Ge en gåva

Individuell bedömning är av största vikt

Depression har blivit något av en global folksjukdom och fört med sig att många använder antidepressiva preparat. Psykiatrikern Mats Adler redogör för dagsläge och behandlingsmetoder.

Vad innebär det att vara deprimerad och hur olika kan det slå?

— De flesta får en förändring i stämningsläget och låg energinivå. Man kan känna sig passiv och trött, och sakna förmåga att glädjas åt saker. Det är även vanligt med sömn- och aptitstörningar och känslor av hopplöshet, värdelöshet, eller orimliga skuldkänslor.

Depressionerna kan klassas som lindriga eller medelsvåra, då man har en tydlig funktionsförlust i vardagen, till mer psykotiska depressionstillstånd med vanföreställningar. Skiljer det i behandling för de olika tillstånden?

— Behandlingarna är alltid individuellt baserade och en lindrig depression kan behandlas med egenvård som fysisk aktivitet eller förändring av livssituationen. Om det inte hjälper eller om depressionen är mer uttalad är behandling med en för diagnosen utprovad psykoterapi eller medicin att rekommendera. I riktigt allvarliga fall kan så kallad elbehandling vara nödvändig.

I Sverige använder cirka tio procent av befolkningen någon form av psykofarmaka mot ångest och depression, så kallade SSRI-preparat. Hur ser du på det?

— Eftersom den här typen av preparat ges på flera indikationer, inte bara depression, så förklarar det siffrorna en del. Jag skulle faktiskt säga att tidigare var det alldeles för få som fick antidepressiva — för medicinen hade för allvarliga biverkningar. Idag är de mycket bättre, men de ska självklart sättas in efter noggrann undersökning och rekommendation på individuell nivå.

Hur länge bör man vara beredd på att behöva använda antidepressiva?

— Det är individuellt, vissa kan behöva äta det livslångt precis som medicin mot diabetes. Men det är viktigt att tabletterna gör nytta. I normalfallet använder man dem under sex till tolv månader och sedan kan man testa att sätta ut dem. Det är av största vikt med bedömning och noggrann uppföljning.

Hur många får återkommande depressioner?

— 80 procent blir bra inom två år och en stor andel får inte tillbaka depressionen. De som löper störst risk för återfall, är de som är inlagda på psykiatrisk klinik eller har traumatisk uppväxt eller andra psykiatriska svårigheter. Det kan behövas elbehandling för dem med allvarlig depression och hög självmordsrisk, då är det i vissa fall överlägset bäst.

Man ser i dag att över hälften av alla sjukskrivningar beror på stress och utmattningssyndrom. Hinner psykiatrin hantera alla behov?

— Varje vårdcentral bör ha en fungerande psykosocial verksamhet som kan hjälpa med lindriga till måttliga depressioner. Men det finns brist på psykoterapeuter och läkare, och en efterfrågan som överstiger det vi kan klara av. På det psykiatriska klinikerna måste vi koncentrera oss på de svårare tillstånden och i övrigt ge konsultativ hjälp till primärvården.

Vi lever just nu i ett kristillstånd med coronapandemin. Ser du några konsekvenser av det?

— Faktum är att hos oss har vi ett minskat söktryck just nu, vilket kan innebära att människor har fokus på annat. Men pandemin medför definitivt en ökad risk för depressioner, krisreaktioner och ökade självmordstal längre fram till följd av till exempel arbetslöshet och närståendes dödsfall. Det kan bli stora sociala kostnader på sikt.

Finns det något man själv kan göra för att förebygga depression, både i nuläget och generellt?

— Ja, i kristider behöver man hitta konstruktiva sätt att hantera situationen. Till exempel upprätthålla ett socialt liv även med distansering, vara fysiskt aktiv, försöka hitta nya vägar för att förebygga att hamna i dåliga spiraler. Generellt behöver man hitta sociala aktiviteter som ger glädje och mening, undvika alkohol och droger. Om man får psykiatriska besvär kan man söka hjälp i form av exempelvis KBT-terapi eller ibland medicinering.

Mats Adler är medicine doktor, överläkare vid Psykiatri Sydväst på Huddinge sjukhus, specialist i psykiatri och allmänmedicin.

Intervju av: Lolo Westerman