Schizofreni

Vad är schizofreni?

30 000–40 000 svenskar lever med sjukdomen schizofreni som innebär en långvarig sjukdom och ofta återkommande psykoser. Under en psykos förändras verklighetsuppfattningen. Du uppfattar då verkligheten annorlunda än vad andra personer i din omgivning gör. Din tolkning av verkligheten är också annorlunda jämfört med hur den var innan du blev sjuk.

Vid schizofreni är det vanligt med hallucinationer, vanföreställningar och beteendeförändringar. Hallucinationer innebär att du uppfattar sinnesintryck som andra i din omgivning inte uppfattar. Hallucinationerna kan komma från alla sinnen. Det är vanligt att uppleva ljud i form av röster, som till exempel kommenterar eller befaller dig att göra saker.

Du kan få vanföreställningar

En vanföreställning innebär att du är övertygad om att saker är på ett visst sätt fast omgivningen inte har samma uppfattning. Till exempel kan du uppleva att du är förföljd, hotad eller övervakad, eller att du drabbats av kroppsliga sjukdomar, även om det egentligen inte är så. Du kan också uppfatta budskap eller signaler från omgivningen på ett ovanligt sätt. Till exempel kan du uppfatta att reklam, tv-program eller andra personers kroppsspråk innehåller meddelanden som är särskilt riktade till dig. Händelser och upplevelser som för andra verkar orimliga kan i en psykos upplevas som verklighet.

Dina förmågor påverkas

Ett annat symtom på schizofreni kan vara förändringar i sättet att kommunicera och i att vara tillsammans med andra människor. Du kan dra dig undan, prata mindre och känna brist på motivation. Det kan också bli svårt att sköta saker som du tidigare klarade av, som till exempel studier, arbetsuppgifter eller hushållssysslor. Ibland förändras känslolivet och du kan känna dig nedstämd och orolig, få vredesutbrott eller uppleva känslorna som avtrubbade. Vissa individer drabbas av självmordstankar. Då är det extra viktigt att snabbt söka hjälp. Förmågan att tänka kan också vara påverkad. Det kan kännas som att tankarna är tröga, att de avbryts, att någon försöker styra tankarna eller att tankarna kan läsas av andra.

Däremot har schizofreni inget att göra med att du har en delad personlighet eller flera personligheter, en missuppfattning som ibland finns.

Det finns goda möjligheter att få hjälp med de symtom och besvär du upplever om du drabbats av schizofreni. Ju tidigare du får behandling och stöd, desto bättre är chanserna för att du återhämtar dig och kan må bra igen.

De flesta som insjuknar i schizofreni gör det i 20–30 årsåldern. Varför man insjuknar är inte fullständigt känt men ärftlighet är en stor riskfaktor. Även påfrestningar utifrån, som till exempel skador i fosterlivet, livskriser eller cannabismissbruk, kan öka risken.

Hur ändras livet vid schizofreni?

Sjukdomsförloppet varar minst ett halvår men kan bli livslångt. Vissa personer drabbas av en svårare form av sjukdom med intensiva besvär och större svårigheter. Andra har lindrigare besvär. För vissa personer påverkar sjukdomen livet på ett omfattande sätt som innebär svårigheter i arbete eller studier och med relationer till andra. Schizofreni kan göra det svårt för dig att känna igen dig själv. Sjukdomen kan också leda till en ökad risk för att hamna i missbruk. Om du får hjälp i form av rätt behandling och stöd ökar dina chanser för att kunna må bra och leva ett bra liv även om du drabbats av sjukdomen.

En psykos kan leda till att du känner rädsla och skam. Detta kan delvis bero på att det i vårt samhälle ibland kan finnas felaktiga föreställningar och fördomar om psykos och om andra psykiska sjukdomar. Det kan vara svårt att berätta för andra om hur du mår, men det är viktigt att våga be om hjälp för att kunna vända måendet. Det som händer dig beror på en sjukdom som det finns behandling för.

Går det att må bättre?

Även om sjukdomen är långvarig finns det goda möjligheter att besvären kan bli lindrigare eller försvinna och att du kan leva ett liv som du är nöjd med. Förutom behandling är det värdefullt att ha stöttande sociala kontakter och meningsfulla dagliga aktiviteter. Vissa personer kan fortsätta att arbeta eller studera medan andra personer kan behöva hitta annan meningsfull sysselsättning. Sunda vanor som bra kost, motion och regelbunden sömn förbättrar måendet.

Om du tror att du eller en anhörig har, eller riskerar att utveckla, en psykos bör du ta kontakt med en psykiatrisk mottagning. Ibland kan en vårdcentral hjälpa dig att få kontakt med psykiatrin. Om du mår mycket dåligt, till exempel hör röster som uppmanar dig till saker, eller har självmordstankar, bör du söka vård akut, till exempel på en psykiatrisk akutmottagning. Behandling för schizofreni är nödvändig för att du ska kunna må och fungera bättre igen. Den hjälper även till att förebygga återfall i psykos.

Vad finns det för behandling?

En utredning behövs för att hitta rätt typ av stöd och behandling. Utredningen är också viktig för att utesluta andra anledningar till psykos, som till exempel andra sjukdomar eller effekter av mediciner eller droger. Utredningen innefattar bland annat en kartläggning av dina besvär och din situation. För att diagnosen schizofreni ska ställas krävs det att dina symtom har pågått i minst ett halvår.

Behandlingen vid schizofreni innefattar flera olika delar. Det finns antipsykotiska läkemedel som kan minska besvären, underlätta vardagen och förebygga försämring. Andra viktiga delar i behandlingen kan vara stödsamtal, psykoterapi och stöd i att hitta en meningsfull sysselsättning. För att öka chanserna för en god återhämtning är det viktigt att så snabbt som möjligt få tillgång till stöd och behandling.

Faktagranskare: Anniella Isgren, disputerad specialistläkare i psykiatri.

Senast ändrad 2024-04-25