Mind och socialministern i samtal om ungas psykiska hälsa
Debatt
Nyligen deltog Mind, tillsammans med flera andra organisationer, i ett kunskapsutbyte med socialminister Jakob Forssmed om ungas psykiska hälsa. Från ideell sektor delade vi med oss av våra perspektiv från arbetet med och för unga, med särskilt fokus på vikten av förebyggande insatser och att ungas röster tas på allvar i beslut som påverkar deras framtid.

Regeringens arbete för psykisk hälsa
Jakob Forssmed tackade civilsamhället för dess viktiga roll i att främja psykisk hälsa och lyfte flera av regeringens initiativ för att förbättra det psykiska måendet i landet, inte minst bland unga.
- Regeringen har ingått en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och satsar cirka 1,6 miljarder kronor på att utveckla samhällets insatser inom psykisk hälsa samt att förhindra självmord.
- Upp till 500 miljoner kronor riktas till regionerna i syfte att förbättra primärvårdens omhändertagande av personer med psykisk ohälsa. Målet är att utbilda personal, utveckla vårdmodeller och organisera tvärprofessionella team för en mer effektiv vård.
- Även Suicidanalysutredningens förslag nämndes, som bland annat handlar om ett lärande arbete där verksamheter analyserar vad som har hänt efter att någon tagit sitt liv, för att minska risken för att något liknande händer igen.
- Avslutningsvis berättade Jakob Forssmed om regeringens föreslagna satsning i vårbudgeten: en miljard kronor till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).
Värdet av att psykisk hälsa vägs in i politiska beslut
Vid mötet med socialministern deltog Johanna Wester, processledare för Minds påverkansarbete och sakkunnig inom psykisk hälsa, samt Siri Helle, styrelseledamot i organisationen. Båda lyfte Minds politiska rekommendation om att hälsofrågor bör integreras i alla politikområden och beslutsprocesser.
Här har Världshälsoorganisationen (WHO) skapat ett användbart underlag – Health in all policies – som regeringen med fördel kan använda sig av. Målet är att, vid beslut om nya lagar och policys, väga in hur dessa påverkar människors hälsa, på samma sätt som redan görs för ekonomi, jämställdhet och miljö. Jakob Forssmed kommenterade att det är ett viktigt ämne, men att olika myndigheters processer behöver få ta sin tid.
Mind konstaterar dock att ju tidigare denna prioritering görs, desto bättre. I en tid då psykisk ohälsa årligen kostar det svenska samhället cirka 320 miljarder kronor, utöver det omfattande enskilda lidandet, är hälsointegrering ett av de mest effektiva sätten att spara in både mänsklig kapacitet, pengar och just tid.