ålder. Risken för självmord upp till 34 års ålder är bland män fem gånger högre för den femtedel som hade de lägsta betygen jämfört med den femtedel som hade de högsta. För kvinnor var motsvarande risk 2,7 gånger högre (Björkenstam et al, 2010).

Åtta av tio självmord sker i låg- och medelinkomstländer

Varje år dör nära 700 000 människor av självmord i världen. Nästan 80 procent av alla självmord under 2019 skedde i låg- och medelinkomstländer. Av alla WHO:s medlemsstater är det enbart 60 som bedöms ha suicidstatistik av god kvalitet. Detta innebär att nationella jämförelser inte är helt tillförlitliga.

Av de 183 länder som är listade av WHO ligger Sverige på plats 47 i självmordstal (WHO, 2019).

Nollvision för självmord

2008 beslöt riksdagen att anta en nollvision för självmord, i likhet med den nollvision som finns i trafikpolitiken sedan 1997.

I proposition 2007/2008:110 ”En förnyad folkhälsopolitik” anförde regeringen att ”Ingen bör hamna i en så utsatt situation att den enda utvägen upplevs vara självmord. Regeringen har som vision att ingen ska behöva ta sitt liv.”

Ingen bör hamna i en så utsatt situation att den enda utvägen upplevs vara självmord.

Folkhälsomyndigheten har sedan maj 2015 i uppdrag av regeringen att samordna arbetet med suicidprevention på nationell nivå. Mind deltar i den intressentgrupp som är en del av den nationella samordningen.

I samband med beslutet om nollvisionen antog riksdagen ett program i nio punkter för suicidprevention:

• Insatser som främjar goda livschanser för mindre gynnade grupper
• Minskad alkoholkonsumtion i befolkningen och i högriskgrupper
• Minskad tillgänglighet till medel och metoder för självmord
• Självmordsprevention som hantering av psykologiska misstag
• Medicinska, psykologiska och psykosociala insatser
• Spridning av kunskap om evidensbaserade metoder för att minska självmord
• Kompetenshöjning av personal och andra nyckelpersoner i vård och omhändertagande av personer med självmordsproblematik
• Händelseanalys efter självmord
• Stöd till frivilligorganisationer

Några årtal

• 1864: Självmord är inte längre olagligt i Sverige.
• 1908: Den svenska kyrkan upphäver föreskriften om att självmördare ska begravas ”i stillhet”, utan klockringning och på en avskild plats på kyrkogården.
• 1953: Den brittiska suicidpreventiva hjälporganisationen Samaritans bildas. Deras telefon-hjälplinje bemannas numera av 22 000 volontärer.
• 2008: Riksdagen beslutar om en nollvision för självmord.
• 2012: Mind startar chatt-tjänsten Självmordsupplysningen till följd av ett uppmärksammat självmord på Flashback.
• 2015: Självmordsupplysningen vidareutvecklas till Självmordslinjen. Det är Sveriges första suicidpreventiva stödlinje via chatt och telefon.
• 2017: Mind startar Mind Forum som är en trygg plats på nätet där alla anonymt kan prata om livet när det känns tufft.
• 2021: Ny lag gör det straffbart att uppmana eller att på något annat liknande sätt påverka en person att ta sitt liv.

 

Faktagranskare: Sara Probert-Lindström, doktor medicinsk vetenskap, leg psykoterapeut

Senast ändrad 2024-03-13