I dag släpper Mind sina politiska förslag inför valrörelsen. Organisationen, vars stödverksamheter tar emot över 100 000 samtal från stödsökanden med psykisk ohälsa pekar nu ut 20 förslag som är avgörande för att främja psykiskt välbefinnande i Sverige. I en tid av växande oro där allt fler lider av psykiska besvär kräver Mind att frågorna prioriteras på den politiska dagordningen.
Oro för framtiden är en riskfaktor för psykisk ohälsa. Den leder till onödigt lidande och stora kostnader för samhället. Det är dags för politiken att ta människors oro på allvar och göra de förändringar som krävs för att främja psykiskt välbefinnande i befolkningen, säger Karin Schulz, generalsekreterare på Mind.
Psykisk hälsa är en angelägenhet för hela samhället. Det handlar om varje individs förutsättningar att förverkliga sina egna möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till samhället. Samhället saknar i dag fungerande verktyg att för att hantera dessa komplexa frågor. Resultatet är ett onödigt stort mänskligt lidande, stora samhällskostnader och ytterst att människor mister sina liv.
Psykisk hälsa är inte bara en fråga för socialministern. Det måste vara en prioriterad fråga för hela regeringen. Vi vill se ett nytt grepp där regeringen tar samma hänsyn till de politiska förslagens effekter på människors hälsa som i dag görs när det gäller politikens effekter på jämställdheten, säger Karin Schulz.
Mind efterlyser en mer proaktiv politik som utgår ifrån en helhetssyn på psykisk hälsa och människans grundläggande behov och som ger alla – genom livets alla faser – förutsättningar till psykiskt välbefinnande. Inför valet uppmanas partierna att prioritera fyra saker:
- Investera i mänsklig hållbarhet – hälsa är en jämlikhetsfråga
- Rusta barn och unga för välmående med skolan som hälsofrämjande nav
- Satsa på en medmänsklig, jämlik och tillgänglig välfärd av hög kvalitet
- Inför ett systematiskt arbete mot självmord i hela samhället
Bland rekommendationerna återfinns förslag som att avskaffa underkänt-betyget och utreda en obligatorisk gymnasieskola samt att införa första linjens socialtjänst och att tidigt fånga upp viktiga riskfaktorer som har starka samband med missförhållanden och utsatthet i familjer.
Vi ser en oroväckande hög dödlighet och ohälsa som grundläggs i tidiga år med skolmisslyckande och utsatthet under uppväxten. Politiken måste ta detta på allvar – vi har inte råd att fler barn och unga lämnas efter. I dag finns god kunskap om vilka som löper störst risk att slås ut – samhället behöver arbeta mycket mer systematiskt med att sätta in insatser från skola, socialtjänst och sjukvård i god tid, säger Karin Schulz.
Minds temperaturmätning ”Hur mår vi psykiskt – egentligen?” belyser de stora hälsoklyftor som finns mellan olika grupper, och hur de återspeglar ojämlikheten i samhället. Det finns ett starkt och dubbelriktat samband mellan fattigdom och psykisk ohälsa som återspeglas i de stora hälsoklyftor vi ser mellan olika människor i samhället. Chanserna till hälsa och välbefinnande är större bland män och pojkar än bland kvinnor och flickor, bland personer med hög utbildning eller hög inkomst än bland personer med låg utbildning eller låg inkomst och bland personer som är i sysselsättning än bland personer som saknar sysselsättning. Även HBTQI-personer, personer med migrationserfarenhet, personer vars föräldrar har migrationserfarenhet, personer med psykiska och fysiska funktionsnedsättningar, närstående och anhöriga löper ökad risk för att drabbas av psykiska besvär och psykiatriska tillstånd.
Minds politiska förslag (pdf – skriv ut)
Debatt: Minds politiska förslag för psykiskt välbefinnande
Ta del av rapporten ”Hur mår vi psykiskt – egentligen?”