Ingen människa ska behöva dö genom självmord. Det beslutet tog Riksdagen 2008. Trots nollvisionen tar över 1 500 personer sina liv i Sverige varje år. På Självmordslinjen går telefonen och chatten varm.
Sedan oktober 2015 har Mind rekryterat över 200 volontärer. De lyssnar och finns till för personer som har tankar på att ta sina liv. Självmordslinjen är hittills den enda i Sverige dit stödsökande från hela landet kan ringa, chatta eller mejla anonymt. Behovet av medmänskligt stöd är stort.
– Vi har stort tryck på linjen och har tredubblat kapaciteten att ta emot samtal. Vi rekryterar hela tiden nya volontärer så att vi kan utveckla verksamheten både i Stockholm och i övriga landet. Men för att kunna göra det är vi beroende av mer bidrag och ekonomiskt stöd, säger Johanna Nordin, verksamhetsansvarig på Mind.
Hur Självmordslinjen kom till
Hösten 2010 startar en 21-årig kille en tråd på nätforumet Flashback med rubriken ”hängning” och slår på webbkameran. Hans självmord blir rikskänt – och tvingar Sverige att prata om ett nedtystat folkhälsoproblem. Samtidigt har Carl von Essen just tillträtt som generalsekreterare på Mind, som då hette Psykisk Hälsa.
Det värsta var nästan de påhejande kommentarerna som kom direkt efter inlägget, som: Lycka till. Dels blev det tydligt att okunskapen kring självmord var stor.
– Det värsta var nästan de påhejande kommentarerna som kom direkt efter inlägget, som ”Lycka till”. Dels blev det tydligt att okunskapen kring självmord var stor, men också att det behövdes ett ställe på nätet dit människor med självmordstankar kunde vända sig och få stöd, säger Carl von Essen.
Det här blev upprinnelsen till chatten Självmordsupplysningen, som lanserades 2012. Tre år senare vidareutvecklades chatten till Självmordslinjen som idag är Sveriges enda suicidpreventiva stödlinje, tillgänglig via chatt och telefon. Mind tog hjälp av Samaritans i London, den brittiska suicidpreventiva hjälporganisationen som i dagsläget bemannas av 18 000 volontärer.
Att nå de som lider i det tysta
Målsättningen med Självmordslinjen är att kunna bidra till att stötta människor som har det svårt och önskar vara anonyma. Känslor av skam, rädsla och att inte leva upp till orimliga ideal gör att många människor lider i det tysta. Syftet är att nå de som inte vågar eller orkar berätta för någon hur de mår, än mindre söka hjälp.
– Självmordslinjen ger personer möjlighet att berätta om hur de har det och åtminstone avvakta med beslutet att ta sitt liv. En förutsättning för att minska självmord och självmordsförsök är att lyfta tabut. Forskning visar att självmord i många fall handlar om en impulshandling. Personer som överväger att ta sitt liv tvekar ofta in i det sista, säger Johanna Nordin.
Motivera till att orka leva lite till
Minds Självmordslinje bedriver inte terapi eller behandling utan kan ses som ett komplement, en medmänniska som lyssnar. Volontärerna använder förhållningssättet som finns inom Motiverande Samtal (MI), och försöker stödja de hjälpsökande i att stärka deras motiv till att orka leva lite till.
“En majoritet av alla som tar sina liv har kommunicerat det på något sätt.”
Många självmordsbenägna personer berättar om sina tankar och planer på nätet. Forskare från Stockholms universitet och Karolinska Institutet har studerat fallet med självmordet på Flashback. Hälften av kommentarerna uppmuntrade till att fullborda självmordet vilket sannolikt blev en bidragande orsak.
– En majoritet av alla som tar sina liv har kommunicerat det på något sätt. Är man inne i en självmordsprocess är man ofta ute på internet och diskuterar det, säger Michael Westerlund, Fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap.
Michael Westerlund arbetar vid Institutionen för mediestudier vid Stockholms universitet och har publicerat ”Case study of posts before and after a suicide on a Swedish internet forum” tillsammans med Danuta Wasserman, professor i psykiatri och suicidologi, Karolinska Institutet och Gergö Hadlaczky, Karolinska Institutet.
De stödsökande – barn, vuxna och anhöriga från hela landet
Personer som söker sig till Självmordslinjen varierar i ålder, bakgrund och livssituation. Likaså samtalsområdena. De utvärderingar som görs är i utbildningssyfte och för att kunna utveckla verksamheten. Alla utvärderingar är avidentifierade och anonymiteten garanterad. De vanligaste samtalsområdena är självmordstankar, psykisk ohälsa och ensamhet.
Av den statistik som finns kan man se att nästan fyra gånger fler kvinnor än män söker stöd via chatten. Per telefon är skillnaden inte lika markant, där fyra av tio stödsökande är män. Trots att svararkapaciteten är tredubblad visar statistiken att det behövs mer insatser.
Under knappt tre månader har Självmordslinjen haft kapacitet att ta emot närmare 3 300 chattar vilket motsvarar en av sju chattförfrågningar. Motsvarande statistik gäller de som söker stöd via telefonfunktionen. 1 890 samtalsförsök har kunnat besvaras, vilket motsvarar en av sju i förhållande till antal försök.
Minds volontärer
De som vill bli volontärer måste vara över 25 år och genomgå en noggrann rekrytering där de djupintervjuas, uppvisar referenser och registerutdrag från polisens belastningsregister. Bedöms de som lämpliga får de arbeta som volontärer under en prövotid på två månader. De får utbildning i suicidologi, psykisk hälsa och i samtalsmetodiken Motiverande samtal (MI). Volontärerna får också kontinuerlig handledning och fortbildning.
– Flera har arbetslivserfarenhet inom vård- och omsorg, men långt ifrån alla. Vi lägger stort vikt vid personlig lämplighet och mognad, berättar Johanna Nordin
Egen erfarenhet av psykisk ohälsa – en kompetens
I volontärarbetet kan egen erfarenhet av psykisk ohälsa vara en tillgång.
– Att en volontär har erfarenhet av psykisk ohälsa ser vi som en kompetens förutsatt att man har verktyg att hantera svåra situationer och bearbetat sin egen situation, säger Johanna Nordin
“Att en volontär har erfarenhet av psykisk ohälsa ser vi som en kompetens.”
Hon menar att det ofta skapar en förståelse för den stödsökande.
– Det finns en vilja att ge ett bra bemötande, bättre än det man själv kanske fick.
Att arbeta som volontär – ett meningsfullt jobb med utmaningar
Flera volontärer uttrycker själva att arbetet är både roligt och betydelsefullt men att det också kan vara oerhört tungt att möta människor med ett stort lidande. Särskilt svåra är situationer där personer har långt gångna självmordsplaner och ändå är garanterade anonymitet. I de lägena är volontärens uppgift att uppmuntra den stödsökande att söka akutvård alternativt identifiera sig och berätta vart hen befinner sig så att volontären kan larma 112. Det händer att volontärer lämnas i ovisshet när människor som mår mycket dåligt lägger på luren eller loggar ut.
– I de lägena försöker vi stötta den volontär som haft samtalet. Man kan känna sig väldigt maktlös och uppriven. Vi erbjuder också volontärerna stöd dygnet runt, säger Johanna Nordin.
“Att veta att man är betydelsefull ger mycket, jag går alltid ifrån Mind med varmt hjärta”.
På frågan om vad volontärerna kan tycka är extra tufft berättar hon att många känner att de skulle vilja kunna göra mer för den stödsökande.
– Man är van att kunna följa upp den person man pratat med i sitt vardagliga arbete inom till exempel vård och omsorg, som volontär går inte det.
Maria Ljungström är en av Minds volontärer. Hon har själv erfarenhet av psykisk ohälsa, något som hon numera ser som en styrka och kan använda i sitt volontärarbete. Hon beskriver arbetet som meningsfullt och berikande.
– Att veta att man är betydelsefull ger mycket, jag går alltid ifrån Mind med ett varmt hjärta.
Maria berättar att volontärarbetet gett henne en ny människosyn och att hon har fått större förståelse för andra människors situation och livsöden. Hon säger också att volontärarbetet har lett till nya bekantskaper.
– Vi är så många som lägger ner tid på volontärarbetet. Jag har träffat nya vänner, personer jag kanske inte skulle träffat annars.
På frågan om vilka utmaningar som finns säger Maria, i likhet med många andra volontärer:
– När någon ska ta sitt liv och vi inte lyckas nå fram till den stödsökande. Det kan också vara en utmaning att ”bara” lyssna utan att inta sin ordinarie arbetsroll.
Omstridd nollvision för självmord – ett mål att sträva mot
Den svenska regeringen och riksdagen har intensifierat arbetet med att förebygga självmord. 2008 antog riksdagen en nollvision för självmord, i likhet med den som finns i trafikpolitiken sedan 1997. I propositionen ”En förnyad folkhälsopolitik”, bedömde regeringen att ”Ingen bör hamna i en så utsatt situation att den enda utvägen upplevs vara självmord. Regeringen har som vision att ingen ska behöva ta sitt liv.”
Nollvisionen om självmord är omstridd. Inför riksdagsbeslutet skrev Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen i sina remissvar att det är ”mindre lämpligt” att formulera en nollvision på liknande sätt som i vägtrafiken på grund av de etiska problem som är förknippade med självmordsprevention. Myndigheterna föreslog istället att ha ett övergripande mål att minska antalet självmord. Flera av de andra remissinstanserna, som till exempel, Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd (SPES), Handikappombudsmannen och Svenska Läkaresällskapet var positiva till nollvisionen.
Carl von Essen menar att det är bra att ha en ambitiös och inspirerande nollvision som målsättning precis som i trafiken, eftersom självmord är ett så stort och allvarligt problem.
– Jag tror inte att någon förväntar sig att vi kommer till en punkt där alla självmord försvinner, precis som det inte är särskilt sannolikt att antalet trafikdöda ska minska till noll. Men ändå tycker nog de flesta det är rimligt att ha en nollvision i trafiken, säger Carl Von Essen.
Han anser också att regeringen behöver prioritera suicidprevention i mycket större utsträckning.
– Det är positivt att man gett Folkhälsomyndigheten ett tydligt uppdrag att arbeta strategiskt med självmordsfrågan på nationell nivå. Men det krävs mycket mer, inte minst resurser till landsting, kommuner och ideella aktörer.
Text: Martina Kopra
Den här artikeln finns även i tidningen Mind 2016:1. Som medlem i Mind får du tidningen hem i brevlådan.
Källor
Självmord i Europa och världen 2011, NASP, 2012
Självmord i Sverige 2011, NASP, 2012
Självmordsförsök i Sverige 2011, NASP 2012
Johansson, L: Teenager fatalities Epidemiology and Implications for Prevention, Umeå Universitet, 2010.
www.mind.se
Pressmeddelande KI: Självmord kan undvikas med rätt bemötande online
(http://ki.se/nyheter/sjalvmord-kan-undvikas-med-ratt-bemotande-online)
Studie KI: Case study of posts before and after a suicide on a Swedish internet forum
Westerlund M, Hadlaczky G, Wasserman D, Br J Psychiatry 2015 Dec;207(6):476-82
Report ”Preventing suicide: a global imperative” WHO, World Health Organization
Proposition 2007/08:110 ”En förnyad folkhälsopolitik”, 8.0.0 – 8.1.10 Självmordsprevention, s. 106 – 110
Självmordslinjen
Självmordslinjen är till för dig som går i tankar på att ta sitt liv. Välkommen att ringa, mejla eller chatta anonymt med våra volontärer. Tel 90101 eller chatt. Vi har öppet alla dagar mellan kl. 06-24.