Stort berättarupprop ska minska ensamhet
Nyheter från Mind
Jul i smittspridningstider. Ensamheten har kanske aldrig känts så stor för så många. Därför går Mind i fronten för Sveriges största ensamhetsupprop, ”Ensamhet – vi vill höra din berättelse”, tillsammans med SPF Seniorerna, PRO och Nätverket Stoppa ofrivillig ensamhet, NSOE.
När pandemin nu tar ett nytt grepp om oss är det många som känner hoppet slockna. Ensamhet drabbar många särskilt hårt under jul och nyår. Minds stödlinjer har tagit emot över 100 000 samtal 2021 och mot årets slut väntas trycket öka.
Ofrivillig ensamhet och psykisk ohälsa hänger ihop, framhåller Marie-Louise Söderberg, sakkunnig i ensamhetsfrågor på SPF Seniorerna. Hon var med och startade Självmordslinjen och Äldrelinjen och har nu tagit initiativ till Ensamhetsuppropet tillsammans med Mind. På Självmordslinjen är ensamhet det tredje vanligaste samtalsämnet (efter ångest och nedstämdhet/depression). På Äldrelinjen är ensamhet i topp.
– Vi har forskning och statistik om ensamhet, men hur känns den? Vad gör den med en? Vi behöver öka förståelsen, säger Marie-Louise Söderberg.
Här har berättelser mycket att tillföra. Samtidigt är det långt ifrån enkelt att dela.
– Ensamhet är så laddat. Alla är inte riktigt ärliga med hur de känner. När jag har jobbat med självmordsprevention har jag märkt att människor som upplever att de är ensamma känner sig annorlunda och värdelösa – ”ingen vill vara med mig”. Om vi får förståelse för hur ensamhet känns kan vi också förstå stigmat att prata om den, förstå skammen, vilken tröskel det är. Vi behöver ta oss över den.
– Det kan räcka med att prata med någon. När den som är ensam aldrig får den bekräftelsen blir det en negativ spiral.
Berättelser skapar igenkänning som lindrar
Att berätta kan därför vara läkande både för en själv och för andra som kan känna igen sig. Och gör det lättare för fler att våga berätta.
Generellt sett känner sig äldre inte mer ensamma än yngre , men efter 80 års ålder ändras det då de sociala banden glesas ut när människor runt oss dör. Trots det får äldre vuxna inte psykiatrisk behandling i samma utsträckning som yngre. Depression kan ta kroppsliga uttryck, misstas för ”ålderskrämpor” och på grund av åldersdiskriminerande förväntningar ses som en naturlig del av att bli gammal. Risken finns att dåligt mående och depression normaliseras eller inte ens upptäcks när vi blir äldre.
”15 procent av de äldre vuxna får antidepressiva läkemedel, ofta utan en psykiatrisk diagnos. Det är en oroväckande trend om det anses normalt att vara nedstämd för att man närmar sig döden, eller att man behandlar ofrivillig ensamhet med psykofarmaka”, säger Karin Schulz, Minds generalsekreterare, i Minds rapport ”På tal om ålder. Psykiskt välbefinnande – oavsett generation” (2021).
Med ensamhetsuppropet vill Mind, SPF Seniorerna, PRO och NSOE visa på hela den komplexa bilden av ensamhet, se vad som bidrar till den och vad som motverkar.
– Jag tror att vi kommer att få alla slags texter. Det ska bli spännande att få en mer nyanserad bild av ensamhet med olika infallsvinklar, säger Marie-Louise Söderberg.
Fem steg för att minska ofrivillig ensamhet
Uppropet har som mål att minska ofrivillig ensamhet och öka äldres psykiska välbefinnande – i fem steg:
- Samla in berättelser – för att skapa igenkänning och minska skammen kring ensamhet.
- Reflektera och sammanställa. Vi läser och redigerar materialet.
- Analysera. Vad har vi fått för bild, vad finns det för behov, vad säger textförfattarna att de längtar efter?
- Publicera. Vi sprider texterna för att öka förståelsen för ensamhet och påverka beslutsfattare.
- Minska ofrivillig ensamhet och öka välbefinnandet. Med förståelse kan vi förändra.